Korkeken är ett fantastiskt träd. Den ger oss inte bara vinkorkar – fortfarande vinvärldens mest populära förslutning – utan också en skogsmiljö med en osedvanligt stor biologisk mångfald. En mångfald som är värd att bevaras. Vad kan vi göra för att hjälpa till mer än att köpa flaskor förslutna med kork? Jo, återvinna korkarna när vi druckit upp flaskorna.
Utanför en av vinbutikerna i vårt kvarter står en liten oansenlig låda. Det är en Nicolas-butik, som har ett anständigt men inte särskilt fantastiskt utbud av viner, så vi går inte in där så ofta. Men vi passerar den och ser lådan utanför nästan varje dag. Här kan man lägga sina vinkorkar för återvinning. Vi gör det. Och många fransmän också. Frankrike är det land som återvinner flest vinkorkar i världen med cirka 45 miljoner korkar som lämnas in och återvinns varje år.
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
För cirka 10–15 år sedan började återvinningen av korkproppar på allvar. Sedan 2018 har 550 miljoner korkar samlats in över hela världen för återvinning, enligt Amorim, Portugals och världens största korktillverkare. Detta är dock bara en bråkdel av de cirka 12 miljarder korkproppar som används varje år, så vi kan fortfarande bli bättre.
Amorim driver projekt för återvinning genom olika samarbeten med föreningar, vinbutiker, restauranger, vinproducenter mm i olika länder. Av intäkterna från försäljningen av de återvunna korkarna skänks en del till välgörenhetsorganisationer. Över 1,5 miljoner euro har betalats ut till sociala ändamål, medicinsk forskning och återplantering av skog.
Flera initiativ i olika länder har tagits fram för att uppmuntra korkinsamling och återvinning. Den stora brittiska vinbutikskedjan Majestic har nyligen startat en återvinningskampanj i alla sina butiker. Målet är att samla in en miljon korkar om året. Nicolas, en fransk vinbutikskedja (och leverantör av ”vår” låda), har hittills samlat in 16 miljoner korkproppar. Pengarna de tar in finansierar plantering av korkekar i sydvästra Frankrike. 8 000 insamlade korkar motsvarar ett planterat träd (vi närmar oss förmodligen att ha planterat minst ett träd med de korkar vi har stoppat i lådan; kan vi kanske få en namnskylt?).
Både producenter och konsumenter älskar fortfarande naturkork. Men självklart tar andra förslutningar, som plastproppar och skruvkorkar, marknadsandelar. Men naturkork är miljövänligt, och korkekskogarna är värda att bevara.
Eken är ett ovanligt träd. Man kan ”skörda” barken utan att skära ner trädet. Ny bark kommer att växa ut. Man kan skörda ett träd mellan 15 och 18 gånger under dess livstid. Ett träd lever i mellan 150 och 200 år. Vissa blir ännu äldre. Whistler heter Portugals äldsta korkek och den planterades 1783. 2009 gav den en skörd som räckte till 100 000 korkar.
I snitt räcker annars skörden från en korkek till 4000 flaskor. Varje bit av barken man skördar används; inget slösas bort. Det som inte används till vinkorkar går till andra produkter. Och kork kan återvinnas i oändlighet.
Första skörden sker när trädet är 20 år gammalt. Denna kork kallas jungfrukork och är inte av bästa kvalitet. Men den kan användas till vissa produkter.
Nio år senare skördas trädet igen. Nu kallas korken reproduktionskork och är bättre men fortfarande inte tillräckligt bra för att användas till vinkork. Först tredje skörden, när trädet är 37 år gammalt, kan användas till vinkorkar. Trädet skördas sedan vart nionde år och skördeåret målas med stora bokstäver på trädet
Återvunna korkar används i olika produkter. De kan dock inte användas för att tillverka nya vinkorkar. Men kork är ett material med många andra användningsområden, inom byggindustrin, isolering, golvbeläggning, brandskydd, möbler, skor, inom bilindustrin och även för flyg- och rymdindustrin. Nya användningsområden upptäcks hela tiden.
Men en stor del av korkindustrins intäkter kommer från vinkorkar. Om vinindustrin övergav korken till förmån för andra förslutningar (vilket lyckligtvis inte verkar vara nära förestående), skulle folk vara mindre benägna att ta hand om de värdefulla korkekskogarna.
Korkeken växer huvudsakligen i det västra medelhavsområdet och täcker en yta på över 2,2 miljoner hektar. Portugal har den största korkekskogen, 700 000 hektar, mest i Alentejo i söder. Som en jämförelse är det ungefär samma yta som alla världens vinproducerande vingårdar (2,2 milj ha) respektive alla Italiens vingårdar (730 000 ha). Portugal är också den största producenten av korkprodukter, inklusive vinkorkar. Återstående areal finns i Spanien, Marocko, Algeriet, Tunisien, Frankrike och Italien.
Korkeksskogarna är några av de rikaste ekosystemen i världen. De har en häpnadsväckande biodiversitet. I Portugal tillhandahåller de livsmiljöer för flera hotade djurarter, som det iberiska lodjuret och den iberiska kejsarörnen. De är också en viktig mellanlandning för flyttfåglar. Träden tar upp koldioxid. En korkek som regenererar sin bark absorberar i genomsnitt fem gånger mer än en från vilken ingen bark tas.
Bara i Portugal är koldioxiden som kvarhålls av korkekskogarna lika med 5 % av de totala CO2-utsläppen i landet, enligt APCOR, Portugals sammanslutning för korkproducenter.
Konsekvenserna skulle bli drastiska om naturkorken skulle avvecklas i stor skala, säger Världsnaturfonden (WWF). På lång sikt skulle detta sannolikt leda till att korkekskogarna försvann. Det skulle vi inte vilja, inte minst för korkens ekollon äts av de små svarta grisarna som springer runt här och som så småningom blir världens bästa torkade skinka.
Idag återvinns endast 2-3% av alla korkproppar. Vi kan bättre än så. Ju mer vi återvinner, desto högre värderat kommer detta extraordinära och exceptionellt hållbara material att bli. Och sedan, i hållbarhetens namn, vill vi rimligen kombinera korken med lättviktsflaskor.
Hemma har vi en liten skål i hallen där vi lägger alla korkar, nära ytterdörren. Lätt att plocka upp dem och ta med när man ska ut och lämna dem i lådan utanför vinaffären när man går ut. Och du?
(*) Rubriken är en ordlek på vår ”epokgörande” bok om ekologiska, biodynamiska och naturliga viner: Vinet och miljön.
2 svar
Hej! Jag sparar och samlar alla våra vinkorkar. Men jag har sökt över allt var man i Sverige kan återvinna sin kork. Jag har kontaktat Korkfabriken som inte heller vet var utan tipsade att vända mig till sophanteringsbolagen.
Så frågan kvarstår. Vore ju bra om det finns kärl vid återvinningscentralen så som från övrigt restmaterial ex papper,plast,glas,metall,batterier,glödlampor etc.
Sparar vidare tills dess
Jovisst. Här i Frankrike kan man lämna in dem hos t.ex. en del vinbutiker.