Ekologisk certifiering | del 4

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on email

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on email

Ekologisk odling ökar visserligen men det är fortfarande det som vi kallar det konventionella jordbruket som dominerar, där man använder syntetiska kemiska produkter. Därför är det viktigt för de ekologiska producenterna att kunna bevisa att de verkligen jobbar ekologiskt enligt EUs officiella regler. För att få ett bevis måste man certifiera sig. Man har då rätt att skriva ut på etiketten och i marknadsföringen att man är ekologisk. Dessutom, man får inte kalla sig ekologisk om man inte har en certifiering.

Naturligtvis kan man praktisera ekologisk odling i alla fall, utan certifiering. Men man får då inte lov att på något sätt märka sina viner som ekologiska. Hur många som föredrar att inte certifiera sig är svårt att säga. Och det är heller inte lätt att veta om de verkligen är ekologiska. Utan certifiering finns ingen kontroll. Det blir upp till konsumenterna att bestämma vilka producenter de vill lita på.

Detta är en artikel i vår serie i åtta delar. Här är hela serien med artiklar om ekologiskt, biodynamiskt, naturligt och hållbart:

Sign at a winery that has an organic certification
Sign at a winery that has an organic certification, copyright BKWine Photography

Trenden idag är att fler och fler väljer att certifiera sig. Idag letar vinkonsumenter i många länder efter ekologiska viner. Det har i vissa fall blivit ett försäljningsargument att vara ekologisk. Det är en ganska ny företeelse. Men fortfarande idag konverterar de flesta till ekologiskt därför att de tror att det ett bättre sätt att arbeta.

Certifiering är många gånger ett krav från importörer. Det underlättar inte minst om man vill jobba med monopolen i Skandinavien där efterfrågan på ekologiska produkter ökar kraftigt.

Konverteringsperioden

Det tar tre år innan man får sin certifiering. Under dessa tre år är man ”under konvertering”. Om man vill kan man redan innan man börjar konvertera börja lite försiktigt med att trappa ner på de syntetiska produkterna. Men från första konverteringsdagen måste vingården och produktionen skötas 100 % ekologiskt enligt EU-reglerna. Det betyder till exempel ingen syntetisk kemisk sprutning i vingården, ingen konstgödsel och färre tillsatser under vinifikationen.

Bottles of organic (ekologiskt) wine in a shop
Bottles of organic (ekologiskt) wine in a shop, copyright BKWine Photography

Med andra ord, innan man kan bli ekologiskt certifierad måste man arbeta helt ekologiskt i tre år. Om man vid något tillfälle (vid konverteringen eller senare när man är certifierad) väljer att avvika från de ekologiska reglerna, t.ex. med kemisk syntetisk besprutning ett riktigt svårt år med mycket mildiou, så måste man då börja om från noll, med en ny konverteringsperiod.

EUs officiella ekologiska märkning

Att EUs regler efterlevs av vinodlarna kontrolleras av privata företag som har godkänts av respektive land. Dessa gör årliga kontroller och utfärdar varje år det ekologiska certifikatet till producenten.

För att markera att man är ekologiska sätter man ut EUs logotyp för ekologiska livsmedel på etiketten, det gröna EU-lövet (stjärnlövet). Lövet är obligatoriskt. Man kan naturligtvis välja att vara ekologisk ”i hemlighet” och inte markera det på flaskan, dvs man kan certifiera sig ekologiskt men välja att inte sätta ut märkningen. Men om man vill säga att man är ekologisk, så måste man göra det med lövet. Vill man kan man komplettera med vin biologique, organic wine osv. Men lövet måste också finnas med.

AB Agriculture Biologique vin bio label on a bottle
AB Agriculture Biologique vin bio label on a bottle, copyright BKWine Photography

På franska vinflaskor är det också vanligt att se logon AB (agriculture biologique, ekologiskt jordbruk) tillsammans med lövet på etiketten. AB är en märkning som lyder under franska jordbruksdepartementet men den betyder helt enkelt att vinet följer EUs regler för ekologiskt. Det är en märkning som många fransmän känner igen. Den var vanlig på etiketterna innan 2012, alltså innan lövet. Nu syns AB aldrig ensam utan alltid tillsammans med lövet.

Kontrollorganen

Varje EU-land har ett antal godkända företag som får utföra kontrollerna. Frankrike har 11. Sverige har sju. På etiketten på vinet måste det framgå vilket kontrollorgan som producenten använt. De har alla en kod, t.ex. FR-BIO-01 (för Ecocert i Frankrike) eller IT-BIO-007 (för Bioagricert i Italien). Man får även sätta ut logon och namnet på kontrollorganet (Ecocert, Bioagricert etc).

The EU leaf and the organic certifying organisation code FR-BIO-13 Agriculture France
The EU leaf and the organic certifying organisation code FR-BIO-13 Agriculture France, copyright BKWine Photography

Det största kontrollorganet i Frankrike är Ecocert som tar hand om runt 75 % av de franska odlarna. Ecocert arbetar även internationellt och finns i 80 olika länder.

Varje ekologisk gård inspekteras minst en gång per år och det kan bli så många som 4–5 inspektioner. Kontrollerna sker ute på fältet där jordprover tas för analys och inne på lagret. Man inspekterar bokföringen och kvitton från leverantörer osv. Kontrollanterna kommer både med förvarning och utan. En medelstor vingård betalar runt 400 euro om året för kontrollerna och certifieringen. Med andra ord, avgiften för att vara ekologisk är liten.

Det finns en stor mängd kontrollorgan, hela listan hittar du här, men alla följer samma regler, de regler som definierats av EU.

EU ger bidrag till jordbrukare som går över till ekologisk odling. Jordbrukaren förbinder sig att arbeta ekologiskt i minst fem år. Bidraget för en vinproducent ligger på cirka 350–500 euro per hektar och år under fem år (konverteringsåren och ytterligare två år).

The EU leaf, Ecocert code and "vin biologique" on an organic wine label
The EU leaf, Ecocert code FR-BIO-01 and "vin biologique" on an organic wine label, copyright BKWine Photography

Proceduren med att certifiera sig

När man har bestämt sig för att bli ekologisk anmäler man detta till den statliga myndighet som registrerar ekologiska producenter. I Frankrike är det Agence Bio som lyder under jordbruksdepartementet. Man väljer sedan ett kontrollorgan, Ecocert eller något annat, och registrerar sig där.

Under tre år kommer gården att vara ”under konvertering”. Man jobbar nu 100 % ekologiskt men får ännu inte skriva ut det på etiketten. Från andra året kan man skriva ut ”under konvertering” på etiketten.

Hur övergången går beror på hur utgångsläget är, t ex om man redan har dragit ner successivt på de syntetiska preparaten eller inte. Det är viktigt att ha med sig hela familjen och de anställda i processen. För att allt ska fungerar effektivt måsta alla vara överens om att man nu jobbar annorlunda. Vissa går på en utbildning. Jorden kan behöva analyseras för att man bättre ska se i vilket skick den är och därmed lättare kunna planera arbetet.

Klarar man de tre åren så får man sin certifiering och man kan stolt sätta det gröna lövet på etiketten. Det är också obligatoriskt att sätta ut kontrollorganets kodnummer på etiketten. Varje land och kontrollorgan har sin unika kod, enligt ovan.

Varje år får man ett nytt certifikat.

An Ecocert organic license
An Ecocert organic license certificate, copyright BKWine Photography

Det finns bara en ekologisk certifiering

Ibland vill vinskribenter och andra ha det till att det är komplicerat med ekologisk certifiering, att det finns så många olika regler i olika länder. Det är precis tvärtom. I Europa är det mycket enkelt eftersom det är det lilla EU-lövet som gäller.

Till och med Systembolaget har svårt att hålla isär begreppen. På deras sajt står det så här: ”Några vanliga ekologiska certifieringar: EU-lövet, KRAV, Demeter och Ecocert”.

Detta är förvirrande och felaktigt. Inom EU finns bara en ekologisk certifiering och det är EU-lövet, som visar att vinet följer EUs regler för ekologiskt vin. Ecocert är ingen certifiering utan ett företag som utför kontroller och utfärdar certifikat för EUs räkning på samma sätt som många andra kontrollföretag i varje land. I Frankrike finns 11 andra utöver Ecocert. Vilket kontrollorgan som en odlare använder är irrelevant. Alla följer samma regler.

Demeter, liksom Biodyvin, är en privat märkning för biodynamiskt jordbruk och inte en ekologisk certifiering. (Vi återkommer i en senare artikel till vad biodynamiskt är.) KRAV är en svensk privat miljömärkning. Även utländska ekologiska produkter, som t.ex. vin, kan KRAV-märkas som ett komplement till EU-certifieringen.

Både KRAV och Demeter kräver av sina medlemmar att de ska vara ekologiskt certifierade av EU men har utöver det ett antal andra regler som inte har med ekologiska metoder att göra.

Så, för att göra detta tydligt:

  • Det finns bara en ekologisk certifiering (inom EU), och det är den som illustreras av EU-lövet
  • Varje land har ett antal kontrollorgan som verifierar att producenten följer EUs regler
  • Vill man märka ut att man är ekologisk så måste man använda EU-lövet
  • Man får också sätta ut kontrollorganets logotyp om man vill (Ecocert, Bioagricert etc), liksom AB agriculture biologique, organic winedyl., men det tillför inget extra
An organic vineyard in the south of France with the winemaker and the author
An organic vineyard in the south of France with the winemaker and the author, copyright BKWine Photography

USA

USA har också officiella regler för ekologiska viner. EU och USA skiljer sig åt i ett viktigt hänseende. Ett ekologiskt vin i USA får nämligen inte innehålla något tillsatt svavel.

Under ”National Organic Program” (NOP), som lyder under US Department of Agriculture (USDA), finns det två nivåer:

Organic wine”, som är gjort på 100 % ekologiskt odlade druvor. Jäst och andra eventuella tillsatser måste vara ekologiska. Det är förbjudet att tillsätta svaveldioxid under vinifieringen. Det kan naturligtvis finnas lite naturligt svavel i vinet, men ingen tillsatt. Man får sätta ut ”organic wine” på etiketten och även USDA-logon. Det är ovanligt med ekologiskt vin i USA på grund av denna hårda regel om svavel. Det är inte många som riskerar att arbeta så.

A USDA Organic seal on a bottle capsule
A USDA Organic seal on a bottle capsule, copyright BKWine Photography

De flesta väljer i stället den andra nivån som är “wine made with organic grapes”. Man måsta även här använda 100 % ekologiskt odlade druvor. Här får man dock lov att tillsätta svaveldioxid men högst 100 mg per liter, vilket är lite mindre än EU-reglerna. USA har valt att ha samma tillåtna mängd svavel för alla typer av viner medan EU skiljer på vitt, rött och sött. På etiketten skriver man ut ”made with organic grapes”. (Inom EU är det sedan 2012 inte längre tillåtet att använda begreppet ”gjort av ekologiskt odlade druvor”.)

Import av ekologiskt vin till EU

EU och ett antal länder utanför gemenskapen har erkänt varandras ekologiska regler och kontrollsystem som ”likvärdiga”. Det gäller bl.a. Argentina, Chile, USA, Nya Zeeland, Kanada och Australien. Det betyder att när dessa länders ekologiska viner importeras till EU behöver de inte kontrolleras igen av ett EU-kontrollorgan.

EU-lövet får lov att sättas ut på etiketten på importerade viner och de flesta gör det för att underlätta för EU-konsumenterna att förstå att deras vin är ekologiskt enligt EU-reglerna.

Detta betyder förstås också att reglerna i många tredje-parts-länder följer de regler som EU har definierat.

Organic certification on a Chilean wine, CL-BIO-010 is the certifying organisation (not the rule-setter)
Organic certification on a Chilean wine, CL-BIO-010 is the certifying organisation (not the rule-setter), copyright BKWine Photography

Ingen certifiering, varför?

Det är en positiv utveckling att fler och fler certifierar sig. Det behövs mer forskning för att få fram effektiva, miljövänliga bekämpningsmedel. Och ju fler som visar att de är ekologiska, desto starkare blir gruppen.

Men naturligtvis finns det också sådana som av princip inte vill certifiera sig. De menar att varför ska vi som är miljövänliga behöva betala för att bevisa det?

Det finns också de, som vi noterat i artikeln om ekologisk vinodlin (del 2), som anser att dagens ekologiska regler inte är bra, och därför väljer att avstå.

Det finns också sådana som säger att de jobbar ekologiskt för det mesta men föredrar att inte certifiera sig därför att de vill ha möjligheten att kunna bespruta syntetiskt om vädret blir besvärligt. En sådan inställning är inte förenlig med det ekologiska tänkandet. De jobbar säkert bra men de jobbar hållbart, inte ekologiskt. Att då kalla sig ekologisk eller ”nästan-ekologisk” är att lura konsumenten.

Kommentar: De flesta andra certifieringar (som inte är ”ekologisk”), till exempel för biodynamiskt eller naturligt vin, är privata och kan existera i flera olika versioner; de är heller inte ”officiella” på det sätt en ekologisk certifiering är.

Missa inte de andra artiklarna i denna serie om ekologiskt, biodynamiskt, hållbart och naturligt vin. Se listan i början av artikeln.

Vill du veta mer om detta ämne så kan du läsa vår bok ”Vinet och miljön, ekologiskt, biodynamiskt och naturligt”.

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on tumblr
Share on email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?