Argentinarna dricker bara en bråkdel så mycket vin som de gjorde för några decennier sedan. En vinflaska är inte längre självklar på familjens middagsbord. Är det en utveckling som leder mot ett definitivt slut för vinet? En vecka i Buenos Aires ger en helt annan och betydligt mer positiv bild. Vinbar efter vinbar som stol presenterar massor med vin, serverat till gäster som sitter tätt på trottoarerna. Unga människor som samtalar och dricker. Men de dricker inte samma viner och inte på samma sätt som sina föräldrar och farföräldrar. BKWine Magazines gästskribent Guido Spina tillbringade en vecka mitt i Buenos Aires vinscen och upptäckte att framtiden kanske ser ljusare ut för vinet än vi tror.
Red.: Med denna artikel introducerar vi Guido Spina som ny medarbetare på BKWine Magazine. Guido är argentinare och bor i Patagonien.
Red.: Detta knyter på ett intressant sätt an till artikeln om ”vinkrisen” som vi nyligen publicerade på BKWine Magazine: Vinmakare om vinkrisen.
Min andra kväll i Buenos Aires stod jag vid baren på Vereda Adentro och väntade på att två platser skulle bli lediga. Runt omkring mig rörde sig samtalen om teman från producenter i Patagonien till en vinprovning som någon hade varit på helgen innan. Sommeliererna kände många av gästerna vid namn. Ett par diskuterade om de skulle beställa en criolla (en grupp historiska druvsorter som utvecklats i Amerika genom naturliga korsningar mellan de vinrankor som spanjorerna förde med sig – ”Criolla, Argentinas alldeles egna unika druvor”) eller en chardonnay.
Inget av detta stämde särskilt väl med den bild man skulle förvänta sig av ett land där vinkonsumtionen har minskat stadigt i flera decennier. Och det är just där paradoxen ligger.
Argentina dricker betydligt mindre vin i dag än för femtio år sedan. Konsumtionen per person, som översteg 80 liter per år på 1970-talet, har sjunkit till omkring 16 liter i dag. Enligt nästan alla statistiska mått har vinet förlorat den plats det en gång hade vid familjens matbord.
Tillbringar man däremot en vecka i Buenos Aires börjar en annan bild ta form. Vinet verkar inte ha försvunnit ur det argentinska livet, utan snarare fått en annan roll.
Från vardagsdryck till kulturell upplevelse
Under större delen av 1900-talet var vin helt enkelt en del av vardagen. Det hörde till lunchen. Det hörde till middagen. Få människor funderade över varför det stod en flaska på bordet, eftersom det helt enkelt var självklart.
Ekonomiska kriser, förändrade livsstilar och nya konsumtionsvanor förändrade gradvis denna kultur. Dagens yngre argentinare har vuxit upp med ett oräkneligt antal alternativ, och vinet har inte längre den självklara plats som det en gång hade.
Om man bara tittar på konsumtionssiffrorna verkar slutsatsen uppenbar. Vinet minskar. Men en promenad genom Buenos Aires ger en betydligt intressantare bild.
Över hela staden öppnar nya vinbarer. Ställen som Vereda Adentro och Anchoita Cava har blivit mötesplatser för en ny generation vindrickare. Fristående vinbutiker arrangerar regelbundet provningar. Restauranger ägnar större uppmärksamhet åt genomtänkta vinlistor i stället för att bara erbjuda välkända etiketter. Vinmakarmiddagar, utbildningsevenemang och informella provningsklubbar har blivit återkommande inslag i stadens kulturliv.
Detta är inte tecken på en kraftigt ökad vinkonsumtion. Det handlar om en kulturell förändring. Vinet är inte längre bara något som hör vardagen till. Allt oftare är det själva anledningen till att människor träffas.
Nyfikenhet ersätter vana
En eftermiddag besökte jag La Cumbre Vinoteca och frågade vilka typer av kunder som numera kommer in genom dörren. Servitören berättade att yngre kunder allt oftare kommer dit på jakt efter en producent som de har hört talas om genom en vän eller i sociala medier, snarare än att fråga efter ett välkänt varumärke eller ens be mig om en rekommendation.
Den iakttagelsen bekräftade något jag hade hört flera gånger under veckan. Människor kommer med frågor, inte med vanor. I stället för att fråga efter den största vinproducenten eller den högst betygsatta flaskan vill många upptäcka någon som de har hört talas om av en vän, läst om på nätet eller stött på vid en vinprovning.
Alfredo ”Fredy” Mestre, grundare av Les Astronautes, beskrev förändringen från ett annat perspektiv.
”Folk vill dricka producenten.”
Det är en bedrägligt enkel iakttagelse. Allt oftare är flaskan intressant på grund av personen bakom den. Konsumenter följer små producenter från årgång till årgång, går på skördemiddagar, besöker vingårdar och blir lika intresserade av berättelserna kring vinet som av själva vinet. Nyfikenheten har börjat ersätta vanan.
Buenos Aires som Argentinas vinhuvudstad
Buenos Aires producerar i princip inget eget vin. Ändå kan staden ha blivit Argentinas viktigaste centrum för vinkultur.
Under en vecka i staden träffade jag vinmakare som presenterade nya årgångar från Mendoza, Patagonien och nordvästra Argentina (Noroeste – Salta, Cafayate med flera). Sommelierer rörde sig mellan restauranger och vinbarer i olika stadsdelar. Journalister, importörer, återförsäljare och konsumenter möttes gång på gång vid provningar, middagar och informella sammankomster. Idéerna sprids snabbt här.
En producent från en avlägsen region kan plötsligt bli känd därför att en sommelier börjar servera vinet på glas. Ett samtal vid en provning leder till ett nytt besök följande kväll. Upptäckter sprids från person till person snarare än genom reklam.
Detta bidrar till att förklara varför Buenos Aires ofta känns som platsen där argentinskt vin tolkas, även om det produceras hundratals eller till och med tusentals kilometer därifrån.
Mer än naturvin
Det vore lätt att förklara denna förändring enbart med naturvinets eller låginterventionsvinernas framväxt. Men då missar man den större bilden.
Joanna Foster, grundare av Stella Crinita (en vingård i Uco Valley i Mendoza), berättade att hennes väg mot vinframställning med så liten påverkan som möjligt inte började med själva vinet, utan med biodynamiskt jordbruk och en strävan efter ett mer hållbart jordbruk. Med tiden började hon se naturlig vinframställning som en naturlig fortsättning på omsorgen om vingården, snarare än som ett medvetet stilval.
Hon pekade också på något som ofta förbises utanför Argentina. Mendozas torra klimat, höga höjd över havet, Zondavinden och de flera hundra år gamla bevattningssystem som ärvts från ursprungsbefolkningarna gör odling med små ingrepp ovanligt väl lämpad här. Europa lärde henne mycket, förklarade hon, men Argentina erbjöd förutsättningar som gjorde det möjligt för dessa idéer att utvecklas på sitt eget sätt.
Det perspektivet speglar ett bredare kulturellt självförtroende. Argentina försöker inte längre efterlikna Europas vinkultur. Allt mer handlar det om att förstå sin egen.
Ett annat sätt att mäta vinkultur
Inget av detta innebär att Argentina är på väg tillbaka till den vinkultur som rådde i mitten av 1900-talet. Det är osannolikt att vinet återfår sin plats vid varje familjemåltid – och kanske behöver det inte heller göra det. Sammanhanget där människor möter vin har förändrats, och därmed har också vinets roll i vardagen förändrats.
I dag lever vinet allt oftare på vinbarer i bostadsområden, i fristående vinbutiker, vid vinmakarmiddagar, i provningsklubbar och på restauranger där samtalet ofta varar längre än flaskan. I stället för att hamna på bordet av gammal vana är vin något som människor aktivt söker upp, vare sig det handlar om att upptäcka en ny producent, lära sig mer om en region eller helt enkelt tillbringa en kväll med vänner.
Att enbart mäta den argentinska vinkulturen i antal konsumerade liter säger därför bara en del av sanningen. Konsumtionen har utan tvekan minskat, men deltagandet i vinkulturen verkar ta sig nya former. Den växande populariteten för vinprovningar, evenemang med vinmakare och fristående vinbarer tyder på att vinet för många konsumenter har gått från att vara en vardaglig dryck till att bli en kulturell upplevelse.
Argentina dricker kanske mindre vin än tidigare. Men efter att ha tillbringat tid i Buenos Aires är det svårt att dra slutsatsen att vinet har blivit mindre viktigt. Om något har det blivit något som människor väljer mer medvetet. Flaskorna hamnar inte längre på bordet av gammal vana; de kommer fram därför att människor har bestämt sig för att just detta är ett tillfälle som är värt att dela med någon.
Res
Utforska själv Buenos Aires vinbarer och restauranger och fortsätt sedan med vingårdarna i Mendoza i Argentina och även i Chile, på en vinresa till Argentina och Chile med BKWine.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Vinresor som ger dig glädje och insikt. BKWine vinresor.
