2009 genomförde EU en vinreform som organiserade vin i ett par olika grupper. Avsikten var, och är, att harmonisera de olika systemen som finns i medlemsländerna. Hur detta sedan har genomförts i ländernas lagstiftning och nomenklatur varierar från land till land. Här är en mycket kort och schematisk översikt över hur det ser ut.
Lagstiftningen är i första hand gjord för att skydda produkter med geografiskt ursprung. Det gäller inte bara vin utan även vissa andra produkter, huvudsakligen livsmedel. Man kallar det EUs kvalitetsordningar i EU-dokumenten.
Den europeiska vinlagstiftningen delar upp vin i två huvudkategorier, i och med vinreformen 2009:
- Vin utan geografiskt ursprung
- Vin med geografiskt ursprung
Den ”högre” av dessa två nivåer delas sedan upp på två nivåer och det blir därmed:
- Vin utan geografiskt ursprung
- Vin med geografiskt ursprung
- Skyddad geografisk beteckning (SGB). (Engelska: Protected Geographical Indication (PGI))
- Skyddad ursprungsbeteckning (SUB). (Engelska: Protected Designation of Origin (PDO))
I princip följer alla länder denna struktur (mer eller mindre), men i många fall med ytterligare indelning i varje kategori eller med olika namn. Här är några exempel:
| | Vin utan geografiskt ursprung | | Vin med geografiskt ursprung | ||
| Skyddad geografisk beteckning | Skyddad ursprungsbeteckning | ||
| Frankrike | vin de france | IGP | AOP (AOC) |
| Italien | vino | IGP / IGT | DOCochDOCG eller DOP (ny) |
| Spanien | vino | IGP / VT | VC ochDO (DOP) och DOCa ochVP |
| Portugal | vinho | IGP | DOP (DOC) |
| Tyskland | Deutscher Wein | Landwein | Qualitätswein (*) |
Frankrike:
- IGP=indication géographique protégée
- AOP=appellation d’origine protégée, ibland använder man fortfarande den gamla beteckningen AOC (appellation d’origine contrôlée)
Italien:
- IGP=indicazione geografica protetta, men man använder ofta den gamla beteckningen IGT = indicazione geografica tipica
- DOC = denominazione di origine controllata
- DOCG = denominazione di origine controllata e garantita
- DOP = denominazione di origine protetta, det nya namnet i överensstämmelse med EU-reformen, vilket inkluderar DOC and DOCG. DOP används ibland men DOC och DOCG är fortfarande vanligast.
Spanien:
- IGP = indicación geográfica protegida, men det kallas ofta vino de la tierra (VT)
- VC = vino de calidad con indicación geográfica (sällan förekommande)
- DO (DOP) = denominación de origen, ibland kallat DOP
- DOCa = denominación de origen calificada
- VP = vino de pago
Portugal
- DOP = denominação de origem protegida, ibland använder man fortfarande den gamla beteckningen DOC, denominação de origem controlada
- IGP = indicação geográfica protegida, ofta kallat vinho regional
Tyskland
- (*) = Qualitätswein delas in i ett flertal underkategorier. Läs mer om detta i den separata artikeln om tysk vinklassificering. (publiceras snart)
Läs mer om EUs kvalitetsordningar i detta dokument.
”Kvalitet” är inte kvalitet
Viktigt 1:
Man bör komma ihåg att detta strängt taget inte är en ”kvalitetshierarki” eller kvalitetsdefinitioner även om det är termer som används i EU-texterna. Ett vin är inte per definition ”bättre” bara för att det är i en högre kategori.
Istället garanterar de olika kategorierna (till exempel i Frankrike vin de france, IGP och AOP)
A) ett visst geografiskt ursprung och
B) att vinframställningen följer vissa regler.
Det kan vara regler om druvsort, blandningar, planteringstäthet, avkastning med mera. Att följa dessa regler betyder inte nödvändigtvis att vinet är av bättre “kvalitet”. Reglerna definierar (mestadels) objektiva parametrar, medan ”kvalitet” är en per definition subjektiv egenskap som beror på vem som dricker vinet.
”Klassificering” är inte samma sak som klassificering
Viktigt 2:
Man bör vara försiktig med termen ”klassificering”, som används i rubriken och texten ovan. I fransk vinterminologi syftar ”klassificering” vanligtvis på något mycket specifikt: klassificeringen av vissa vingårdar (producenter) som ”bättre”. Men dessa klassificeringar är i själva verket klassificeringar av varumärken (!). Den mest kända är Bordeaux 1855-klassificering. Det finns några andra i Bordeaux och en i Provence.
Detta skiljer sig i grunden från den franska termen ”appellation” som baseras på geografiska definitioner och namn, oberoende av producenter. Så, till exempel, ”premier cru” och ”grand cru”, som förekommer i vissa distrikt är en del av det franska appellationssystemet och är alltså inte, strikt sett, klassificeringar, vilket även illustreras av att de är knutna till en viss plats.
Med andra ord är EUs klassificeringssystem för vin, så som det beskrivits ovan, implementerat i Frankrike med appellationssystemet (som omfattar AOP, IGP och vdf). De franska klassificeringarna är något helt annat, utan anknytning till EU-hierarkierna.
Bilderna nedan illustrerar det franska systemet.
