En värmebölja kväver stora delar av Europa just nu, med temperaturer som når upp till 45 °C i delar av Frankrike. Men medan vi människor lider är det värt att fråga sig: hur är det med vinstockarna? Ja, det lider också. Konsekvenserna för vinodlarna är betydande och komplexa. Det kan handla om accelererad mognad och potentiellt obalanserade viner, vattenstress, bevattningsproblem, risk för skogsbränder och helt enkelt hur man hanterar skörden i extrem värme. Klimatförändringarna verkar driva vädermönstren mot allt mer dramatiska svängningar. Här är en närmare titt på vad detta innebär för vinproducenter, och därmed vinkonsumenter, och vilka alternativ de har för att anpassa sig.
Idag, när jag skriver detta, räknar man med att värmeböljan ska nå sin kulmen här i Paris. Några snäpp över 40 ska det bli. Igår visade termometern som mest 41,3 °C. (I skuggan, på norrsidan av huset. Att mäta värmen i solen är meningslöst. Det ger ett helt godtyckligt resultat.) Varmt så det förslår. På natten, tidig morgon, kommer det ner till 26 °C.
Det är inte bara Frankrike som drabbas, även om centrumet för värmezonen ligger här. Hela södra Europa är drabbat, och det verkar även som att det är på väg att sprida sig norrut. (När du läser detta kanske vi vet om så är fallet.) I England noterade man ett värmerekord igår, 36,1 °C. I franska Sydväst nådde man nästan 45 °C.
Vädrets makter sätter oss på prov. På engelska pratar man om ”the elements” när man pratar om dramatiskt väder, och i just detta fall verkar ”elementen” köra för högtryck.
Det är förstås problematiskt. Människor lider. Ett femtiotal människor sägs ha dött på grund av värmen, men de flesta inte av värmen utan av drunkning. Två små barn hade lämnats kvar i en bil i solen… Men människor drabbas mycket olika. Själv lider jag mer av kylan än av den här hettan. Andra kämpar för att hålla sig uppe. Men bara man dricker mycket (vatten!) så klarar man sig nog.
Transportsystemet sviktar. Asfalten blir som lera på sina ställen. Trafiken tätnar (bilar har luftkonditionering men inte mycket av kollektivtrafiken). En del skolor stänger, utomhusmarknaderna blir inställda – på vår marknad fanns inget fiskstånd, ingen osthandlare, ingen slaktare igår. Hur skulle de hålla sina varor i form?
Hur går det för vinrankorna?
Men hur går det då för vinrankorna?
Vinrankorna lider också av värmen, kanske mindre än vi människor, men likväl. Många vinproducenter är oroliga. Vinodlingen påverkas på flera olika sätt.
På grund av det varma och soliga vädret har druvorna hunnit utvecklas mycket längre i sin mognad än normalt. Det som vanligen är små gröna kart är idag utvecklade till i alla fall halvstora druvämnen. I Roussillon, där jag var för lite sedan, pratade man om att man, i stället för att börja skörden i mitten-slutet av augusti, kommer att behöva skörda redan i början av augusti eller till och med i juli. I Bordeaux brukar skörden börja runt mitten-slutet av september. Kanske blir det skörd redan i augusti i år. Champagne planerar för skörden redan i augusti, veckor tidigare än normalt.
Vinproducenterna kommer att tvingas planera om sina semestrar. Det kanske inte låter så dramatiskt, och är förstås hanterbart, men det kan leda till oanade problem. Vid en tidigare extremt varm sommar (2003) var jag hos en producent i Champagne. De arbetade varje år med samma skördearbetare, ett antal romfamiljer. När de insåg att skörden skulle behöva tidigareläggas försökte de få tag på sitt skördeteam, men de gick inte att nå, så de hade inga skördearbetare. Som tur var lyckades de hitta en Plan B och kunde genomföra skörden.
Men en extremt snabb mognad kan leda till andra problem. Det kan leda till obalans i druvans mognad. De tre parametrarna man oftast pratar om är sockerhalten i druvan, syranivån och den fenoliska mognaden. När druvan mognar ökar sockerhalten och syrahalten minskar. Parallellt har man den fenoliska mognaden, d.v.s. färg, tanniner, diverse smakämnen och annat. Värmen och mognadens halsbrytande hastighet kan leda till att dessa olika processer inte är i fas.
Resultatet kan bli obalanserade viner. Gröna omogna tanniner, överdriven syltighet, hög alkoholhalt, stumma aromer…
”Kan bli”. Behöver inte nödvändigtvis bli. Det återstår att se.
Hettan och solen kan leda till att druvorna blir ”brända”. Om de exponeras kan de torka ihop och skrumpna i förtid. Har man gjort lövförtunning för att ”förbättra” exponeringen, kan man drabbas extra mycket.
Ett resultat kan alltså vara att sockerhalten blir högre än normalt. Det kan bli ett problem idag när marknaden verkar efterfråga viner med lägre alkoholhalt (fast ibland kan man fråga sig om folk bryr sig mer om siffran på etiketten än om smaken i vinet). Kommer man att kunna sälja vinerna från extra varma år?
Torka
Det varma vädret och avsaknaden av regn kan leda till att vinrankorna lider av brist på vatten. Ju yngre vinrankor, desto större problem. Det är framför allt här som ”gamla vinrankor” har en fördel. De har långa rötter som når ända ner till fuktiga jordlager.
Man pratar ibland om ”vattenstress”, d.v.s. vinrankan blir stressad av att inte hitta vatten och av den höga temperaturen. Det kan leda till att mognaden avstannar, tvärt emot vad man kanske skulle tro. Vinrankan reagerar på torkan och värmen genom att ”stänga ner systemet”. Klyvöppningarna (stomata) stängs för att minska avdunstningen och därmed stoppas tillgången till koldioxid, som vinrankan behöver för att fortsätta mogna.
Bevattning
I mycket torrt och varmt väder kan bevattning spela en stor och viktig roll. Man hör fortfarande förvånansvärt ofta myten att ”bevattning är förbjuden i vingårdarna i Europa”.
Nej, bevattning i vingårdar är generellt tillåten inom EU. Men den kan begränsas med lokala regler, t.ex. I franska ”décret” för appellationer eller italienska ”disciplinare” för Italiens vindistrikt. Ju ”finare” appellation desto striktare brukar reglerna vara.
Det finns alltså ett generellt tillstånd för bevattning inom hela EU, men länderna kan införa olika bestämmelser, nationella eller regionala. Lokalt (i varje AOP/AOC/DO/DOCG/IGT/vino…) varierar bestämmelserna. Vissa regioner har ett fullständigt förbud. Andra tillåter det i krissituationer. Andra tillåter det under förutsättning att producenten lämnar en begäran eller bara en rapport om att det görs. Andra tillåter det bara inom vissa datumintervall. Ytterligare andra har ännu liberalare regler.
Bevattningsreglerna har lättats upp under åren. Förr i tiden ansåg man att ”bevattning är dåligt, eftersom det späder ut vinet”. Inte längre. Det som förmodligen var den avgörande förändringen var värmeböljan 2003 (om inte tidigare). Mycket undermåligt vin tillverkades 2003 eftersom vinstockarna saknade vatten. Folk började inse att man faktiskt kan göra bättre vin (och inte sämre) om man använder bevattning på ett intelligent och ansvarsfullt sätt. ”Enklare” nivåer (vin de france/vin de table) har vanligen mer liberala regler än de ”högre” skikten (IGP och sedan AOP). Till exempel, Pessac-Léognan tillät bevattning 2016, sedan Saint Emilion 2017, och från 2021 kan man begära att få bevattna i Pomerol. Läs mer på BKWine Magazine: Bevattning är tillåten i Bordeaux.
Om vi lyfter blicken till utanför Europa så är bevattning ännu vanligare. Det är stora delar av Australien som inte skulle kunna producera något vin alls utan bevattning. Likaså i Mendoza i Argentina. Där har man fördelen av att vara nära Anderna och ha tillgång till smältvattnet från dess höga höjder i floderna. Men även här är det problematiskt. Det börjar bli brist på vatten i Mendoza. Vill man plantera en ny vingård så är det viktigaste att se till att ha vattenrättigheter.
Tillgång till vatten
Tillgång till vatten är alltså ytterligare ett viktigt problem. I Mendoza börjar det bli brist på vatten. Man får inte längre borra till grundvattnet hur som helst och tillgången till smältvatten är noga kontrollerad.
Andra regioner har samma problem. För några år sedan, i slutet av 10-talet, led Sydafrika av flera års torka. Vattnet började ta slut. När vi då var där på vår sydafrikanska vinresa (nästa resa är planerad till februari nästa år!) räknade man dagar till att vattnet i reservoarerna skulle vara slut. 35-dagar, 30-dagar,… Att bada i badkar var förbjudet. När jag borstade tänderna på flygplatsen och lät vattnet rinna, sa en person till mig att jag inte skulle slösa. Han hade rätt. Sedan skulle Kapstaden, inte bara vingårdarna utan hela Kapstaden, vara utan vatten. Som tur var kom regnet så småningom; man kom aldrig ner till ”dag 0”. Men resultatet blev att Sydafrika förlorade tusentals hektar vingårdar.
I Languedoc i Frankrike finns det ingen stor flod som kan användas för bevattning. Så man har byggt rörledningar för att ta vatten från Rhônefloden.
Tillgång till vatten är utan tvekan ett av framtidens stora problem. Men lösningen är knappast att säga att ”vatten är en mänsklig rättighet”. Det löser ingen fråga. Istället behöver man se vatten som en viktig naturresurs som behöver hanteras klokt och rättvist och som har ett ekonomiskt värde, för människor och för samhället.
Vatten behöver också användas klokt. Olika bevattningsmetoder kan vara bättre eller sämre. När jag för lite sedan postade en video om droppbevattning, en slang som hängde på vinrankorna där vattnet droppade, så fick jag en kommentar från Christophe Bosquet, en vinproducent i Languedoc, som sa: ”Det där är slösaktig bevattning”. Man kan istället ha nedgrävda slangar, som ger mindre avdunstning, menade han. Med goda skäl.
Skogsbränder
Risken för skogsbränder är givetvis extremt hög. Vingårdar är inte särskilt eldfängda; de kan till och med användas som brandgator (lite brutalt uttryckt). Men visst, även vingårdar kan brinna.
Även om vingården inte drabbas själv så kan druvorna bli rökskadade (”smoke taint”). Det är ett omdebatterat ämne. Ungefär på samma sätt som Languedocs unika ”garrigue” ger örtaromer i vinet så kan rökaromer fastna på druvans skal, menar man, och ge bismak. Är det ett problem? Kanske, kanske inte. Kalifornien, södra Frankrike, Grekland och Chile är bara några av de som har drabbats av detta.
De ekonomiska effekterna av skogsbränder kan vara stora.
Arbetet i vingården
Även om man kanske tänker att vinrankan sköter sig själv under sommaren, så är det inte riktigt så enkelt. Det finns mycket som kan behöva göras i vingården, både manuellt och med traktor. Besprutning, rensning av ogräs, rensning av rotskott, klippning, reparationer av uppbindning, med mera. Detta är inte ett problem för vinrankan, förstås, men för personalen.
Skördeproblematiken
Om det dessutom är (extra) varmt även under skörden kan det leda till ytterligare problem. Det är inte särskilt angenämt att arbeta hela dagen i fyrtiograders värme och solsken med skörden.
Det är inte heller bra att få in druvor med en temperatur på 40–50 °C till vinanläggningen. Det kan leda till stormjäsning och instabiliteter. Man kan låta druvorna vila i kylrum innan de krossas. Man kan använda torris i tankarna. Med mera.
Men sådant har även en kostnad, både i pengar och i klimatpåverkan. Det krävs en hel del energi för att kyla druvorna eller producera torrisen, liksom för att hålla tankarna i lämplig temperatur, vilket kan leda till ytterligare utsläpp av drivhusgaser.
Men kanske viktigare: man kan skörda tidigt eller under natten. Skördar man manuellt kan man börja så tidigt som möjligt, kanske klockan fyra, och sedan fortsätta fram till lunchdags och inte skörda på eftermiddagen.
En stor fördel med att skörda med maskin är att det är enkelt att skörda mitt i natten. Det är inte lika enkelt att få ut ett skördeteam mitt i natten. Då får man in svala druvor som hamnar i tankarna.
Det är inte bara värmen: regn, torka, hagel, frost…
Värmen, eller hettan snarare, är bara ett av de väderproblem som vinproducenter brottas med. Det verkar som att klimatförändringarna ger allt mer dramatiska svängningar i vädret.
I slutet av en sån här värmebölja kommer det ofta till exempel våldsamma oväder, som kan leda till översvämningar som sveper bort hela vingårdar. Eller hagel.
Hagel, frost, våldsamt regn, hetta, torka och så vidare… De verkar komma oftare och oftare jämfört med förr.
Olika sätt att kämpa emot
Det finns olika sätt att försöka förminska effekterna: en del på kort sikt, andra på lång sikt.
Ett noggrant arbete i vingården är förstås viktigt, liksom att följa utvecklingen och hälsan hos vinrankorna. Kanske använda bevattning där det behövs. Anpassa beskärningen t.ex. genom att bygga lövverket för bättre skugga för druvorna.
Olika tekniker i vinanläggningen under jäsningen kan vara till hjälp. Har man t.ex. drabbats av brist på tanniner eller för låg syra i musten kan det i viss mån kompenseras genom att tillsätta önologisk tannin eller syra. Med mera.
På längre sikt handlar det t.ex. om att plantera på lämpliga platser med lämpligt plantmaterial. Norrut istället för sydsluttningar. Högre höjder. Tillåta andra druvsorter. I Bordeaux tillåter man t.ex. touriga nacional, en portugisisk druva, för experimentodlingar sedan några år. Anpassa vilka rotstockar man använder (vissa är mer tåliga mot torka). Med mera.
Är vinodling i England och Sverige räddningen?
Både England och Sverige har fått stor uppmärksamhet under senare år för hur vinodling och vinproduktion har utvecklats och förbättrats i dessa kallare klimat. Är det här vi hittar räddningen för vinet i framtiden?
En del av de viner jag har provat, både från England och Sverige, har imponerat med sin kvalitet, men trots det är svaret ”nej”.
Det första problemet är skalan. Världen har idag runt 7 000 000 hektar vingårdar. Bordeaux har 100 000 ha. England har cirka 4 500 hektar och Sverige har mellan 200 och 300 ha.
Det andra problemet är kanske allvarligare. För några år sedan blev jag intervjuad av en BBC-reporter om vinodlingen i Sverige. Hon berättade att hon även hade pratat med en klimatforskare, som sagt att om klimatet förändras så mycket att det blir möjligt med mer storskalig vinodling i Sverige – det handlar kanske om 2 C – då har världen globalt långt allvarligare problem att brottas med än att producera vin.
Däremot är Sverige (och i viss utsträckning England) ett mycket intressant vinodlingsland om man ser det som ett ”laboratorium”, en plats där man experimenterar med alternativa druvsorter, hybrider (piwi) t.ex., och odlingsmetoder som kan vara till nytta annorstädes.
Läs mer om detta på BKWine Magazine:
- Hur du undviker varma rödviner i sommar, tips om temperering av vin och mer omfattande: Att värma eller kyla vin; temperering till ”rätt” temperatur
- Vilka länder bevattnar sina vingårdar mest i världen? – med en del fascinerande statistik om hur mycket olika länder bevattnar
- Klarar sig södra Frankrikes vingårdar utan konstbevattning
- Myter om vin: “det är förbjudet att bevattna i vingården”
- Våldsamma eldsvådor i Languedoc, men vinrankorna agerar barriär
- Extremväder och naturkatastrofer i vingårdarna runt om i världen
- Ny typ av frostbekämpning i Bourgogne: bränna hö (video)
