”Vi gör som vi alltid har gjort”, när hörde du det senast? | Ny BKWine Brief, nr 266

För att vara en bransch som hyllar tradition och gamla myter är vinbranschen förvånansvärt besatt av nyheter, från det svenska vinmonopolets nyutsläpp flera gånger i månaden maniskt följt av vinentusiaster, till besökares förtjusning över amforor, betongägg (ja, inte så nytt längre) och allt annat som ser lite spektakulärt ut. Det ska vara traditioner och lång historia, men samtidigt nytt och ”annorlunda”.

Amforor är som sagt inte så nytt längre, och dessutom flera tusen år gammalt om man så vill. Det är bara fantasin som sätter stopp för vilka material och i vilken form man kan tillverka jäs- och lagringsbehållare i. Guldpläterade fat har vi sett, marmor, glas, granitsarkofager och naturligtvis stengods med olika bränningstemperaturer.

–

Upprop:

Känner du någon som kan vara intresserad av en vinresa?

Tipsa dem om BKWine Vinresor! Vi gör vinresor som ingen annan.
Sveriges ledande vinresearrangör. Sedan mer än 20 år.

Tack på förhand för din hjälp och stöd!

–

Men missuppfatta mig inte, visst gör en sådan sak skillnad. Läs till exempel om den provning vi var med på som jämförde vin lagrat i nio olika behållare: Gör det någon skillnad om vinet lagras i rostfritt stål, betong, trä eller äggtank? | Per på Forbes. Stora skillnader. Eller syrahvinet från Italien jäst och lagrat på sex olika sätt hos Nordic Sea Winery (Oenoforos) gjorde i Simrishamn: Sex hemliga viner visar på vikten av vinmakarens beslut. (Vinmakarens val, i detta och allt annat, är minst lika viktiga som t.ex. terroir och klimat.)

Att en vinskribent vill skriva om något nytt är naturligt, sa en vinmakare i Champagne till oss nyligen. Men, menade han, nyheter har inte nödvändigtvis någon praktisk betydelse (se t.ex. ovan, om guldpläterat, även om säkerligen den vinmakaren kan hitta en skillnad). I Champagne blir det lätt ”brut nature”-champagnerna som blir omskrivna även om det är en mycket liten del av all champagne som är brut nature. Det är spännande och annorlunda att skriva om. Av skriverier kan man lätt få fel intryck, menade han. Det folk vill ha är ändå vanligt brut, med lite mer socker i.

Och de andra, de som inte häpnar och fascineras av nyheterna, är de trista bakåtsträvare?

Kan man egentligen alls säga idag att ”vi gör som man alltid har gjort”? Kan man idag göra vin rätt upp och ner, utan nyheter?

Sanningen är nog att det kan man inte för att nyheter smyger sig in hela tiden. Vinvärlden förändras hela tiden. Alla har något nytt i källaren eller i vingården även om det bara är en ny typ av pump eller en bättre rotstock.

Och tur är nog det. ”Vin som man gjorde för”, det som ofta hyllas av de som säger att det var bättre och mer naturligt innan den industriella revolutionen förstörde det genuina och äkta vinet, det skulle vi nog inte vilja dricka idag; gjort med massor med svavel, socker, kryddor för att dölja ättikssmaken, arsenik och nikotin sprutat i vingården och så vidare. Sådant som man gjorde ”förr”. Kanske inte alltid, men visst hände det.

Vissa nyheter har dessutom stor praktisk betydelse.

1971 skrev Emily Peynaud (ofta kallad den moderna önologins fader) klassikern ”Connaissance et travail du vin” (finns i engelsk översättning, “Knowing and Making Wine”). Fortfarande är det en högaktuell bok och den kom ut i ny upplaga för drygt ett år sedan.

1971 känns kanske inte som en sedan länge försvunnen tid. Men om man betänker att då, 1971, hade man inte skördemaskiner (den började komma så smått från 1973), inget effektivt sätt att kontrollera temperaturen vid jäsningen, ingen kulturjäst. Man visste inte om den malolaktiska jäsning var en fördel eller en sjukdom. Analyslaboratorierna var på nästan samma nivå som i Pasteurs tid hundra år tidigare. Man hade ingen tangentiell filtrering, bara en sån sak. Allt detta som vi tar för givet idag.

Då förstår man att mycket har hänt och utvecklingen fortsätter hela tiden. Dessutom, alla dessa små och stora förändringar gör att vi idag kan dricka viner som är mycket mindre drabbade av defekter (nästan borta idag) och som är mycket godare och generellt sett mer ekonomiskt överkomliga än ”förr”. Gott vin till folket!

Så om någon säger ”som vi alltid har gjort”, ska man inte tro dem. Tack och lov.

Resor

Nu är det dags att planera din resa för nästa år.

Vinterns vinresor

Vi har inga platser kvar på vinterns vinresor

Vårens vinresor

• Bordeaux, Bourgogne, Champagne, Piemonte, Loire, och skräddarsytt just för dig

Håller redan nu på att fyllas upp. Boka nu!

Höstens vinresor 2026

Detta är bara en försmak av det som kommer, de resor som redan har datum klara.

• Loire, Languedoc, Bordeaux, Bourgogne, Champagne, Sicilien, Rhônedalen, Piemonte med tryffel, Dourodalen, mer kommer, och skräddarsytt just för dig

Kan du hitta en bättre vinresa?

Erfarenhet, kunskap, kontakter.

Sveriges mest erfarna vinresearrangör. Författare till 13 prisvinnande böcker, däribland en kursbok för Munskänkar. Internationella konsulter i vinturism. Vinredaktörer på NE-Nationalencyklopedin. Skribenter på amerikanska Forbes. Internationella vindomare. De enda svenska vinskribenter som regelbundet citeras internationellt på t.ex. Wine Business Monthly, OIV, och annat. Med mera.

Varför chansa med resa med någon annan?

Instagram: BKWine Vinresor på Instagram.

Tipsa: Glöm inte att tipsa dina vinvänner om att prenumerera på Briefen och läsa BKWine Magazine.

Trevlig läsning!

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media:

BKWine Magazine on Facebook | Wine Tours on Facebook
Twitter | Instagram | Linkedin | YouTube