Varje vecka tycks bjuda på nya dystra rubriker om vin. Konsumtionen sjunker. Vingårdar rycks upp. Klimatförändringarna skriver om reglerna för vinodling. Vinvärlden verkar stå inför en existentiell kris. Men är det verkligen så de som faktiskt gör vinet ser på saken?
Rapporterna och branschstatistiken målar upp en bild som inte riktigt stämmer med det jag ser när jag reser runt i vinvärlden med våra vinresor. Dags att undersöka saken! Jag ställde helt enkelt samma fråga till dem som lever med utmaningen varje dag: femton vinmakare och vinpersonligheter på fem kontinenter fick frågan ”Ser du personligen ’vinkrisen’, och i så fall, vad tycker du bör göras åt den?” Svaren var betydligt mer nyanserade – och ofta betydligt mer optimistiska – än väntat. De flesta ser utmaningar, ja. Men få talade om förtvivlan. Istället pratade de om anpassning, kvalitet, hållbarhet, nya marknader, förändrad konsumentsmak. Ett uppfriskande annorlunda perspektiv jämfört med de vanliga rubrikerna. Här är vad människorna som lever mitt i och med ”vinkrisen” berättade för mig.
Alla i vinbranschen pratar om vinkrisen nuförtiden. Diskussionen handlar oftast om två utvecklingar som påverkar branschen:
- Klimatförändringarna, och
- Den sjunkande vinkonsumtionen
Klimatförändringarnas utmaningar
Mycket uppmärksamhet riktas mot klimatförändringarna, särskilt efter att nästan 100 000 hektar skog nyligen gått upp i rök i skogsbränder i Frankrike och Spanien. Den största branden härjade i Bordeaux, där över 40 000 hektar har brunnit. Lyckligtvis har vingårdarna klarat sig undan branden, och skadorna på Bordeaux vinodlingar verkar vara minimala eller obefintliga (som vi skrev om nyligen).
I Spanien, där bränderna varit lika förödande nära Madrid, har en del vingårdar brunnit, men även där verkar effekten på vinproduktionen vara begränsad.
Artikeln, ursprungligen publicerad på Forbes.com, kommer här i utökad form med ytterligare kontext, innehåll, uppdateringar och redaktionella insikter relevanta för BKWine Magazines läsare och andra vinälskare.
Den sjunkande vinkonsumtionen (och produktionen)
Lika oroande är läget på konsumtionssidan. Vindrickarna dricker mindre vin, och vinproducenterna gör mindre vin. I maj gick vi igenom läget för vinbranschen i detalj i Forbes-artikeln The Wine Industry Continues To Struggle With Production And Consumption.
Som en följd av detta minskar även vinproduktionen. Nästan varje dag kan man läsa om vinproducenter med ekonomiska svårigheter i fackpressen. I Bordeaux rycks 10 000 hektar vingårdar upp; enligt vissa källor lämnades 100 000 ton druvor kvar på marken eller skördades aldrig i Nya Zeeland 2025 (cirka 20 procent av skörden); Kalifornien skördade 2025 sin minsta skörd sedan 1999 och planerar att rycka upp 16 000 hektar.
Men vad är det egentligen för slags kris?
Samtidigt, när vi reser runt i vinregionerna – vilket vi gör hela tiden, året runt, med våra vinresor – ser vi, ja, kanske inte direkt glada miner, men definitivt inga förtvivlade sådana. Kanske finns det mer än en sida av den här vinkrisen? Hur påverkas egentligen producenterna själva av ”vinkrisen”?
Jag bestämde mig för att göra en personlig och helt ovetenskaplig undersökning på den stora vinmässan Wine Paris tidigare i år, i februari 2026, och under några av våra efterföljande vinresor. Jag frågade ett antal vinproducenter och vinpersonligheter: ”Ser du personligen ’vinkrisen’? Och i så fall, vad tror du kan eller bör göras åt den?”
Jag pratade mest med ”vanliga” vinproducenter – sådana som gör vin som du och jag faktiskt kan (och brukar) köpa. De flesta jag talade med var medelstora producenter av kvalitetsviner, den typ av vin som en genomsnittlig kvalitetsmedveten vinälskare kan köpa och dricka, ofta familjeägda vingårdar. Ingen av dem jag talade med fanns i bulksegmentet, och ingen i superlyxsegmentet heller.
Jag talade med producenter från Kalifornien i USA till vinmakare på Nya Zeeland, med Frankrike, Nordmakedonien och flera andra länder däremellan. Sammanlagt blev det femton vinpersonligheter från fem olika kontinenter.
Det växte fram en intressant och oväntad bild. Ibland rentav överraskande. En bild som var betydligt mer positiv än den man får om man bara läser och lyssnar på vanlig vinmedia.
Låt oss då lyssna på vad vinproducenterna hade att säga.
(Citaten kan ha kortats ner och förenklats för tydlighetens skull. Du kan lyssna på hela samtalen i videon.)
Jag börjar med världens största producent av kvalitetsvin.
Frankrike
Mycket har sagts om vinkrisen i Bordeaux. Där finns ett statligt program för att rycka upp 10 000 hektar, motsvarande omkring 10 procent av alla vingårdar i Bordeaux.
Estelle Roumage driver familjeegendomen Château Lestrille i Entre-deux-Mers-regionen i Bordeaux.
”Ja, vi märker av den (vinkrisen). Det sker en förändring i hur mycket vin folk dricker, men också i vilken typ av vin de vill ha. I Frankrike ser vi till exempel en tydlig förskjutning mot lättare viner, vita viner, roséer. Även clairet växer verkligen. Det var likadant på marknaden förra året – min clairet tog slut redan i juni. Och det finns stor efterfrågan på lättare röda viner som man kan dricka utanför den traditionella måltiden, till exempel som aperitif eller vid mer informella tillfällen.”
Hur märks det då i praktiken på Estelles eget slott?
”Hälften av vår produktion är i dag friska viner: vita, rosé och clairet. Det är en förändring sedan jag började i början av 2000-talet, det har skett lite i taget. I dag ligger vi alltså på hälften i de kategorierna, medan 85 procent av allt vin som produceras i Bordeaux är rött. Det är en av de förändringar vi gjort. Den andra är att jag har en känsla av att konsumtionen av rött vin minskar, och troligen snabbare i Frankrike än på exportmarknaderna. Så vi har byggt upp försäljningen på export i stället. I dag står exporten för ungefär två tredjedelar. Vi har alltså kompenserat för tappet i Frankrike genom att sälja på exportmarknader, framför allt i Europa, Japan, Malaysia, USA och även Kanada.”
Finns det några generella slutsatser att dra av hennes erfarenheter, sådant andra borde ta i övervägande?
”Ja, absolut, att göra friskare, lättare viner är verkligen ett alternativ. Att sälja direkt också, att veta vad konsumenten vill ha och anpassa sig efter det – utan att förlora sitt DNA, sin identitet.”
Lyssna på Estelle Roumage on the video here.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Bordeaux och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Bordeaux med BKWine.
Här är Karine Lavaus syn på saken, från familjeegendomen Château Bernateau i det prestigefyllda Saint-Émilion i Bordeaux.
”Ja, absolut, vi känner av krisen. På många av våra marknader märker vi en viss nedgång i vinförsäljningen. Men samtidigt har vi här på Wine Paris i dag sett en fin dynamik, med massor av besökare som söker efter Bordeauxviner.”
”Så det är betryggande att veta att efterfrågan på Bordeauxviner ändå finns kvar. En del av våra kunder utomlands, importörerna, märker knappt av krisens effekter. En del gör det, andra inte. Vi känner av den, men vi försöker alltid hitta nya marknader och diversifiera. Vi har byggt upp vinturism på egendomen, och att sälja direkt till de besökare som kommer till vingården har också hjälpt oss att hålla uppe försäljningen. Jag tror att diversifiering är nyckeln, och att inte bara sitta och vänta på att försäljningen ska komma – utan att vara här, som på Wine Paris till exempel, och vara dynamisk.”
Lyssna på Karine Lavau på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Bordeaux och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Bordeaux med BKWine.
En av de mer nischade vinregionerna, men en som är särskilt hårt drabbad av klimatförändringarna och inte minst värmeböljan i Europa: jag talade med Richard Case på Domaine Pertuisane i Maury, Roussillon, i södra Frankrike.
”Vinkrisen är definitivt en verklighet. Det är ingen inbillning, och folk känner verkligen av den, mycket. Vår egen produktion är lite mer nischad, vi är en liten producent som säljer en del direkt till konsument, så vi har faktiskt inte märkt av det så mycket själva än. Vinvärlden genomgår grundläggande förändringar. (…) Det kommer att bli väldigt intressant att se hur det ser ut om två, tre år.”
Är Richard Case orolig för framtiden?
”Lite grann. Jag tycker det är en orolig tid, och jag tror inte att det finns någon i vinbranschen som inte känner en viss oro. Men man måste helt enkelt fortsätta göra det bästa vin man kan. Tro på att om man gör det, så hittar man kunderna för vinet, och levererar något ärligt, något som kommer från en specifik plats – det är det bästa man kan göra. Man har inget val. Man måste tro på det.”
Lyssna på Richard Case på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Languedoc-Roussillon och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Languedoc-Roussillon med BKWine.
Fortfarande i södra Frankrike träffade jag Kate McKinlay på Domaine Mourchon i Rhônedalen.
”Ja, verkligen, vi märker av vinkrisen. Vi säljer till fjorton olika länder, och alla mina importörer pratar om en vikande konsumtion. Det är utan tvekan ett problem. Det finns en kris, faktiskt flera – det är en hel samling kriser på en gång. Men jag tycker vi har en ganska stark position i Rhônedalen, för i goda tider söker sig folk gärna till dyrare eller mer ovanliga viner. I kristider går man tillbaka till det man känner bäst, till traditionella viner, sådana som håller jämn, pålitlig kvalitet till bra pris – och det är precis vad Côtes du Rhône är. Så vi känner oss ganska trygga just nu.”
Tycker Kate att det behövs några förändringar eller åtgärder?
”Jag tror att det viktigaste är att vara realistisk och hålla sig liten. Fortsätta göra det vi gör, med fokus på vinets kvalitet. Först och främst kvaliteten på vingårdarna, på jorden – det ger i sin tur viner som håller en jämn, god kvalitet och som klarar av ett förändrat klimat. Samtidigt experimenterar vi, provar nya saker, och accepterar att det handlar om att pröva sig fram. Så varje år lägger vi till något nytt i sortimentet. I år, om du kommer och hälsar på oss i september, kanske du får smaka ett par nya viner.”
Lyssna på Kate McKinlay på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Rhônedalen och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Rhônedalen med BKWine.
Österrike
Från Österrike träffade jag Franz Leth, från det mycket framgångsrika Weingut Leth, en ganska stor familjevingård strax utanför Wien i Österrike:
”Jag skulle inte säga att det är så markerat för oss. Vi är en nisch, och det har vi alltid varit. För massmarknaden, ja, där är det mycket mer märkbart. Vi står för mindre än en procent av världens vinproduktion, så vi måste hitta våra nischer. Den yngre generationen dricker mindre, ja. Men det är inte lika dramatiskt för oss som det vi hör från andra delar av världen.”
Tycker då Franz Leth att något behöver förändras i hur han driver sin vingård?
”Nej, inga dramatiska förändringar. Det viktiga är att erbjuda våra konsumenter den stil av vin de faktiskt vill ha. Tiden för tunga, kraftfulla ’muskelviner’ är förbi, och det spelar oss faktiskt i händerna. Så nej, ingen större omställning behövs. Vi hoppas bara att Moder Natur ska vara på gott humör de kommande årgångarna.”
Lyssna på Franz Leth på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Österrike och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Österrike med BKWine.
Italien
För ett italienskt perspektiv talade jag med Sisto Tessari på La Cappuccina, en familjeägd vingård i Soave, Veneto i nordöstra Italien.
”Vi buteljerar uteslutande vin från egna druvor, vi använder bara våra egna druvor för att göra våra kvalitetsviner. Vi är fjärde generationens vinodlare. Vi har varit med om kriser förut, men vi är väldigt motståndskraftiga. Gör man ett bra vin, särskilt vår Soave, som är vår stolthet, så älskar folk det – det är så friskt, så knaprigt. Marknaden är kanske lite trög just nu, men vi har ändå en positiv känsla inför framtiden.”
Tycker Sisto att de behöver göra några förändringar eller ta några särskilda initiativ?
”Ja, vi hoppas kunna öppna nya marknader, till exempel Australien – det kan dyka upp möjligheter här på mässan (Wine Paris). Det viktiga är att vara uthållig och att hitta nya marknader att sälja och marknadsföra våra viner på.”
Lyssna på Sisto Tessari på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Italien och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Italien med BKWine.
Portugal
Tiago Alves de Sousa, som driver vingården Alves de Sousa i Douro-dalen i Portugal, hade ett bredare perspektiv på situationen och kopplade den till den ökande konsumtionen av andra alkoholhaltiga drycker:
”Vi känner alla av att det pågår en förändring, inte bara i konsumtionen, utan även i hur folk ser på vin, särskilt de yngre generationerna. Det ständiga fokuset på alkoholen i sig har en negativ effekt. Men vi vet att vin är så mycket mer, särskilt jämfört med andra drycker, framför allt sprit, som har betydligt högre alkoholhalt – och den konsumtionen minskar inte. Så det finns en viss motsägelse där. Det är vinet som hamnat i strålkastarljuset, medan andra drycker faktiskt har en mycket större hälsopåverkan. Vinets kulturella dimension – att ett glas vin är en upplevelse, att man smakar platsen det kommer från, årgångens karaktär, människorna som varit med och skapat det – det är något så speciellt, det är det som gör att vi alla älskar vin. Och jag tror att om vi förmedlar det budskapet på rätt sätt, så kommer folk att hitta tillbaka till vinet igen.”
Men om det här är helikopterperspektivet på vinvärlden – känner Tiago Alves de Sousa av någon påverkan på sin egen vingård?
”Lyckligtvis inte. Det har gått bra för oss. Vi har också varit väldigt proaktiva för att kompensera för en del av de här utmaningarna. Jag tror att det är volymssegmentet som drabbas hårdast. Viner som produceras i mindre volymer, från unika platser, med en tydlig karaktär, klarar sig bättre genom de här utmaningarna.”
Så kommunikation, och att prata med kunden på rätt sätt, är viktigt?
”Helt klart, för det finns alltid trender, de kommer och går. Det är i grunden en trend, och det vet vi alla. På 70- och 80-talen till exempel sågs vin till och med som något som kunde vara bra för hälsan – den berömda ’franska paradoxen’. Så vi har kommunicerat på det sättet förut, och vi kan göra det igen, förstås alltid med sunt förnuft och balans. Men det finns så många speciella saker som hör ihop med vingårdarna och vinerna att jag hoppas att vi alla ska bli bättre på att berätta om dem.”
Lyssna på Tiago Alves de Sousa på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Dourodalen och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Dourodalen med BKWine.
Tjeckien
Vidare till ännu ett vinmässigt nischland i Europa, Tjeckien, där jag talade med Dagmar Fialová, marknadsdirektör för Wine of Czechia.
”Ja, absolut. Vi känner av det, och vi ser det också – det har pågått i tre, fyra år i rad nu. Konsumtionen har minskat i tio år. Så vingårdarna ändrar sitt sätt att arbeta, de söker efter nya möjligheter. Skiftet från kvantitet till kvalitet är tydligt.”
Vad finns det då att göra?
”Allt handlar om personliga relationer, en-till-en-relationer är avgörande i dag. Sociala medier har gjort det enklare. (…) Att göra ett bra jobb i vingården och i källaren, och sedan kommunicera väl med sina kunder – det är vägen framåt.”
Lyssna på Dagmar Fialova på videon här.
Nordmakedonien
På Balkan var det Zvonko Herceg jag träffade, en framträdande vinpersonlighet i Nordmakedonien, ett land mest känt för sina karaktärsfulla vranec-viner (vranac):
”Ärligt talat, nej (vi märker inte mycket av vinkrisen). Vi har snarast ökande försäljning för våra viner här i Nordmakedonien. Intresset för vin fortsätter att öka, även i det bredare området, i Serbien och Kroatien. Mitt övergripande intryck är att intresset för vin fortfarande stiger.”
(Du kan läsa mer om vinerna från Nordmakedonien i den här artikeln/intervjun med Zvonko Herceg.)
Georgien
Från Europas östra utkant träffade jag Aurika Kroitor från Vaziani Company i Georgien, landet vid Svarta havet som tekniskt sett ligger i Asien men kulturellt kanske snarare hör hemma i Europa. Landet ligger inklämt mellan Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet, och har en vingårdsareal som är nästan tre gånger så stor som Napa Valleys och gott och väl drygt hälften av Bordeaux. Kroitor har en mer obekymrad syn än många andra på vad som händer på vinmarknaden:
”Jag tror inte det är en kris. Jag tror det är något som är en helt normal del av marknadens funktionssätt, när det finns för stora volymer ute på marknaden. Det bör ske en sorts utrensning, eller klassificering om man så vill, och de bästa ska överleva. Det är min uppfattning. Så det här är ingen kris. Det här är marknadens naturliga flöde.”
Vad finns det, om något, att göra för att förbättra situationen?
”Att studera, att lära sig överleva under de nya förutsättningarna, och att ständigt utveckla verksamheten, kvaliteten och sättet man möter kunden på.”
Argentina, Mendoza
Från Europa vidare till Sydamerika, närmare bestämt Argentina, där jag träffade Paula Gonzales, vinmakare på Antigal i Mendoza sedan 2024. Gonzales, som arbetar i ett land där vinkonsumtionen per capita minskat dramatiskt, är mindre optimistisk men ändå inte alltför bekymrad:
”(Den sjunkande konsumtionen) ser man överallt, i hela världen. I Argentina till exempel låg konsumtionen per person på 70- och 80-talen på 100–120 liter, och i dag ligger vi på 15–16 liter per person och år. Så visst måste vi göra något.”
Vilka anpassningar eller strategier tittar då Gonzales på?
”I vårt fall har vi börjat skörda druvorna tidigare för att få lägre alkoholhalt. Viner med lägre alkoholhalt kanske bara blir en nisch, men man måste lyssna på vad folk faktiskt efterfrågar. Det finns också massor av nya idéer, som nya druvsorter. Vanorna förändras, folk tänker mer på hälsa och mycket annat. Det måste vi ta hänsyn till.”
Intressanta tankar från en vinregion som annars traditionellt nästan uteslutande förknippas med kraftfulla malbecviner. Vilket idag är en förlegad syn på Mendoza.
Lyssna på Paula Gonzales på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Argentina och Chile och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Sydamerika med BKWine.
Sydafrika
Vidare runt jorden: på vår resa till Sydafrika i februari fick jag möjlighet att tala med Johan Reyneke. Reyneke Wines är en av pionjärerna inom ekologiskt och etiskt vinmakande i landet. Märker han av ”krisen”, och vilka slutsatser drar han i så fall?
”Det är faktiskt ganska intressant. Min far är gammal, han föddes ungefär vid tiden för världskrigen och depressionen. De varumärken han håller sig till är sådana som garanterar kvalitet, lite av statusprodukter, sådant han tror kommer att hålla. En viss typ av bil, en viss typ av skjorta – varumärken som speglar de värderingarna. Men jag har också två döttrar, yngre, 18 och 22 år, och de håller sig till helt andra typer av varumärken. De väljer varumärken som tar hand om naturen, som tar hand om människor, som bryr sig om hållbarhet och etisk produktion. Så på Reyneke Wines ser vi faktiskt ökande försäljning, trots den nuvarande nedgången i vinkonsumtion. Jag tror man måste vara medveten om vad konsumenten vill ha, och de värderingar som särskilt de yngre konsumenterna står för. Om man odlar på ett etiskt sätt, tar hand om folket på gården på ett etiskt sätt, är medveten om hur hållbar produktionen är, om den är hantverksmässig snarare än massproducerad – då finns det fortfarande stort stöd att hämta.”
Klimatförändringar och hållbarhet är en av grundpelarna på vingården Reyneke, både för den nuvarande krisen och för framtiden.
”Du nämnde klimatförändringarna. Jag tror att om man odlar på det här sättet blir inte bara verksamheten mer hållbar, man blir också mer motståndskraftig ur ett klimatperspektiv. Man får ett mer robust ekosystem. Man blir också en del av lösningen. Konventionellt jordbruk kan däremot vara en av de stora drivkrafterna bakom klimatförändringarna. Så ur ett klimatperspektiv finns det fördelar, det finns effekter som mildrar klimatpåverkan, men det finns också fördelar ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv och för varumärkets långsiktiga överlevnad.”
Så på sätt och vis, frågade jag Johan, är din grundläggande filosofi, ditt sätt att odla, en av lösningarna, ett sätt att gå vidare trots förändrade konsumtionsvanor och sjunkande konsumtion?
”Absolut, och det handlar om mer än så, för det handlar inte bara om att överleva, det handlar också om att leva ett meningsfullt liv. Vad gör man med sin tid, med den tid man har på jorden? Och om man bara är här för att tjäna pengar… Ja, olika saker passar olika människor. Jag tjänar inte mycket pengar, men för mig är det viktigt att stiga upp och göra något jag tror på, att hitta mening i det jag gör.”
Ett synsätt som verkligen ger en annan innebörd åt att driva en vingård.
Lyssna på Johan Reyneke på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna i Sydafrika och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Sydafrika med BKWine.
USA, Napa Valley
Jaime Araujo grundade Trois Noix Winery i Napa, Kalifornien, 2014. Hennes syn från Napa Valley ger lite nyans åt den ibland så negativa rapporteringen från dalen:
”Det jag ser är inte nödvändigtvis en kris. Så skulle jag inte vilja uttrycka det. Jag ser en bransch som genomgår några väldigt viktiga förändringar, förändringar som jag tror är nödvändiga för att få en friskare och mer hållbar vinvärld framöver.”
”Förändring är alltid svårt, och vi håller verkligen på att lära oss nya sätt att göra affärer och nya sätt att dela med oss av oss själva till våra kunder. Men jag ser faktiskt det som något positivt. Jag älskar de här nya, yngre konsumenterna som växer fram, som kräver transparens och äkthet, och som verkligen bryr sig om vad de stoppar i sig – för det är faktiskt det viktigaste för oss i det vi gör. Så för oss fungerar det här riktigt bra.”
Ett intressant perspektiv – att det här kanske till och med är en bra, rentav nödvändig, utrensning av vinbranschen, jämfört med de många domedagsscenarier vi annars får höra.
Vad behöver då göras framöver, för Jaime Araujo som vingårdsägare, eller för en hel vinregion?
”Återigen, jag tror transparens är otroligt viktigt. Vi håller på att revidera våra baksidesetiketter i år, så att vi kan skriva att vi är veganska och glutenfria, gjorda på ekologiska druvor, allt det där som är bra. Det är helt enkelt viktigt att vara öppen och tydlig med vilka man är och vad man gör, vad man tror på. Och jag tror att de som gör det kommer att bli belönade för det.”
Nya Zeeland
Sista stoppet på den här jordenruntresan i vinkrisens tecken var långt borta: på vår resa till Nya Zeeland i mars besökte jag en av pionjärerna inom nyzeeländsk vinodling, Felton Road, Central Otago, och talade med deras assisterande vinmakare James Coleman. Hur ser man på ”vinkrisen” från andra sidan jordklotet? Påverkar den Felton Road?
”Det korta svaret är att det här har varit det snabbaste vi någonsin sålt slut på våra viner under ett räkenskapsår. Ur det perspektivet kan man nog säga att vi har haft turen att inte riktigt drabbats av den sjunkande konsumtionen ännu. Det som oroar oss är nedgången i konsumtion bland yngre konsumenter, för det handlar om vår framtid. Vi odlar som om vi vill att vingården ska producera druvor för vin om hundra år, så det måste finnas människor som kan dricka det vinet om hundra år också – det är en oro. Vi vill nå ut till konsumenter, särskilt yngre sådana, och jag tror vi gör det ganska effektivt genom vårt sätt att berätta, inte minst om hållbarhet. Det är de här människorna som blir jordens nästa förvaltare, och vi vill vara en del av det.”
Ser man tillbaka på Felton Roads historia har det här fokuset på hållbarhet och miljö alltid varit en del av filosofin, eller hur?
”Ja, och jag tror att det budskapet verkligen börjar landa nu, i takt med att folk ser effekterna av klimatkriser och liknande. Som en liten, hållbar producent av viner som inte precis är billiga tror jag också att en nedgång i konsumtion, tillsammans med en förändring mot att folk köper dyrare viner, faktiskt går åt samma håll som de viner vi vill göra. Kanske är det snarare vinerna för två euro på snabbköpshyllan, viner som kanske inte är de mest ekologiskt hållbara att producera, som drabbas av nedgången. I den bemärkelsen är vinkrisen inte något stort problem för oss. Men vi känner naturligtvis stor medkänsla med alla som kämpar för att producera vin och har det tufft. Det är en hjärtskärande situation att befinna sig i.”
Lyssna på James Coleman på videon här.
Du kan prata direkt med vinmakarna på Nya Zeeland och diskutera deras syn på saken när du följer med på en vinresa till Nya Zeeland med BKWine.
Med det tycker jag att James Coleman sammanfattade väl vad de flesta jag talade med sa.
Ja, det finns en vinkris. Men den drabbar kanske inte alla delar av marknaden lika hårt. Det kan vara massmarknadsvinerna som är hårdast drabbade. Och kanske är den nuvarande krisen oundviklig – kanske till och med önskvärd, till viss del – efter år av stadig tillväxt, för att rensa bort en del av det som kanske inte är bäst för världen.
Det är kanske också ett hoppingivande budskap för den typ av vingårdar jag talade med. Jag träffade inga av de stora massmarknadsproducenterna som gör stora volymer av snabbköpsvin eller anonymt basvin. Inte heller träffade jag superlyxmärkena vars priser (och investeringar) har skjutit i höjden de senaste decennierna. Vinmakarna och vingårdarna jag talade med befann sig i det övre mellansegmentet – de gör den typ av vin som den som älskar gott vin, som köper vin för njutningens skull och inte för etikettens berömmelse, faktiskt köper.
För den typen av producent, som gör kvalitetsvin att dricka och njuta av, var budskapet jag hörde, sammantaget, mycket positivt.
- Ja, vi är oroliga.
- Producenter av kvalitetsvin med personlighet påverkas mindre än volymproducenter.
- Man måste blicka framåt och vara flexibel och dynamisk. Titta på vad kunderna vill ha.
- Söka nya marknader.
- Etik (hållbarhet, ekologi, miljö) hjälper.
- Hållbarhet, i bred bemärkelse, är viktigt både för produktionen och för de nya konsumenterna.
- Och framför allt: fortsätt göra kvalitetsviner.
Till syvende och sist blev denna enkla idé, denna fråga, som föddes på Wine Paris i februari, till en fascinerande, överraskande och hoppingivande närbild av vinbranschen i dag.
