TopMenuSW

Från sallad till vin. En svensk vingård blir till

Besök hos Westervin i Härna, Östergötland

Inte alla råkar ha några hektar med växthus som man inte vet vad man ska göra med. Men det underlättar om man vill odla vin i Sverige. Att odla vin långt norrut är en utmaning. Klimatet är inte sådant att vinrankor trivs. Även om man i nordliga regioner, till exempel i Sverige, faktiskt har fler soltimmar under växtsäsongen så räcker inte värmen riktigt till för vinet. Åke Wester hade odlat sallad och jordgubbar i växthus och ville pröva något annat: att odla vin. BKWines Peter Cronström åkte dit i samband med en vinutbildning på Södertörns Högskola. Här är reserapporten.

Planteringen av vin hos Åke Wester startade när Åke gick i pension, 2003. Han ville prova något nytt och inte längre odla sallad och jordgubbar i de stora växthus han hade.

Istället för att riva sina växthus så bestämde han sig för att prova med druvor. Största delen är druvor är för vinproduktion. Anläggningen omfattar 4,5 hektar växthus. Dessutom finns ca 1000 vinstockar på friland som än så länge inte använts till vinproduktion eftersom de är för nyplanterade.

Vines in the greenhouse

Vines in the greenhouse, copyright P Cronström

De druvor som odlas för vinproduktion är: cabernet franc, merlot, pinot noir, gewurztraminer, muscat, riesling, chardonnay och vidal. Ca 3000 liter vin produceras per år. Vinerna säljs genom Systembolagets ”beställningssortiment” (se fotnot 1) och lokalt i de tre Systembolagen i Linköping.

Druvorna är ekologiskt odlade, det vill säga utan bekämpningsmedel men odlingen är dock inte certifierad genom Krav eller någon annan organisation på grund av kostnaden. Normalt har man ingen värme på i växthusen. Värme används bara ifall man behöver skydda mot frost och för att smälta snö på taken så att växthusen inte går sönder.

En solig odlingssäsong

Merlot in the greenhouse

Merlot in the greenhouse, copyright P Cronström

Unikt för odling på våra breddgrader är att vi har fler soltimmar under odlingssäsongen än i södra Europa. På friland startar odlingen senare eftersom vinet behöver 10 grader för att starta blomningen. Det är nästan två månader senare blommig på friland än i växthusen.

Åke har två anställda en vinmakare, Christian Zetterdalh och Leif Ånell. De sköter allt praktiskt i vingården. De enda medel som används under odlingen är svavellampor och nematoder för att hålla undan skadeinsekter, men som sagt ingen besprutning. Dessutom så har man en tupp och ett antal hönor för att hålla rent på marken från skadeinsekter.

Bevattning görs några gånger under våren eftersom vinrankorna inte får något regn. I övrigt behövs ingen bevattning eftersom vinrankorna har letat sig ner till grundvattnet som ligger på ca 2 meter.

Skörd görs för hand. Man har maskiner för avstjälkning och man har en pneumatisk press. Jäsning görs på ståltankar. Man använder svavel och tillsätter spån av ek i en del av vinerna. Man har en egen provisorisk flasktvätt och egen skruvkork-maskin.

Den småskaliga produktionen kräver lika mycket som en större och är dessutom övervakad av livsmedelsverket. Ett exempel som berättades var angående sockertillsats, chaptalisering, som inte får göras utan tillstånd i varje enskilt fall. (Se fotnot 2)

Hens in the vineyard

Hens in the vineyard, copyright P Cronström

Många olika viner

Provsmakning genomfördes av sex viner: 2013 Chardonnay, 2012 Muscat, 2012 Vidal Ice Wine, 2013 Rosé på pinot noir och gewurztraminer, 2012 Merlot och 2012 Cabernet Franc. Alla vinerna var mycket druvtypiska med bra balans mellan syra och frukt. De bästa vinerna var Ice Wine som var sött och blommigt men samtidigt friskt, samt Cabernet Franc som hade en mörkt röd färg och en doft av kryddor med sträv smak av kryddor och choklad.

Westervin's wines

Westervin’s wines, copyright P Cronström

Av de övriga vinerna så hade chardonnay-vinet en doft av äpplen och en torr, frisk smak med inslag av fat; muscat-vinet var torrt, fruktigt och aromatiskt; rosévinet hade pinot noir-karaktär men med aromatiskt inslag; merlot-vinet hade sträv kryddighet med en del mynta och fatkaraktär.

Gården går än så länge inte med vinst och hade haft en ännu svårare situation om inte växthusen redan var finansierade. Att etablera en nyodling i växthus av vin kommer att ha mycket svårt att bli lönsamt. För att få ut någon förtjänst av odlingen så måste man ha relativt höga priser och det går inte att konkurrera på pris. Istället måste man konkurrera med på kvalitet och med ett unikt vin. Ett sätt att få en bättre förtjänst är att sälja utomlands men än så länge har man bara sålt till Hongkong vid ett tillfälle.

Westervin har tillstånd för provsmakning på plats och det är definitivt värt ett besök om man har vägarna förbi.

Westervins webbsajt: www.westervin.se

Referenser:

Peter Cronström skriver på BKWine Magazine om provningar hos vinhandlare och vinimportörer i Sverige.

Redaktionens fotnoter:

Fotnot 1:

”Beställningssortimentet” = Importörernas sortiment.

Det är importörerna som väljer ut vinerna i beställningssortimentet (BS). Det är importörerna som lagerför varan och som står för transportkostnaden. Transportkostnaden är med andra ord inbakad i priset. Systembolaget utför ingen ”kvalitetskontroll” eller urval i BS. Därmed inte sagt att vinerna i beställningssortimentet är sämre, eller mindre intressanta. Oftast tvärt om! Därför är det fel att räkna in BS i ”Systembolagets sortiment” som vissa monopol-debattörer, och Systembolaget, gör för att vilseleda. BS är importörernas sortiment; Systembolaget är bara utlämningsställe. Det är viner som du skulle hitta i vanliga vinbutiker om vi inte hade monopol. Tillsammans med många andra nya viner som inte alls finns i Sverige idag.

Det är lätt att beställa viner ur beställningssortimentet: Man gör det direkt på Systembolagets sajt eller via vinimportören.

Fotnot 2

Chaptalisering

Chaptalisering innebär att man tillsätter socker till musten före eller under jäsningen. Man gör sockertillsatsen för att höja alkoholhalten i det slutgiltiga vinet (inte för att söta vinet). Sockertillsatsen kan antingen vara ”torrt” socker, eller koncentrerad druvmust i flytande form. Vill man vara noga med terminologin så kallas det senare inte för chaptalisering utan berikning. (Men i dagligt tal beskriver ”chaptalisering” ofta båda metoderna.)

Swedish wine under screw cap

Swedish wine under screw cap, copyright P Cronström

This post is also available in: Engelska

, ,

No comments yet.

Kommentera

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Dags att boka en vinresa?

Absolut!

Res med oss till Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Portugal, Sydafrika, Chile, Argentina…

Vi kan mer om vin, och ger dig en bättre, härligare vinupplevelse.

Boka din vinresa här med BKWine Vinresor. Nu!

Boka en vinresa!

Prenumerera på BKWine Brief!

Fyll i din emailadress:

 
Gör dina vänner glada!

Och oss också. Dela och Gilla detta!

Subscribe!