Varför döljer sig en vinimportör bakom flera olika namn?

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on email

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on email

I en artikel nyligen här på BKWine Magazine om Sveriges största vinimportörer spekulerade jag i varför många av våra största vinimportörer har ett flertal olika dotterbolag. Det bli i en del fall ett virrvarr av bolag som alla leds (helt eller delvis) av samma personer, men under olika företagsnamn.

The wine market and shop in Beaune
The wine market and shop in Beaune, copyright BKWine Photography

De fyra yvigaste grupperingarna av vinimportörer

De fyra mest ”flagranta” exemplen är Vingruppen, Primewine Group, Viva Wine and Spirits Group, och Altia.

Här är deras bolagskonstellationer:

Vingruppen är aktiv under följande vinimportörsnamn:

  • The Wineagency
  • Vinovum
    • Kajsa Wines
  • Vinunic (nog det mest kända namnet i gruppen)
  • Wineworld,
    • Yourwineclub
  • Bonarome Wineworld AB

Primewine Group har dessa bolag:

  • BGS Wine Import
  • Mondo Wine
  • Multibev AB (ex Solera AB)
  • Primewine Sweden

Juridiskt ser det lite annorlunda ut. Det norska bolaget Solera AS är då moderbolag med de övriga som direkta eller indirekta dotterbolag.

Viva Wine and Spirits Group har i sin tur dessa operativa bolag / vinimportörer:

  • Chris Wine & Spirits
  • Giertz Vinimport
  • Mero Wines
  • The Wine Team (fd Future Wines)
  • Winemarket

Juridiskt verkar det se annorlunda ut. Viva Wine and Sprits Group presenteras som namnet på ”gruppen” men är i själva verket en ”parallellfirma” till Giertz Vinimport AB, som i sin tur ägs av Malbec Holding AB. Parallellfirmor är:

  • Viva Wine & Spirits Group
  • Ecologica the Organic Wine Company
  • Casa Vinirona

Altia Holding Sweden AB, till exempel, som är aktiv under

  • Altia Sweden AB
  • Bevco AB
  • Bibendum
  • Philipson Söderberg
  • Winter Wines Nordic AB
  • Vinuversum AB

Altia har även ett antal bolag som i första hand ägnar sig åt sprit.

Tidigare hade man även ett dotterbolag som hette Premium Wines AB men det tycks vara nedlagt..

Det vore intressant att se hur ägarbilden ser ut för dessa olika bolag.

Det är möjligt att jag missat några namn på listan ovan. Det är inte alltid lätt att hitta vem som hör ihop med vem, och vilka dotterbolag man har.

A lone tree an a dry field a hot day
A lone tree an a dry field a hot day, copyright BKWine Photography

Fler vinimportörer med dotterbolag eller parallellfirmor

Det finns ytterligare exempel på vinimportörsgrupper. Du hittar de alla i vår lista med Sveriges vinimportörer.

Mer exempel:

Domaine:

  • Domaine Wines & Spirits
  • Sundance Wines

Fondberg:

  • Fonberg & Co
  • Modern Wines Sweden

Handpicked:

  • A & L Handpicked Wines AB
  • Klunk AB
  • Nordic Beverage Company AB

Hermansson & Co

  • Hermansson & Co
  • Providential Wines & Spirits

Oenoforos:

  • Oenoforos
  • Carovin

Sigva:

  • Sigva AB
  • Vinia

Stockwine Group:

  • Gullberg ”by Stockwine”
  • Stockholm Wine Importers AB

The Beverage Group, TDG Invest:

  • Brandpartners
  • Spiritpartners
  • Winepartners

Säkerligen finns det andra exempel och möjligen kan det beskrivet ovan förändrats.

Varför?

Men varför är det på detta vis? Varför har vissa vinimportörer ett sådant virrvarr av dotterbolag eller parallellbolag?

Det kan knappast vara kostnadseffektivt att ha ett flertal juridiska strukturer, om det inte finns goda skäl för det.

Här är några hypoteser.

Det ger möjlighet att lämna in fler offerter på Systembolagets offertförfrågningar

Kan det vara så att med fler dotterbolag så har man större chans att dra en vinstlott i Systembolagets ”offertlotterier” (som en vinimportör jag pratat med har kallat processen)?

En vinimportör som kommenterade den ursprungliga artikeln hävdade att så inte var fallet. Jag bestämde mig att fråga Systembolaget och fick snabbt ett svar av presschefen Lennart Agén. Jag ställde frågan: ”Får en importör lämna in flera olika prover till en offertförfrågan eller är varje importör begränsad till ett visst antal offertprover för varje offert?”

Svaret: ”Vi har inga begränsningar per importör. Merparten av våra leverantörer jobbar ju med olika producenter. Ibland ställer vi dock kravet att leverantörerna bara får lämna in en offert per producent, dvs de skall välja ut producentens bästa bland givet offertspecifikationen. Det finns dock inget som hindrar en producent från att jobba med olika leverantörer.”

Med andra ord, den här hypotesen är fel. Att ha flera olika bolag verkar inte ge en ökad chans att vinna en offertförfrågan från Systembolaget. I alla fall inte direkt.

Importören vill dölja för vinproducenten att man importerar konkurrentens viner

Kan det vara så att vinimportörerna vill undvika verkliga eller upplevda ”intressekonflikter” gentemot vinproducenten? Eller uttryckt på ett annat sätt, vill importören dölja att man representerar flera olika konkurrerande producenter i samma vindistrikt.

Till exempel kanske en vinproducent i, säg, Chablis inte vill arbeta med en importör som redan importerar chablis från en annan producent i Chablis. I ett sådant fall kan importören välja att importera den ena chablisproducenten genom dotterbolaget XYZ och den andra chablisproducenten genom dotterbolaget ABC.

Vinimportör kan då bredda sitt sortiment och få fler chanser att vinna Systembolagets offertförfrågningar (dra en vinstlott i ”offertlotteri”).

Man har köpt bolag och behållit namnet

En lättförståelig orsak är förstås att man köpt bolag och valt att behålla dess namn. Det finns flera exempel på detta. Oenoforos med Carovin, de flesta bolagen i Altiagruppen m fl.

Men det finns flera saker som talar emot det i längden.

Det naturliga vore i ett sådant läge att med tiden, kanske efter ett par år, integrera de olika bolagen och därmed förenkla bolagsstrukturen. Men detta tycks inte ske utom i undantagsfall.

Snarare händer motsatsen: Nya dotterbolag startas från scratch inom gruppen. Vingruppen är nog den som har gjort detta mest entusiastiskt.

Man vill ge någon nyckelperson någon sorts ”förmån”

En orsak kan vara att man vill skapa ett separat bolag via vilket man kan ge en nyckelperson någon sorts förmån. Det skulle t.ex. kunna handla om att en nyckelperson (eller flera) kan bli delägare, eller kanske kan få äran (?) att bli verkställande direktör.

Ett fall där detta skulle kunna vara fallet är Kajsa Wine. (Jag understryker att detta exempel är ren spekulation; jag hittar på det bara för att illustrera tankegången.) Kajsa Bergqvist var ett känt namn från sportvärlden. Hon ville ge sig in i vinbranschen. Namnet skulle kunna bli ett värdefullt varumärke. Genom att starta bolaget kanske Vingruppen kunde ge Kajsa Bergqvist möjligheten att bli delägare genom en minoritetspost i bolaget. (Återigen, detta är ren spekulation, avsedd som illustration. Jag vet inget om hur det bolaget ägs.)

Å andra sidan, att vara minoritetsägare i ett bolag som ingår i en koncern, och som inte kan säljas fritt, har ett tveksamt värde.

Man vill isolera en riskfylld eller annorlunda verksamhet

Ett separat bolag kan också vara ett sätt att skydda moderbolaget från allt för stor exponering för en framtida risk. Genom att lägga den ”riskfyllda” verksamheten i ett separat bolag så kanske man kan isolera risken bättre och minska koncernens exponering.

Alternativt kanske verksamheten i bolaget är så annorlunda att man inte vill blanda ihop den. Ett exempel på det kanske är Nordic Sea Winery, som är en vinproducent och inte en vinimportör, ett dotterbolag till Oenoforos. Och systerbolag som i praktiken har identisk verksamhet passar inte in i den hypotesen.

Ett mysterium…

Men inget av detta tycks vara tillräckligt starka skäl för det myller av bolag och dotterbolag som finns i vinimportbranschen idag.

Vad tror du?

Har du några teorier om varför Sveriges vinimportörer håller sig med alla dessa bolag?

Eller kanske någon vinimportör som vill dela med sig av sitt resonemang? (Det går ju faktiskt att skriva en kommentar anonymt…)

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on tumblr
Share on email

4 svar

  1. Jag har heller inte riktigt förstått det här fenomenet, men jag tror att det kan finnas förklaringar i två andra ”ledder”: kontakt med konsumenter respektive restaurangförsäljning. Många importörer har ju klubbar (mailinglistor) och vissa dessutom en del aktiviteter, och möjligen har man då profilerat olika bolag lite olika avseende prisnivå, geografiskt fokus o.s.v. Restaurangförsäljningen är klart viktig för importörerna, och den enda del av den svenska vinmarknaden som påminner om en vanlig marknadsekonomi. Jag antar därför att den, och inte bara försäljningen till det statliga monopolet, påverkar en hel del hur importörerna organiserar sig. Varför man då hamnar i just den här strukturen är då en annan fråga…

  2. Det där med offerter till Systembolaget är mycket skumt!! Det är också Systembolagets ”tester” av offerterna! Jag har bekant som jobbar med att skicka offerter till Systembolaget och det är frapperande ofta som det visar sig att en producent skickar varuprov (olika utformningar på etiketten) till andra importörer än där min bekant jobbar. Och vad händer…. min bekants varuprov får kanske 16poäng, medan den stora importörens varuprov får 24poäng och vinner!! Jag har själv varit med till producentbesök och fått bekräftat att de skickat exakt likadant vin till olika importörer!! Det finns även andra exempel från systembolagets hantering i offertförfrågningarna som är hårresande. Det går att skriva en längre artikel om detta! Men importörerna törs inte kritisera sytembolaget av rädsla för att förlora helt o hållet! Kontakta gärna systembolaget o fråga om offerten nu i år på vin från Australien med en för A. mycket ovanlig druva (finns knappt), då en handläggare fick sig en lång trevlig tur till A. för att kolla upp producenter. Inget offert godkändes av systembolaget….. Men en trevlig vinresa blev det!!
    Dessutom säger ju systembolaget (enligt texten ovan) att en producent kan jobba med flera importörer, jamen då är det väl bra att ha flera firmanamn!!?

    1. Att ett och samma vin får olika poäng I en blindprovning är I och för sig inte så förvånande. Det är ganska väldokumenterat att vinprovning och smak inte är en vetenskapligt precis aktivitet. Samma provare kan ge varierande omdöme om ett och samma vin.

      Man kan säkert ha många synpunkter på processen. Men någon sorts metod måste de ju ha…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine: