Mats-Eric Nilsson älskar naturvin. Det har jag inget emot. Jag dricker själv sådana viner som han skriver om i sin bok ”Nyfiken på naturvin”. Skillnaden mellan honom och mig är att jag dricker andra viner också, det gör inte han. Och det är just det som gör att boken är jobbig att läsa. Inte det att han inte dricker andra viner naturligtvis. Men det sätt som han predikar för att naturvinerna är de enda sanna vinerna.
I boken porträtteras ett antal naturvinsproducenter genom intervjuer som författaren har gjort på plats. Nilsson tar oss också med till naturvinsbarer runt om i Sverige, han intervjuar sommelierer och tipsar om naturvinsimportörer och var man kan få tag i naturviner. Han berättar om orangea viner. Så långt är allt väl.
Det är en sak att slå på trumman för naturviner. Det är en annan sak att vara så onyanserat emot alla andra viner som Nilsson är. Ingen borde dricka något annat än naturvin. Det är budskapet som genomsyrar boken. Men hur ska dessa naturviner räcka till alla som vill dricka vin? Naturvin och småskalighet verkar nämligen vara synonymer.
De konventionella vinerna beskrivs närmast karikatyriskt. Ska man tro Nilsson så är druvorna gödda med ”stora mängder kraftfull konstgödsel”. Men vinodling har egentligen aldrig behövt mycket gödning. Såsom han beskriver vinifikationen är vinerna så fullproppade med tillsatser att man knappast borde kunna känna att de är gjorda på vindruvor. Det finns ingen biologisk mångfald i en konventionell vingård, fortsätter han. ”Odlingen är en utpräglad monokultur. Andra växter som anses parasitera på jordens näring och dessutom vara i vägen för maskinerna, elimineras enkelt och effektivt på kemisk väg”.
Förutom att det är överdrivet och skrivet för att det ska låta värre än det är, så känns det otidsenligt idag när hållbarhet vinner terräng inom hela vinindustrin.
Nilsson kan med små medel få med sig läsaren. Bilden som ska illustrera konventionellt vin visar de rostfria jästankarna som står utomhus hos ett stort kooperativ. På nästa uppslag beskrivs naturvin som illustreras av ett minimalt vineri inhyst i ett litet hus på en bygata Languedoc. Vinmakarens farmor bor på övervåningen, får vi veta. Kontrasten mot det själlösa kooperativet blir förstås ännu större.
Ekologiskt då? Nja, det är faktiskt inte så bra det heller. De använder alldeles för många tillsatser.
Champagne får sig en riktig känga. Men beskrivningen känns även här överdriven och oseriös. Han skriver ”druvorna är rätt sura och ofta av lägre kvalitet [jämför med vad är oklart] p.g.a höga skördeuttag och bistert klimat. Champagne får därför sötas med rent socker.”
Visst låter ”rent socker” så mycket värre än att säga bara ”socker”?
Champagne ställs i direkt jämförelse med pet nat där ”druvorna nästan alltid odlas av producenten själva”. Där har vi det igen, småskaligheten. En av de intervjuade producenterna säger ”…stora firmor kommer att försöka ta sig in även på den här marknaden, men utan att göra naturvin på riktigt”.
Vad som är ”naturvin på riktigt” är naturligtvis en definitionsfråga eftersom det inte finns någon allmänt vedertagen definition av naturvin.
Om man nu tycker att naturviner är det enda som folk borde dricka, varför inte vara lite mer inkluderande?
Jag uppskattar mycket en del naturviner men jag uppskattar inte den tendens att demonisera alla andra viner som finns hos vissa naturvinsförespråkare. Isabelle Legeron, en pionjär i naturvinsrörelsen, säger i en intervju i boken och apropå att hon inte får baksmälla av naturviner: ”Utan en massa kemikalier blir naturvin ett livsmedel som kroppen ganska enkelt kan hantera. Konventionellt vin är mer som en alkoholdryck med en massa tillsatser […]”.
Det är en helt igenom manipulativ bok som framställer vinvärlden på ett falskt sätt. Allt som har att göra med naturvin är rosenrött och harmoniskt. Allt som är konventionellt vin är konstgjort och näst intill kemiskt konstruerat. Så är inte verkligheten.
Allting är inte svart eller vitt vilket Mats-Eric Nilsson vill få oss tro. Han vet förstås att det inte är så. Men det är lättare att lura läsarna än att beskriva vinvärlden på ett korrekt sätt.
Mats-Eric Nilsson: Nyfiken på naturvin (2020)
Förlag: Ordfront
Läs också vår recension av Mats-Eric Nilssons tidigare bok: Château Vadå, om fusket med journalistiken.
Läs
Vill du få en bra beskrivning på hur det går till att odla druvor och göra vin så kan du istället läsa ”Ett vin blir till”, skriven av BKWine, utan förvrängd verklighet och utan manipulation.
Internationellt prisvinnande böcker från Sveriges flitigaste vinboksförfattare.
