En vinranka kan leva i många år. I Barossa Valley finns det sådana som är 250 år gamla. Men det är extremt ovanligt. (Det finns flera påståenden runt om i världen om ”världens äldsta vinstock”; Slovenien – 400 år! – Bordeaux, England etc.)
Men enstaka rankor på 100–120 år ser vi ibland i södra Frankrike och i Spanien.
Hur gamla de blir beror på saker som klimatet och om de håller sig friska och inte minst, om vinproducenten anser att de ska få leva länge trots att de producerar en mindre volym. Champagnes genomsnittsålder på 34 år, som exempel , anses hög för Champagne då skördeuttaget minskar.
Det händer att vinproducenterna skriver ut vieilles vignes/old vines/alte reben/viñas viejas på etiketten som en kvalitetsindikation och det har varit upp till varje producent att bestämma vad de anser vara gammalt för en vinranka.
Nyligen rekommenderade dock OIV (International Organisation of Vine and Wine) att en vinranka ska anses gammal när den är minst 35 år och snart kommer den rekommendationen att bli lag i Frankrike, enligt INAO.
Så för att få lov att skriva ut ”gamla vinstockar” på etiketten så måste vinet då komma från en vingård där 85 % av rankorna är minst 35 år gamla. Vilket jag gissar redan är fallet. Ingen vinproducent med självaktning borde anse en vinranka vara gammal om den är yngre än 35 år.
Hur gamla vinrankor påverkar kvaliteten är en annan och mycket mer komplicerad historia som inte är så rättfram som den ibland presenteras.
Läs: Läs mer om hur man arbetar i vingården i BKWines prisvinnande bok Ett vin blir till.
