Jäst - odlad eller naturlig?
Tillbaks till alla artiklar.
Att druvmusten måste jäsa för att kunna förvandlas till vin det är alla
överens om. När det gäller vilken typ av jäst som ska användas, då går
emellertid meningarna isär. Valet står nämligen öppet för vinbonden att låta
musten jäsa med hjälp av den jäst som naturligt sitter på druvskalen eller att
till musten tillsätta odlad jäst framställd i ett laboratorium, kanske speciellt
avsedd för en speciell druva eller region. Puristerna anser att det sistnämnda
är alldeles förkastligt, det leder till likformiga viner utan någon som helst
karaktär av jorden där druvorna har växt.
Jästorganismen som är ansvarig för den alkoholiska jäsningen tillhör familjen
Saccharomyces cerevisiae, en viktig jästtyp som i olika former används både till
vin, öl, whisky och bröd. Idag kan den alltså odlas i laboratorium.
Aromatisk jäst
 |
| Odlad jäst färdig att användas på Château
Giscours ( chateau ) |
Att vinbonden funderar lite extra på vilken jästtyp han ska använda är
naturligt eftersom jäsningen är en så viktig process. Det är nämligen under
jäsningen som druvaromerna utvecklas. Jästen förvandlar sockret till alkohol men
tar också fram druvans egentliga karaktär. All jäst har någon typ av arom, men
det finns extra aromatiska varianter som kan förstärka neutrala druvors
karaktär.
Det blir mer och mer vanligt att använda odlad jäst. Många önologer litar
inte på den naturligt förekommande jästen och rekommenderar därför vinbönderna
att istället tillsätta odlad jäst, det ger snabbare och säkrare jäsning. Det
finns många olika sorters odlade jästsorter att välja på. En viss sort kan
fungera som ”starter”, den sätter alltså i gång jäsningen, en annan är bra för
att döda den inhemska jästen som finns i musten, en annan passar en viss region
eller druva osv.
Man må vara motståndare eller inte men det finns vissa tillfällen då det är
nödvändigt att använda odlad jäst:
Men i alla andra fall beror det alltså på vinbondens filosofi. Men generellt
sätt är spontanjäsningen vanligare i vissa distrikt (Alsace, Bourgogne, Loire)
och tillsats av odlad jäst vanligare i andra (Bordeaux, Champagne).
Jämför öltillverkning: Normalt sett tillsätter man odlad jäst till vörten men
i vissa specialfall kan man låta ölet spontanjäsa med hjälp av de jästorganismer
som finns i luften. Bryssel-specialiteterna Lambic och Gueuze är kända exempel
på spontanjäst öl. Dessa ölsorters karaktär är helt är beroende av den jäst som
finns i luften i de Bryssel-förorter där ölen bryggs.
Utdrag ur VinNytt, © copyright Britt
Karlsson, BKWine, WineTastings Britt Karlsson