TopMenuSW

Världens vinmarknad, konsekvenser för vinproducenter, konsumenter och politiker

Slutsatser och implikationer om vinet i världen, efter 2000-2012

Europa håller långsamt på att förlora sin dominerande ställning både som vinodlare, vinmakare och vinkonsument. Den Nya Världen tar en allt större andel. Det överskott av vin som fanns för ett antal år sedan har försvunnit och vi kan vara på väg mot en bristsituation. Mer och mer vin exporteras och därmed också importeras. Det leder till viktiga konsekvenser för både vinproducenter och för de som beslutar om jordbrukspolitik.

Jag har tidigare tittat på global vingårdsareal, global druvproduktion, global vinproduktion, global vinkonsumtion och global handel, import / export av vin, statistik och trender.

Dags för några avslutande kommentarer.

Europas krympande roll för vin

Det är mycket tydligt att Europas roll vad gäller vinodling och vinproduktion krymper.

Memorial over Tycho Brahe in Helsingborg

Memorial over Tycho Brahe in Helsingborg, copyright BKWine Photography

Om vi tittar på vingårdsareal, har Europas andel minskat från 62 % av världens vingårdsareal år 2000 till 56 % år 2012.

Detta är inte bara i relativa termer, jämfört med resten av världen, utan också i absoluta tal. De fyra största europeiska vingårdarsländerna (Spanien, Frankrike, Italien och Portugal) har förlorat 500 000 hektar vingårdar mellan 2000 och 2012.

Siffrorna för produktion av druvor är mer dramatisk: från en andel på 62 % av världens vingårdar 2000 till endast 39 % av den globala uppodlade ytan med vingårdar 2012.

I vilken utsträckning detta är orsakat helt eller delvis av de subventioner som funnits för att riva upp vingårdar i Europa är svårt att veta. EU har sedan 2012 (eller var det 2011?) slutat att betala subventioner till vinodlare för att riva upp vingårdarna. Det är möjligt att nedgången i vingårdsareal kan bromsas eller vändas. Endast tiden kan utvisa.

Men för närvarande ser jag inte någon anledning att tro att en omsvängning till en positiv utveckling av vingårdsarealen kommer ske, i synnerhet med tanke på de fortfarande bakåtsträvande och protektionistiska regler Europa har för vinsektorn (liksom andra delar av jordbruket).

De sydeuropeiska länderna som är stora vinodlare är särskilt entusiastiska för att ”skydda” vinodlingen med protektionism och subventioner.

Tyvärr.

Global wine production 2000-2012

Global wine production 2000-2012, source OIV

Men viktigast i detta sammanhang, är att Europa också snabbt håller på att förlora sin dominerande ställning som en vinproducent: Europa hade 73 % andel av världens vinproduktion 2000. År 2012 var det nere i 62 %, en förlust på 11 procentenheter.

Om trenden fortsätter kommer Europa inte längre att vara den största vinproducerande regionen i världen inom 15 år! (Det är ironiskt att notera att detta är samma tidsperiod som har överenskommits för att behålla systemet med plantering rättigheter, efter stark lobbying från protektionistiska organisationer som vill behålla en gynnad ställning för sina medlemmar, en av de bakåtsträvande regleringar som har lett till Europas tillbakagång.)

EU vs non-EU long term trend in wine production (top 11 countries only)

EU vs non-EU long term trend in wine production (top 11 countries only)

Denna bild kan vara något överdriven på grund av speciella omständigheter de senaste åren, men den långsiktiga trenden verkar mycket tydlig.

Är det Europas jordbrukspolitik som dödar vinsektorn?

Det finns naturligtvis inget enda enkelt svar på varför detta händer. En faktor är utan tvekan ökningen av vinproduktionen i länder med låga produktionskostnader i Nya Världens och i Asien.

Men en viktig aspekt kan mycket väl vara den misslyckade och felriktade jordbrukspolitik som införts på initiativ av de stora vinproducerande länderna.

A dead gamay vine

A dead gamay vine, copyright BKWine Photography

Europas vinpolitik (jordbrukspolitik) tycks vara alltför inriktad på protektionism, reglering och ”marknadsstyrning”. Denna typ av politik har vi haft plats under en lång tid, designad av vinproducerande protektionistiska länder som drivit igenom det på EU-nivå.

Under de senaste åren har det dock tillkommit några försök att minska subventionerna och att införa mer liberala och marknadsorienterade regler som skulle kunna göra den europeiska vinindustrin starkare. Och det skulle också spara många miljoner euro för EU:s skattebetalare (liksom för dess vindrickare vindrickare).

Den protektionistiska politik, styrning av marknaden, och subventioner som har funnits, och fortfarande finns, gör att européerna får betala miljardbelopp i extra skatt.

Vissa vinproducerande länder i Europa, och i synnerhet de vinproducentorganisationer och vinregioners lobbying-organisationer (AREV, CNAOC, EFOW för att nämna några, men det finns andra) vill ha ökad protektionism och vill behålla subventionerna, som en fortsättning av den gamla (gammaldags?) politiken.

Senare tids historia och utveckling, som lett till Europas försvagade ställning på den internationella vinmarknaden, visar att detta skulle vara fel väg att gå.

Europa behöver en mer liberal, marknadsorienterad vinmarknad, som uppmuntrar konkurrens och uppmuntrar dynamiska, konkurrenskraftiga och entreprenörsdrivna vinproducenter om vinindustrin i Europa ska överleva och blomstra.

Vinnare är: Nya Världens vinproducenter

Om Europa förlorar i andel av världens vinproduktion så är den Nya Världen vinnare, i synnerhet den ”nya” New World. Den vinproduktionen i USA är stabil, men de flesta andra nya världens länder växer.

Global vinproduktion krymper och vinkonsumtion växer

Sedan början av seklet har världens vinproduktion gått ner något, med 10 %. Global vinproduktion är nu (2012) 252 miljoner hektoliter.

Samtidigt ökar världens vinkonsumtion. Under samma period (2000-2012) har den gått upp med 8 % för att nå 243 Mhl.

Detta har i hög grad bidragit till att minska den ”vinsjö”, dvs överskott av vin i världen, som fanns för ett antal år sedan.

Gör kalkylen för 2012 och du kommer att se att det fortfarande produceras mer vin än vad som konsumeras: 9 miljoner hektoliter!

Global wine production vs consumption 2000-2012

Global wine production vs consumption 2000-2012, source: OIV

Mot en brist på vin i världen?

Men det är fel att se det som ett överflödigt, oönskat överskott. Som OIV regelbundet påpekar i sin information, det behövs att mer vin produceras än vad som konsumeras: en del vin behövs för produktion av till exempel vinäger, ättika och för destillation.

Så frågan är relevant: Kommer det att bli en brist på vin under de kommande åren?

Det beror helt på vad som kommer att hända under de kommande åren. Om vi närmar oss en brist verkar det troligt att det helt enkelt kommer att öppna nya möjligheter för vinodlare att tillgodose denna efterfrågan. Framåtblickande initiativrika vinodlare kommer att dyka upp och plantera nya vingårdar för att tillfredsställa den nya efterfrågan. Men de kommer att plantera främst på platser där de inte behöver kämpa mot byråkratiska regler och restriktioner för att plantera vinstockar och för att göra vin.

Så återigen, det finns en risk i Europa att den jordbrukspolitik som har införts inom EU, med regler som inte uppmuntrar en dynamisk och entreprenöriell vinindustri (t.ex. med ett fortsatt system med planteringsrättigheter), kommer att leda till att denna ökande efterfrågan främst kommer tillfredsställas av nya vingårdar och nya vinproducenter i den Nya Världen och inte i Europa.

Vin konsumeras på nya marknader och av ”nya” människor

Den globala vinkonsumtionen inte bara växer, utan det är också mycket tydligt att den nya vinkonsumtionen sker i ”nya” länder och av ”nya” grupper av vinkonsumenter.

De stora vinproducerande länderna i Europa, de traditionella vinkonsumenterna, minskar snabbt sin vinkonsumtion.

Istället kommer nya länder som dricker vin: Asien, Östeuropa, Amerika, de (små) länderna i norra Europa.

Man har helt andra traditioner vad gäller vinkonsumtionen i dessa länder. Detta kommer utan tvekan att ha en avgörande inverkan på världens vinproducenter på längre sikt. Man dricker t.ex. ofta vin i andra sammanhang än till måltider. Och vid måltider kan dessa ”nya vinkonsumenter” ha andra preferenser än de ”gamla” ländernas vindrickre.

Är Nya Världen viner bättre anpassade till de nya vinkonsumenterna?

Kanske är en återspegling av detta det faktum att Nya Världens viner redan vinner marknadsandelar. Kanske de bättre passar de ”nya” vinkonsumenterna.

Kommer Gamla Världens vinmakare att ändra sina vinstilar?

En annan effekt av detta är att det är ingen tvekan om att redan idag gör många vinproducenter i Gamla Världen, ”traditionella” vinproducerande länder, vinet mycket annorlunda nu än vad de gjorde för några decennier sedan, säkerligen för att tillgodose konsumenternas ”nya” smaker.

Tänkvärt för vinproducenter

Vart detta kommer att leda på längre sikt återstår att se. Men för en vinmakare är det viktiga saker att tänka på.

Framtidens vinproducenter måste leva med och anpassa sig till internationell handel

En annan grundläggande förändring är den ökade betydelsen av den internationella handeln med vin, export och import.

I allt större utsträckning är vinkonsumenterna inte i samma land som vinproducenterna.

World trade in wine 2000-2012

World trade in wine 2000-2012, source: OIV et al.

Viktiga konsekvenser

Detta har flera viktiga konsekvenser, till exempel:

Framtidens vinproducenter måste tänka mer och mer på hur man blir framgångsrik på exportmarknaderna!

Återigen, det understryker att den protektionism och de subventioner som (huvudsakligen) den Gamla Världens vinregioner och lobbying-organisationer vill behålla eller förstärka är fel väg att gå. Man lyckas inte på den internationella vinmarknaden tack vare protektionism och jordbrukssubventioner.

Dessutom, om man genomför denna typ av politik riskerar man att ”få tillbaks med samma mynt”, och bli utestängd från de framtida tillväxtmarknaderna. Tänk till exempel på de senaste händelserna kring Europas genomförande av skyddstullar på kinesiska solpaneler (som man motiverar som ett sätt att straffa dumpning) och Kinas svar, där de hotar att lägga höga importtullar på europeiska viner. Kinas logik är att EU subventionerar sin vinindustri, vilket den onekligen gör, och att de därför har goda skäl för att införa antidumpningstullar på europeiskt vin.

Jag skulle vara mycket intresserad av att höra dina tankar och kommentarer om denna serie av artiklar! Både på de stora linjerna av världens vinproduktion, vinkonsumtion och -handel, trender och tendenser, liksom på den europeiska vinindustrins jordbrukspolitik. Men också i allra högsta grad vad du tror konsekvenserna för framtiden kan vara!

Skriv en kommentar!

Mer

Detta är den sjätte och sista artikeln i serien om statistik om global vingårdsareal, druvodling, vinproduktion, vinkonsumtion och handel, baserat på den senaste OIV rapporten.

Källa: Alla sifferuppgifter kommer från OIV, International Organisation of Vine and Wine.

Vi kan bara gissa hur världens vinlandskap kommer att se ut i framtiden. Men det är fängslande att diskutera det med vinmakare och vinproducenter runt om i världen, samtidigt som man provar deras viner. Du får många tillfällen att träffa vinproducenterna och att prova deras viner och diskutera på en vinresa med BKWine.

This post is also available in: Engelska

, , , , , , , , , , , ,

5 Responses to Världens vinmarknad, konsekvenser för vinproducenter, konsumenter och politiker

  1. KP Wine juli 1, 2013 at 03:30 #

    Intressant kan vara att följa hur smakpreferenserna ser ut just nu och i vilken rikning de förutspås ändras i de så kallade nya exportländerna. Visserligen är de små nordeuropeiska länderna kanske en tillväxtmarknad, men i folkmängd är det ändå inte så mycket i sammanhanget och då blir det väl som vanligt Brasilien, Indonesien, Kina och Östasien som hamnar i störst fokus (kanske även Nigeria).

    Vad vet vi om hur det ser ut i dagens läge i dessa områden? Vad säljer bäst var?

  2. Per Karlsson juli 1, 2013 at 10:49 #

    Absolut. Håller helt med där. Visst är de “små” länderna intressanta som tillväxtmarknader, men de stora kommer på lång sikt att ha större betydelse.

    Men i motsats till vad som tidigare sagts i vissa svenska media tror jag nog att Nigeria ligger ganska långt ner på den prioritetslistan.

  3. Alex juli 2, 2013 at 19:01 #

    Hej Per,

    Jag är inte så säker på att det ser så dystert ut för Europa. Volymen må vara på väg ner, men de viktigare siffrorna i sammanhanget är totalt värde och pris per liter.

    Sanningen är att det tidigare producerats mycket bulk för lokal marknad (som viker) och billig export. Att volymen går ned är inte automatiskt negativt.

    Framtiden för Europa är dess terroir. Bourgogne är exemplet att följa. Jag tror att Europas vinexport konstant kommer att stiga i värde medan volymen fortsätter minska. Marknadsandel är inte relevant i sammanhanget. Uttaget per hektar och bra jordmåner är inte oändliga resurser. Det som betyder något är värdet på vinproduktionen i absoluta tal.

    Stödåtgärder bör inriktas på att skydda traditionella druvor och växtplatser men samtidigt stimulera arbete med kvalitetsökning och högre priser. Vi (EU) bör inte ge oss in i priskrig eller stödja stora producenter/varumärken. Mindre eller samma volym, men bättre betalt!

    • Per Karlsson juli 17, 2013 at 18:17 #

      Jo, visst är det viktigt med pris per liter. Men framför allt håller jag med om att det är viktigt med det totala värdet liksom antalet arbetstillfällen inom sektor. I det här fallet så handlar det ju snarare om nationalekonomi och övergripande siffror, än om specifika vingårdar.

      Jo, visst producerades det mycket bulkviner tidigare, men jag är inte så säker på att det gått nämnvärt mycket nedåt.

      Tittar man på t.ex. marknaden i Sverige så är det en nästan försvinnande liten del som är viner över 100 kronor. Om man säger att man ska begränsa sig till det segmentet så betyder det antagligen att arbetstillfällena och lika så omsättningen för sektorn kommer att sjunka dramatiskt. Bourgogne är därför inget bra exempel eftersom det i så fall innebär att man fokuserar på ett mycket smalt segment. Ungefär som om man tänkte sig att svenska bilindustrin kunde räddas genom att fokusera på att producera Koenigsegg.

      Dessutom är Bourgogne ett område som är strukturerat på ett sätt som de flesta icke-franska konsumenter har mycket svårt att få grepp om.

      Jag har just nu inga data om hur utvecklingen av värdet eller snittpriset har varit, men det vore intressant att titta på.

      Men en sak är i alla fall för mig helt klar: den europeiska jordbrukspolitiken för vinsektorn har varit helt misslyckad. Man har fokuserat på subventioner och på att få producenter att riva upp vingårdar och på protektionism (typ planteringsrättigheter, appellationsrestriktioner, klassifikationer osv). Visst har en del ”dålig” mark försvunnit. Men man har även rivit upp ypperliga vingårdar med fantastiska gamla kvalitetsproducerande stockar, därför att man inte klarat av att sälja vinet.

      Det vore bättre om man uppmuntrade en dynamisk och entreprenöriell vinsektor. Det har man inte gjort tidigare och de små förbättringar som gör nu i den riktningen försöker inte mins vinproducenter och vinproducerande länders myndigheter lägga krokben för.

  4. Dan juli 23, 2013 at 16:51 #

    Hej!

    Angående vad som styr att det sker avslut av odlig, oavsett.

    Jag vill nog mena att process för begränsa diverse kemikalier att användas är mera intressant och relevant för minskad agro-intresse, något känsligt – eller hur! och fåsenudå.
    (Reservation redovisad avförda ytan kan givet fortsätta leverera inofficiellt, utgår från att den saken ej begrundats kräver viss insikt).

    Regelverk, vad gäller agro/hortokultur eller föralldel odling av köttdjur parat med dess biprodukter, är av sådan konstruktion att det automatiskt kommer att stoppa denna tids just sådana verksamheter, här i Sverige.

    Process regelverk har politisk avsikt att återföra odlingsprincip tillbaka sisådär >>50år.
    ” för 50-60-årsedan odlades allt ekologiskt”

    (Svenska Naturskyddsföreningen)
    ( http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2008_miljogifter_jordbruk_mat_vindruvor_rapport.pdf )

    Åvan förening har under de senaste ca 20-åren självklar av naturliga skäl blivit en mera politisk organisation.
    Vän av ordning kan mena att extrem politisk farlig-partikel-fokus alltså nån partikel som vid ett konstant intagande kan förväntas förkorta livet till endast sisådär 263.5år och vilket begrundas i Sverige detta endast skulle stannar här i ”föregångslandet”, njaee det är nog att glömma ge dig fråga vill icke du bli hurgammalsomhellst gärna evigt liv.

    Nuskavise var det icke så att vi skickade vår industri till södra hemisfären å köper billigt tebax, – ja-ja för dem som har slantar givetvis.

    Glöm saken med att vinet minskar i EU låt det rulla på det kommer att räcka åt oss oavsett Natur-skydd-något ”mot enfald talade även gudarna förgäves vad ska då jag mänsklig kunna göra” , människolivet är mycket kort vad som har minskat är icke relevant för kommande konsument, hehe påtal om enfald det hela blev endast en ”meta-nått”.

    Mvh Dan

Kommentera

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Dags att boka en vinresa?

Absolut!

Res med oss till Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Portugal, Sydafrika, Chile, Argentina…

Vi kan mer om vin, och ger dig en bättre, härligare vinupplevelse.

Boka din vinresa här med BKWine Vinresor. Nu!

Boka en vinresa!

Prenumerera på BKWine Brief!

Fyll i din emailadress:

 
Gör dina vänner glada!

Och oss också. Dela och Gilla detta!

Subscribe!