TopMenuSW

Gör det någon skillnad om vinet lagras i rostfritt stål, betong, trä eller äggtank? | Per på Forbes

Det korta svaret är: ja, det gör skillnad vilken typ av behållare som används för lagring. Smaken blir annorlunda.

Vinproduktion har sina modenycker och trender, precis som alla andra verksamheter. Några av dessa ”moden” och trender är kanske av den ganska obskyra arten. Men om man tittar på det i detalj kan det vara mycket fascinerande och även viktigt för vinets karaktär.

Vilken typ av behållare lagrar vinmakaren vinet i innan det tappas på flaska? De flesta kanske tänker på ekfat eller ståltankar men det finns en mängd olika val för vinproducenten.

Rostfritt stål är förmodligen den mest populära tanken. Det är lätt att underhålla och rengöra. Det varar länge. Det är lätt att hålla vid rätt temperatur.

Men det finns många andra alternativ. Ekfat, som jag nämnde, även om bara en liten bråkdel av världens vinproduktion lagras i träfat. För ett tiotal år sedan blev det modernt för vinproducenter att återgå till betongtankar. De hade bättre ”termisk tröghet”. Sedan kom en period då alla ville prova de äggformade (ja!) betongtankarna. De höll jästfällningen i ständig rörelse och bidrog med extra kropp, sades det. För närvarande är det amforor och lerkrus som är inne, den ”ursprungliga” behållaren för att göra vin, inte minst populär bland ”naturvins”-entusiasterna. Och det finns många fler alternativ, olika material, storlekar, former …

Detta är den svenska versionen av Pers artikel ”Does It Make Any Difference If The Wine Was Aged In Stainless Steel, Concrete, Wood, Or Egg Tank?”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.

Så vad gör det för skillnad? För att verkligen få veta effekten måste man ta ett och samma vin och lagra det i olika behållare och sedan prova blint resultaten och se vilken skillnad det blir. Om någon alls.

Tasting wine aged nine different vessels from Domaine Gayda

Tasting wine aged nine different vessels from Domaine Gayda, copyright BKWine Photography

Det var exakt vad Vincent Chansault, vinmakare på Domaine Gayda i Languedoc, beslutade sig för att göra. 2018 hade han tillräckligt med vin från en av sina bästa vingårdar och tillräckligt med tomma tankar för att prova det. Han satte vinet i nio olika behållare med avsikt att behålla det där den normala tiden för detta vin, två år.

Men det allra bästa med idén var att han bestämde sig för att dela med sig av experimentet med några lyckliga personer från vinbranschen. Så, tidigare den här veckan satte vi oss ner, ett tiotal personer i vinbranschen, i Paris tillsammans med Vincent för att prova de nio olika vinerna. Blint, naturligtvis. En sällsynt och unik provning som jag inte skulle ha missat för någonting.

Bara för att vara extra tydlig, det var exakt samma vin som först jäst i en stor tank. När jäsningen var klar tappades vinet i nio olika behållare (jag förklarar vilka nedan). Vinet kommer att lagras där i två år, den normala tiden före buteljering för just detta vin. Så just nu är vi halvvägs vad gäller tiden till buteljeringen. Druvorna kom från en enda vingård i Roussillon (i södra Frankrike) med skifferjord. Det är en vingård vars druvor huvudsakligen används för en av Domaine Gaydas bästa cuvéer, Le Chemin de Moscou. Uteslutande syrah-druvor.

Domaine Gayda, Moscou vineyard with chenin blanc

Domaine Gayda, Moscou vineyard with chenin blanc, copyright BKWine Photography

Av de nio vinerna – nio olika behållare – tyckte jag särskilt om fyra. Tre var i mitten, och två var mindre intressanta för mig i detta skede.

Mina fyra favoritviner (i ingen särskild ordning):

Behållare 1: (Numreringen är min; det är inte ordningen på provningen.)

Fin frukt i doften, ganska mjuk, eventuellt en antydan av ek. I smaken också ganska mjuk och len, med bra tanniner, hög syra men ändå avrundad.

Behållaren var: ekfat på 228 liter, tredje användning.

Vinproducentens kommentar: ”Det kommer att ge lite komplexitet och krydda till en blandning.”

Behållare 2:

Kraftigare, mer frukt, mörka bär, mer intensiv i doften. I smaken: också ganska kraftfull, bra struktur, intensiv, lång, lite hård med opolerade tanniner.

Behållaren var: Betongägg på 1600 liter, som förmodas orsaka att jästbottensatsen hålls i rörelse.

Vinproducentens kommentar: ”Det möjliggör mycket låga halter av svavel, skyddet mot oxidation är mycket bra.”

Behållare 3:

God mogen frukt, mer utvecklad, bra balans. I smaken: en antydan av smörighet (men inte från ek), ganska mycket tanniner, relativt lätt struktur. Fin frukt i doften men lite hårt i smaken. (Det var mycket olika åsikter om detta vin.)

Behållaren var: rostfri ståltank. En av de vanligaste behållarna. Men en som vanligtvis inte används av vinproducenten för detta vin.

Vinproducentens kommentar: ”Jag använder vanligtvis inte rostfritt stål för dessa druvor, för den här cuvéen, jag tycker att de behöver en annan typ av ‘élevage’.”

Behållare 4:

Massor av frukt i detta vin och mycket friskhet. Mycket expressivt. I smaken hade det också massor av trevlig frukt med tanniner som var mycket närvarande, kanske lite hårda. Långt. (Detta var ganska likt vinet i Flextank, se nedan.)

Behållaren var: Terrakottaägg på 700 liter.

Vinproducentens kommentar: ”Det är en mycket porös behållare så benägen att leda till oxidation, svår att använda och ganska dyr. Gör att vinet mognar ganska snabbt. Man måste vara noga med att inte ha vinet för länge i det, annars blir det trött.”

Spring flowers in the Domaine Gayda vineyards

Spring flowers in the Domaine Gayda vineyards, copyright BKWine Photography

De följande tre vinerna, enligt min mening inte riktigt lika bra som ”favoriterna”:

Behållare 5:

Bra frukt, något aromatisk. I smaken, ganska mycket tannin, en aning bitterhet, kort slut.

Behållaren var: ”Jarres en grès”, ett krus av en sorts stengods (ibland kallad sandsten) på 1000 l som bränns vid en mycket högre temperatur än terrakotta och är föga porös, nästan glaserad inuti.

Vinproducentens kommentar: ”Det ger mindre oxidation än ett fat. Ger vin med mycket renhet. Formen det har gör inte att bottensatsen rörs om, till skillnad från äggtankar.”

Behållare 6:

Diskret i doften, något bränd och kryddig; ger mig en känsla av ek. I smaken: ganska hård och kantig, med torra tanniner.

Behållaren var: ekfat på 228 liter, andra användningen. Det var märkligt att notera att det tre år gamla fatet gav mer intryck av ek än ettåringen (denna). Kanske ett resultat av att varje fat har sin egen karaktär?

Vinproducentens kommentar: ”Eken dominerar. Vi behöver lite av detta tillsammans med andra varianter i den slutgiltiga blandningen.”

Behållare 7:

Massor av frukt, mycket friskt, en aning aromatiskt. I smaken: Ganska fyllig, god balans, god frukt balanserad av bra tanniner, inga hårda kanter. (Det verkar som om jag gillade det här ganska mycket, att döma av kommentarerna. Jämför med nr 4 ovan.)

Behållaren var: Flextank PEHD på 1000 l, en typ av plastbehållare utformad för att ha samma porositet (syregenomsläpplighet) som ett ekfat, för att ge samma effekt av oxidation men utan träaromer.

Vinproducentens kommentar: ”Intressant material. Också ganska kostnadseffektivt eftersom man kan använda det mycket längre än ett ekfat. ”

Och så har vi de två vinerna som jag tyckte var minst intressanta:

Behållare 8:

Bra frisk frukt, men lite återhållen, för att inte säga stum. I smaken, massor av frukt, ganska kraftiga lite hårda tanniner, en antydan av mentol, kort.

Behållaren var: ekfat på 500 l (ibland kallat ”demi-muid”), andra året (alltså använd för ett vin tidigare). Ett större fat ger mindre påverkan på vinet än ett mindre.

Vinproducentens kommentar: ”Det respekterar frukten mycket bra.”

Behållare 9:

Mycket diskret, sluten. Var är det? I smaken, tät, kompakt, ganska fyllig men delar inte med sig av något, lite hårt. Svårt att karakterisera.

Behållaren var: ”Foudres” på 2000 l, ett stort ekfat. Det här var 5 år gammalt, men vanligtvis används de i många år och ger egentligen ingen ekkaraktär efter de första åren.

Vinproducentens kommentar: ”Foudres ger en mycket långsam utveckling.”

Så, samma vin, nio olika behållare. Det gör definitivt skillnad.

Domaine Gayda in Languedoc

Domaine Gayda in Languedoc, copyright BKWine Photography

För ett tag sedan var vi med om en liknande provning, med sex olika viner gjorda av Oenoforos vinmakare utgående från samma druvmaterial (också syrah!).

Ovanstående kommentarer är mina egna personliga åsikter och min personliga rangordning av vinerna. I en provning som denna är det ofta fascinerande att se hur människor uppfattar viner på mycket olika sätt. Ibland har man helt motsatta uppfattningar om ett vin. Det fanns inte heller någon egentlig enighet om vad som var bäst eller inte så bra även om de flesta av deltagarna i genomsnitt tycktes föredra likartade viner.

Jag bör också betona att poängen med denna typ av övning inte är att förstå vad som är ”bäst”. Det finns inget ”bäst”. Målet är snarare att förstå skillnaderna. Det som kan vara bra för ett vin kan vara dåligt för ett annat. Det är ett sätt för vinproducenten att bättre förstå de verktyg som han arbetar med.

För några månader sedan gjorde de en lika dan provning i London och resultatet blev mycket annorlunda. Detta berodde delvis på att vinerna var några månader yngre, vilket gör en stor skillnad när det handlar om viner som ännu inte har fyllt ett år. Men en annan skillnad var, fick jag veta, att deltagarna i London tycktes föredra viner av en annan stil än vi i Paris, mer mjukhet och mogen frukt. Det är inte något som överraskar. Det finns inte en enda enhetlig måttstock för vad som är ett bra vin. Alla har sin egen måttstock för det.

I själva verket, vad som kommer att hända på Domaine Gayda, som på de flesta andra vingårdar, är att de kommer de att använda olika typer av behållare (fat, tankar, ägg…) som kommer att blandas ihop till det slutliga vinet. Vinerna vi smakade kommer mestadels att ingå i Domaine Gayda Le Chemin de Moscou 2018 när de gör den slutgiltiga blandningen, om ett års tid. Ett underligt namn på ett vin från södra Frankrike, men det är faktiskt vingårdens adress.

Det kommer verkligen bli mycket intressant att smaka slutprodukten!

Detta är den svenska versionen av Pers artikel ”Does It Make Any Difference If The Wine Was Aged In Stainless Steel, Concrete, Wood, Or Egg Tank?”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.

This post is also available in: Engelska

, , , , ,

No comments yet.

Kommentera

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Dags att boka en vinresa?

Absolut!

Res med oss till Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Portugal, Sydafrika, Chile, Argentina…

Vi kan mer om vin, och ger dig en bättre, härligare vinupplevelse.

Boka din vinresa här med BKWine Vinresor. Nu!

Boka en vinresa!

Prenumerera på BKWine Brief!

Fyll i din emailadress:

 
Gör dina vänner glada!

Och oss också. Dela och Gilla detta!

Subscribe!