TopMenuSW

Svenskt vin, kan det vara något mer än hobbyverksamhet?

Vinfestivalen för vin i Sverige i Skepparp

Min hustru och jag brukar åka ner till Skåne minst en gång om året för att besöka barnbarn och annan släkt. När vi planerade resan inför sommaren 2019 noterade jag att samtidigt som vi befann oss i Skillinge så skulle en vinfestival äga rum i Skepparp, som ligger mellan Brösarp och Kivik på Österlen. Upplägget såg intressant ut så varför inte boka både biljetter och Tareq Taylor lunch som utlovades passa till de flesta vinerna?

Fredagen den 26 juli såg ut att bli varm och vi begav oss till Skepparp så tidigt att vi var där vid öppningsdags och blev inviftade på en av de ängar som utgjorde parkering. Mässan var utlagd på ett fält där varje producent i princip hade ett eget tält vilket gav visst skydd mot solen. Sammanlagt fanns 9 producenter på plats kompletterade med Munskänkarnas blindprovning i svarta glas samt gemensam sambands-och informationscentral. Mycket välordnat. Dessutom fanns en vinprovarskola under ledning av Anders Öhman, Gustibus Wine & Spirit Academy.

Rundvandringen gick smidigt trots tilltagande trängsel. Utomhusmiljön hade fördelen av att någon spottkopp behövde man inte. Ängsgräset svalde villigt alla vätskor.

Välgjorda vita viner, men…

Sammanlagt fanns ett 40-tal viner att prova, de flesta stilla och vita, gjorda på druvan solaris, men även rosé, mousserande och röda syntes bland flaskorna.

Ett sammanfattande intryck var att de vita vinerna nästan utan undantag var mycket välgjorda vilket visade på en seriös inställning till vinmakeri vilket även bekräftades i samtalen med odlarna.

Solaris-vinerna var friska och syrarika med en sockerhalt som väl balanserade syran. De flesta var från årgången 2018 som ju i Sverige var ovanligt varm och tillät hög mognadsgrad hos druvorna.

De vita vinerna var oftast lagrade på ståltank, ibland på sin jästfällning och ibland med tillsats av ek. Röda och rosé var oftare lagrad på nya eller gamla ekfat.

Röda och roséviner var oftast gjorda på druvorna rondo, regent, och cabernet cortis eller cuvéer på dessa. Även siramé och bolero förekom i några fall.

Med något undantag (se nedan) imponerade inte de röda vinerna. Rosévinerna var klart bättre, nästan i nivå med de vita.

Skepparps, the Swedish wine fair

Skepparps, the Swedish wine fair, copyright Skepparps

Vinodling i Sverige, en översikt

Innan jag går in på utställare och enskilda viner kan det vara på sin plats att ge en liten bakgrund om vinodling och druvor i Sverige.

Trots att Sverige är ett land med sedan gammalt väl utbyggd statistik över det mesta, så är området vinodling nästan en vit fläck. Senaste inventeringen gjordes av Jordbruksverket 2009 och en ny sägs vara på gång. Vissa sammanslutningar av odlare finns, men är inte heltäckande efter vad jag kunnat se. Föreningen Svenskt Vin tycks emellertid ha med de flesta odlare och har dessutom en bra karta med länkar till vingårdarna. En annan bra karta och länkar finns på www.vinvagen.se.

I ”Dryckesbranschrapporten” som kommit ut både 2018 och 2019  finns en del viktiga uppgifter om vin bl a. att totalt finns det i Sverige ett 40-tal odlare som driver sin verksamhet på kommersiell basis. Dessutom finns det flera hundra odlare som är att betrakta som hobbyodlare. Fler av dessa blir säkert kommersiella under de närmaste åren.

Odlingsarealen är totalt dock inte större än ca 100 ha vingårdar. Branschen är m a o småskalig.

Det är inte bara i allra sydligaste Sverige vi hittar vinodlare, utan flera återfinns så långt upp som i Mälardalen (Blaxsta), på Gotland och på Öland och runt Vättern. Man kan också notera att i flera fall så har man kombinerat vinodling med äppelodling och gör dryck av bägge frukterna.

Att starta ett företag inom dryckesbranschen med kommersiell produktion och försäljning av alkoholhaltiga drycker är förenat med mycket byråkrati i Sverige; upp till så mycket som 50 tillstånd kan krävas. I Tyskland krävs i princip tre…

EU godkände Sverige för vinproduktion 1999 varvid bl a krävs att använda druvsorter är av arten Vitis vinifera och har s k ”växtpass” (se nedan)

När man talar om ”svenska” druvor hör man ofta uttrycket PIWI. Det är inte märkvärdigare än att akronymen står för svampresistens på tyska, ”Pilzwiederstandsfähig”.

Fladie Vinproduktion

Fladie Vinproduktion, copyright Skepparps

Odlingsförutsättningar

Jag kommer därmed osökt in på förutsättningarna för vinodling i Sverige.

Traditionella druvsorter av arten Vitis vinifera, till exempel cabernet sauvignon, syrah, chenin blanc, mfl, kräver en rätt lång växtsäsong med värme dagtid. Vinplantan kräver normalt minst 10 graders dygnsmedeltemperatur för att utvecklas och värme behövs för att druvan ska nå verklig mognad så att den kan skördas när balansen mellan syra och sötma är optimal. Man brukar tala om 100 dagar mellan knoppning och mognad.

Sverige, även Sydsverige, har en kort växtsäsong, osäker nederbörd, risk för frost både vår och höst, och höstregn, allt faktorer som talar mot vinodling med traditionella druvor.

Det finns emellertid andra grenar på Vitis-trädet. En sådan är Vitis labrusca som växer vilt, till exempel i Nordamerika. Det kan mycket väl ha varit en sådan druva som återfinns i berättelserna om Leif Ericson. Denna druva tål nordligare klimat än vinifera och har bättre motståndskraft mot svamp-och andra sjukdomar som lätt drabbar vinifera. Smakmässigt har viner gjorda på labrusca en karaktär som brukar kallas ”foxy”.

En annan tålig art är Vitis amurensis som kommer från gränstrakterna av Kina och Sibirien och därför är naturligt köldtålig.

Släktet Vitis är en gren på familjeträdet Ampelidae (härav ampelografi, läran om vinstocken) eller Vitaceae, som har 10 släkten varav 5 har druvor.

Viktigt att veta för att förstå hur olika arter av vin utvecklas är hur vinplantans förökning sker. Vinplantan är hermafrodit (tvåkönad) men förökningen är idag huvudsakligen vegetativ, dvs genom ympning eller sticklingar för att minimera uppkomsten av förändringar. Nya rotstockar bildas således med plantering av sticklingar, och genom ympning på ”säkra rotstockar” förökas den fruktbärande delen av vinstocken. Man kan alltså i princip välja att ympa olika druvsorter på rotstockar som har god resistens mot olika sjukdomar eller angrepp. Ett exempel är vinlusen som mot 1800-talets slut nästan ödelade alla vingårdar i Europa. Återplantering har skett med hjälp av ympning på amerikanska rotstockar som har större resistens mot vinlusen.

Om vinplantan får utvecklas fritt sker sexuell förökning (pollinering) vilken kan resultera i en ny planta av samma druvsort men en variant av den ursprungliga druvsorten, en annan klon. Skulle förökning ske mellan två vinifera-druvsorter får vi en korsning och skulle förökning ske mellan två Vitis-arter uppstår en hybrid.

I Tyskland, som ju har ett nordligt läge i vinvärlden, har man sedan 60-talet på olika universitet ägnat sig åt att försöka ta fram druvsorter som är motståndskraftiga mot främst svampsjukdomar, härav begreppet PIWI ovan. Men man har även i övrigt utgått ifrån de bra egenskaper som högkvalitativa druvsorter, t ex riesling, har, och försökt utveckla dem för bra egenskaper i kalla klimat. Många korsningar har härvid gjorts, en del med andra arter än Vinifera, vilket ger upphov till s k hybrider, vilka inte är tillåtna enligt nuvarande europeisk vinlagstiftning.

För några lyckade korsningar har inblandningen av icke-vinifera varit så liten att man tillåtit druvan som en vinifera-sort och därmed möjliggjort produktion och försäljning i Europa. De tillåtna druvsorterna får s.k. ”växtpass” från de förädlingsanstalter som tagit fram den speciella sorten. I Tyskland finns viktiga sådana anstalter i Freiburg och Heidelberg.

Skepparps,a Swedish Wine Producer

Skepparps,a Swedish Wine Producer, copyright Skepparps

Vinfestivalen i Skepparp

Med denna bakgrund, åter till vinfestivalen i Skepparp.

Vilka var då utställarna?

Av dessa vill jag först kommentera det röda undantaget, nämligen Domän Sånanas Croix Fleurie Såpasså 2018 som är gjort på siramé, regent och cabernet cortis och framställt med apassimentoteknik, d v s druvorna har fått torka, därefter pressning och macerering i 28 dagar. Sedan har vinet lagrats på ståltank med franska ekspån i 3 månader. Den malolaktiska jäsningen avbröts för att behålla lite av den vassa äppelsyran (1,3 g).

Vinet var smakrikt med en bra struktur och stannade i munnen. ”Egen” karaktär. Kan köpas via sk direktimport på Systembolaget.

I knipa för försäljningen i Sverige

De svenska vinproducenterna kan idag bara sälja sina viner i Sverige via Systembolaget eller via restaurang.

Om vi tittar på vad som finns att tillgå på Systembolaget så är det också en illustration av hur bolaget fungerar idag. Volymerna är för små så det finns inget i ordinarie sortiment. Däremot finns viner i lokala sortiment i de butiker som ligger nära producenten. Det är alltså hit man får gå i stället för att kunna köpa direkt på vingården när man ändå är där och provar.

Alltnog, de flesta av de viner som finns tillgängliga lokalt går också att beställa via bolaget, och det är bra. När det här skrivs i oktober 2019, hittade jag 32 vita, 15 rosé, 5 röda och 8 mousserande viner i sortimentet.

Av de vita går ca 20 att beställa och är viner övervägande gjorda på druvan solaris. Av de röda är få beställningsbara, och av de mousserande är få gjorda på vindruvor.

Ett mousserande äppelvin (som inte var med på festivalen) får dockklart godkänt. Bedstekilde Brut Natur 2017, nr 94033, 249kr. Det släpptes den 18/10 i en liten upplaga i importörernas beställningssortiment.

Skepparps: Swedish rosé

Skepparps: Swedish rosé, copyright Skepparps

De svenska vinerna

Av de viner jag kunde prova på Skepparp och som jag tyckte vara särskilt rekommendabla finns i dag följande på Bolaget att beställa:

Pegasus Original 2016, 31141, 227 kr från Flyinge vingård. Vinet har lagrats på ståltank och begagnade franska ekfat till hälften på varje, har friskhet, bra struktur, och är medelfylligt

Också från Flyinge vingård kommer Pegasus Fat 2016, 33096, kr 265, som är jäst och lagrat 8 månader på nya franska ekfat. Vinet är, som det föregående, friskt med bra struktur men är fylligare och har tydligare fatkaraktär.

Fler viner från Flyinge vingård finns på bolaget, bl a ett orange vin Pegasus Ambra 2018, 33942, 50 cl 155 kr, med mycket egen karaktär.

Lucky Star by Jason & Jesper 2018, 33728, 229 kr, från Vingården i Klagshamn var smakrikt med viss fruktsötma i tillägg till syran. Vinet är gjort på solarisdruvan och jäst på ståltank i 6 månader. Vingården bjöd även på en rosé med bra struktur som var lagrad 6 månader på ståltank varav 1 månad med ekkuber, Lucky Star Rosé by Jason & Jesper, 33732, 150 kr 50 cl.

Från värdgården Skepparps Vingård kommer Grand Prix Solaris 2018, 33741, 149 kr 50 cl, med friskhet bra struktur och smakrikt från ett bra år. Ståltankslagrat.

Skepparps, Fladie, Sananna-Skillinge

Skepparps, Fladie, Sananna-Skillinge, copyright Skepparps

Ytterligare ett vin från den varma sommaren 2018 är Elsa 2018, 33832, 267 kr 50 cl, med mycket frukt och frisk smak med bra struktur. Vinet hade jästs med ek och ståltankslagrats och kommer från Fredholms Vingård i Åhus.

Österlenvin var representerat bl a av Per Ols Vida 2018, 78304, 226 kr, ett mycket smakrikt vin med bra syra av druvan solaris som både jäst och lagrats på ståltank.

Flädie Vinproduktion var representerad av ett flertal viner, varav flera finns på Bolaget. Favorit blev nog Alice Rosé 2018, 33694, 136 kr 50 cl som var friskt och smakrikt gjort på druvorna rondo och regent och lagrat på ståltank. Kan fungera bra till aperitif eller sallader. Inte oävet var även det vita Aniara 2018, 33689, 184 kr, ett lätt, fruktigt vin med bra syra. Ståltankslagrat.

Slutligen från Vingården i Åhus provade jag både Solaris 2017, 31692, 189 kr 50 cl, och Solaris EQ 2018, 32959, 195 kr 50 cl, där det senare hade lite mer frukt från värmen 2018. Bägge hade bra syra och en restsockerhalt på 6 g/l. Bägge ståltankslagrade men Solaris 2018 hade fått en släng av ekkuber.

Vill man besöka de här vingårdarna och prova vin rekommenderar jag att man kontaktar dem i förväg för att undersöka möjligheterna. De flesta är säkert tillmötesgående.

Det finns också möjligheter att prova olika svenska viner på en Vinbodega på Skivarps Gästgivaregård. Den fungerar lite som ett oenotek gör i Frankrike eller Italien, bortsett från att man inte kan köpa viner och ta med sig.

Vinbönder i Skåne finns inte bara i det sydöstra hörnet, utan även uppe i närheten av Höganäs och Kullen. Här ligger t ex. Arilds vingård och Kullabergs vingård som är väl värda att besöka om tillfälle ges.

Svenskt vin är här på allvar och vi vinvänner kan gärna hjälpa till att underlätta för den växande nischen, inte minst genom att påverka för att tillåta gårdsförsäljning av vin.

2020 får det bli ett nytt besök på Vinfestivalen i Skepparp!

Boka 24-25 juli 2020 för Vinfestivalen på Österlen.

Carl-Erik Kanne är aktiv Munskänk och pensionär med tid att botanisera och kommentera det allt större flödet av kvalitetsviner. Carl-Erik skriver om vinprovningar och vinarrangemang i Stockholm för BKWine Magazine.

This post is also available in: Engelska

,

No comments yet.

Kommentera

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Dags att boka en vinresa?

Absolut!

Res med oss till Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Portugal, Sydafrika, Chile, Argentina…

Vi kan mer om vin, och ger dig en bättre, härligare vinupplevelse.

Boka din vinresa här med BKWine Vinresor. Nu!

Boka en vinresa!

Prenumerera på BKWine Brief!

Fyll i din emailadress:

 
Gör dina vänner glada!

Och oss också. Dela och Gilla detta!

Subscribe!