Skandinaviska viner kommer till Piemonte!

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on email

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on email

Italienska viner är sedan länge älskade av skandinaver. Men måndagen den 27 maj ändrades rollerna när skandinaviska viner presenterades i Piemonte under ett seminarium för Master in Wine-studenterna vid UNISG i Pollenzo. Presentationen gav en översikt över den långa och ibland komplicerade historien kring alkohol i Norden, från vikingatiden och tron att gudarna kommunicerade med människor genom alkohol, till ”det stora nordiska ruset” 1500-1800 under vilket brännvin ansågs vara en universell lösning på alla problem och till 1800-talets överdrivna alkoholkonsumtion i Skandinavien (den genomsnittliga konsumtionen per capita av ren alkohol i Sverige var 45L/ år 1829!).

I modern tid har skandinaviska regeringar gjort olika försök till att minska alkoholkonsumtionen med ransoneringssystem och statsmonopol på alkoholförsäljning. De fortfarande existerande monopolsystemen i Sverige och Norge (och Finland) har ett starkt stöd bland medborgarna eftersom de inte bara utgör en försäljningskanal, men för många även står för en del i skapandet av välfärdsstaten. Danmark har dock alltid varit ett undantag i Skandinavien, de har inget alkoholmonopol eftersom de anser att det är ett brott mot den fria handeln.

Tasting Danish Dons wines from Skaersogaard
Tasting Danish Dons wines from Skaersogaard, copyright S Nässén & A Johansson

Hybrider

Den historiska översikten följdes av information om resistenta druvor och hybriddruvor som används för att producera vin i svala klimat. Hybriddruvor innebär att en Vitis vinifera-druva är korsad med en annan Vitis-sort. En orsak kan vara att för att få fram en ny sort (hybrid) med ett bättre motstånd mot sjukdomar och låga temperaturer. Utvecklingen av hybriddruvor var ursprungligen ett försök till svar på Phylloxera-utbrottet i Europa i slutet av 1800-talet. Många hybrider skapades i Tyskland (på forskningsinstitutet WBI Freiburg). På grund av den historiska användningen av hybrider i bulkviner, både i Europa och i USA, har de fått ett negativt rykte.

Men idag utmanar klimatförändringar och en alltmer global vinmarknad långsamt denna idé. Motståndskraftiga druvor behöver också mindre bekämpningsmedel vilket är en annan orsak till det ökade intresset idag. För närvarande har olika EU-länder olika bestämmelser kring hybrider, i Tyskland är de till exempel tillåtna för Prädikatswein medan de i Frankrike inte kan användas för AOC-viner. Även om diskussionen kring hybrider är mer aktiv i Europa så sker det också förändringar i USA. Prestigefyllda universitet som University of Minnesota och Cornell förbättrar hybridutvecklingen med hjälp av DNA-forskning.

Solaris och rondo är de vanligaste druvorna i Skandinavien. Solaris skapades 1975 vid druvodlingsinstitutet i Freiburg, Tyskland, av Norbert Becker.

Solaris är en korsning mellan merzling och ”gm 6493”. Merzling är en korsning seyve-villard x freiburg 379-52 (där freiburg 379-52 är en riesling x pinot gris). ”Gm 6493” är zarya severa x muscat ottonel.

Officiellt så klassificeras solaris som en Vitis vinifera, även om den har en stamtavla från olika sorter.

Solaris är både köld- och svamptålig, mognar snabbt och tenderar att ge höga sockernivåer och en balanserad syra. Solaris ger viner som ofta har karaktär av ananas, moget äpple, hasselnöt och honung. Druvan är vanlig i Tyskland, Schweiz och Belgien.

Rondo är en hybriddruva som skapades 1964 av professor V. Kraus i dåvarande Tjeckoslovakien genom att korsa zarya severa (en hybrid som är en korsning av malingre précoce och den asiatiska Vitis amurensis) och sankt laurent (en korsning av pinot noir och en andra okänd förälder).

Rondo är en druva med mörkt kraftigt skal som ger viner med rubinröd färg, hög sockernivå och en smakprofil med mörka bär och frukter. Förutom i Skandinavien är rondo vanlig även i Tyskland, England, Irland och Nederländerna.

Asa Johanssaon and Sara Nässén on Scandinavian wines
Åsa Johanssaon and Sara Nässén on Scandinavian wines, copyright S Nässén & A Johansson

Vinodling i Skandinavien

Så vad gäller för vinproduktionen i Skandinavien idag? Även om alkoholproduktion från fermenterade bär har spåras så långt som 5000 år tillbaka i Skandinavien så är vinproduktion från druvor ett nyare fenomen. Det finns spår av druvodling från medeltiden, kopplad till de katolska klostren, men inga tydliga bevis på vinframställning.

Den moderna vinproduktionen började så sent som på 1990-talet. Danmark har varit det banbrytande landet på grund av ett mildare klimat såväl som andra kulturella influenser, det är det mer ”kontinentala” av de skandinaviska länderna.

Även om Danmark är ett litet land sett till arealen så är det idag det största vinproducerande landet i Skandinavien med cirka 100 kommersiella producenter och många hobbyvinmakare. I Danmark var rött vin vanligare från början, men idag produceras även vitt och mousserande vin i allt högre grad. Druvodlingen är koncentrerad till kustområdena och öarna och jordmånen består av sand av olika slag.

År 2018 fick Danmark sin första BOB då Dons vinområde blev en officiell vinappellation. Dons är det enda skandinaviska klassificerade vinområdet idag och världens nordligaste. En BOB (beskyttet oprindelsesbetegnelse) är den danska motsvarigheten till franska appellationer (AOC/AOP), eller italienska DOC, eller på engelska PDO (protected designation of origin).

I Sverige, det näst största landet för vinproduktion i Skandinavien, började produktionen på slutet av 1990-talet. Idag finns det cirka 50 kommersiella producenter i Sverige, och majoriteten, ca två tredjedelar, av dessa finns i ”Sveriges egen vingård” Skåne i söder. De baltiska öarna Gotland och Öland är också lämpliga för vinproduktion och där finns en del vinproducenter.

Jordmånen i Sverige är ofta morän med ett högt mineralinnehåll från inlandsisen. Intresset och kunskapen kring vinproduktion växer snabbt i Sverige och flera vingårdar har vunnit priser i internationella tävlingar.

Norge är det minsta av de vinproducerande länderna men har en lång historia av att producera bär- och fruktvin. Idag har Norge cirka 40 vinproducenter. Världens mest nordliga vingård ligger i Lerkekåsa, Telemark, och är belägen på samma nivå som Alaska, men golfströmmen mildrar klimatet. Precis som i Sverige är jordmånen i Norge mineralrik på grund av den långvariga istiden. En fördel för druvodling i Norge, trots det mycket kalla klimatet, är att det finns mycket sjöar och berg som reflekterar solljuset, liknande som i Mosel-dalen i Tyskland.

Danmark och Sverige är officiella vinproducerande länder inom EU, men inte Norge eftersom de inte är EU-medlemmar. Produktionen i både Danmark och Sverige är dock inte tillräckligt stor för att kunna få EU-stöd eller beröras av planteringsrättsliga bestämmelser.

Tasting Scandinavian and Italian wines
Tasting Scandinavian and Italian wines, copyright S Nässén & A Johansson

Provning av skandinaviska viner

Seminariet avslutades med en blindprovning av fyra viner från Danmark och Sverige. Först ut var Skærsøgaard Dons blanc de noir 2017 (rondo) och Dons rosé brut 2017 (cabernet cortis & rondo), de två PDO-vinerna, som nämnts ovan. De är båda två mousserande vin producerade genom flaskjäsning och lagrade 9 månader på ekfat. Skærsøgaard deltog också med dessertvinet Hedvin, 2013, gjort av rondo, regent och cabernet cortis och åldrat på ekfat i 5 år. Från Sverige provades Fredholms vin ”Elsa 2018”, ett stilla vitt vin av druvan solaris, gjort i ståltank och med tillsats av ekkuber under jäsningen.

Vinerna jämfördes med italienska motsvarigheter, Contratto for England Blanc de Noirs 2014, Gianluca Viberti Nebbiolo d’Alba DOC Spumante, Dadelio Bianco da Cascina San Lazzaro 2014 (en blandning av moscato och cortese) och Candido Aleatico Salice Salentino DOC.

För de flesta viner var åsikterna delade, men intressant nog så var det danska rosévinet och svenska solaris föredragna framför den mousserande nebbiolon och italienska moscato/cortese-vinet av över hälften av studenterna.

När det gällde dessertvinet så övertygade den starka karaktären av ek och den höga socker- och alkoholnivån i danska vinet emellertid inte studenterna. En återkoppling som studenterna gav generellt var att de skandinaviska vinerna tenderade att ha en högre syra i vissa fall en ”örtig”, ”grön” eller till och med ”funky” doft (speciellt blanc de noirs från Skærsøgaard). När det gäller doften på Skærsøgaard blanc de noirs fann studenterna kamomill, citrus, örter, päron och honung och smaken beskrevs som frisk, med balanserad syra, vita blommor, mer fruktig än jästig, lätt att dricka och krispig. Bubblorna beskrivs av de flesta som något aggressivare än i den italienska motsvarigheten, med kort till medellängd. Vinet beskrevs som ej strukturerat men lätt och behagligt att dricka, med lite ”foxiness”. De flesta studenter beskrev detta som en ny typ av vin. ”Jag har aldrig smakat ett mousserande vin som det här förut”, var en av kommentarerna.

Tasting Scandinavian wines in Italy
Tasting Scandinavian wines in Italy, copyright S Nässén & A Johansson

Skærsøgaards rosé beskrevs doftmässigt som pelargoner, jordgubbar, örter, röda frukter, rök, svamp, rosor och fänkål. Smakmässigt beskrevs det som syrligt, rustikt, salt, friskt, mineralrikt och med några bittra toner. Bubblorna uppfattades som ganska aggressiva av vissa, och mer fina av andra, utan särskilt mycket längd. För de flesta hade detta vin en mer jästig karaktär än Skærsøgaards blanc de noirs. Som nämnts tidigare föredrog mer än hälften av studenterna Skærsøgaards rosé framför den italienska mousserande nebbiolon.

Båda mousserande vinerna från Danmark beskrevs som mycket fruktdrivna och behagliga att dricka, även om de saknade en viss komplexitet och studenterna hade önskat mer lagring på jästfällningen.

Det svenska vinet ”Elsa”, gjort av solaris, beskrevs doftmässigt som kokta päron, jasmin, aprikos, japansk mispel, tropisk frukt, bensin, vit persika, kiwi, melon, flinta, mogen frukt, örter, ananas, honung och litchi. Smakmässigt hittade studenterna spår av ananas, friskhet och sälta, en bra kropp men inte särskilt mycket komplexitet. En student beskrev Elsa som att ha ”härliga aromer och smak, viss ekkaraktär men välintegrerad, välbalanserad och med en mjuk känsla i munnen”. Jämfört med det italienska moscato/cortese- vinet var Elsa en klar vinnare, och även vinnaren av hela provsmakningen!

Evenemanget avslutades med en provsmakning av dessertvinet från Skærsøgaard, Hedvin 2013. Många studenter gissade att vinet från Salento var det skandinaviska vinet på grund av dess lägre sockerhalt och högre syra. I det här fallet vann inte Skandinavien, då de flesta studenterna fann den starka eksmaken och det höga sockerinnehållet alltför överväldigande.

Sara Nässén on Scandinavian wines
Sara Nässén on Scandinavian wines, copyright S Nässén & A Johansson

Slutsatser?

Vilka är slutsatserna efter seminariet? Helt säkert att skandinaviskt vin skapar nyfikenhet och är något nytt för de flesta. Resistenta druvor och hybrider verkar ha en stor potential med tanke på klimatförändringarna och dagens miljömedvetenhet. Men fördomarna kring att hybriddruvor inte kan producera toppviner måste tvättas bort innan vinerna kan få en högre status (det är därför blindprovningar är nyttiga!).

Trenden med viner i kallare klimat i allmänhet tycks stämma bra med både det ökande intresset för lokalproduktion och gastronomisk turism. Den överensstämmer också med vinkonsumenters preferens för lättare och mer anpassningsbara viner. Vinproduktionen i Skandinavien har potential att hjälpa till att motarbeta landsbygdsavfolkningen och skapa jobbmöjligheter. Att inte kunna sälja viner direkt på vingårdarna i Sverige (eftersom gårdsförsäljning är förbjuden idag) är säkerligen ett stort hinder för tillväxten för vingårdarna.

En annan sak att arbeta på är marknadsföring och varumärken. Idag är experimentviljan stor, vilket är bra, men med tiden kan det kanske vara nyttigt att skapa en ”skandinavisk vinstil” för att få erkännande på internationell nivå. Vinindustrin i Skandinavien är fortfarande i begynnelsen med höga omkostnader och mycket att lära, men utvecklingen går snabbt och framtiden ser spännande ut!

—Sara Nässén & Åsa Johansson

Sara Nässén skriver på BKWine Magazine om italienska viner och vindistrikt, och har en master i Wine Culture, Communication and Management at UNISG, Pollenzo, Piedmont. Hon är för närvarande baserad i Piemonte.

Åsa Johansson är BKWines fotfäste i Italien. Hon bor i Florens sedan tidigt 2000-tal och hon är passionerat intresserad av allt italienskt. Hon kom till Italien för att läsa statskunskap och blev kvar.

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on reddit
Share on tumblr
Share on email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine: