TopMenuSW

Druvsorter i Sydafrika, och mousserande vin

Sydafrika – inte bara fotboll

Sculpture at the Palais Royale in Paris, chrome silver spheres, balls

Sculpture at the Palais Royale in Paris, chrome silver spheres, balls, copyright BKWine Photography

Det talas mycket om Sydafrika i dessa fotbollstider. Och oavsett om det råkar vara VM i Sydafrika eller inte, så dricks det stora mängder sydafrikanskt vin i Sverige. Varför? Är det för att vinerna är goda, för att de är billiga eller för att de är skickligt marknadsförda? Eller kanske för att Sydafrika är ett land som många åker till och blir så förtjusta i att de gärna fortsätter att dricka vinerna här hemma? Säkert har allt detta bidragit till att göra Sydafrika till Sveriges vinland nummer ett i Sverige.

Sydafrikas vinodlingar täcker en yta av drygt 100 000 hektar, lite mindre än Bordeaux. Produktionen ligger på runt 10 miljoner hektoliter (en bra bit mer än Bordeaux) vilket gör att landet hamnar på sjunde plats i världen vad gäller vinproduktion. Arealen har inte vuxit nämnvärt på tio år. Vad som har ändrats är att fler och fler odlare nu gör sitt vin själva istället för att sälja sina druvor till ett kooperativ. Och naturligtvis att vinerna har blivit klart intressantare. Det finns idag en stor mångfald vad gäller vinstilar och vindruvor.

Chenin blanc

Många viner i Sydafrika är vita. Sydafrika är av tradition en stor producent av brandy (mer om det en annan gång), så gröna druvor har alltid fått stort utrymme i vingårdarna. Brandydruvan nummer ett har varit chenin blanc, förr kallad steen i Sydafrika. ”Chenin blanc är lättodlad i Sydafrika”, berättar Teddy Hall i Stellenbosch, ”det är inga problem att få en stor skörd av fina, friska druvor, så därför har den varit populär hos brandyproducenterna.” Chenin blanc är fortfarande den vanligaste druvan i de sydafrikanska vingårdarna även om den har minskat i betydelse de senaste åren i takt med att man mer och mer har börjat plantera blå druvor (men sedan förra året nyplanteras det faktiskt mer gröna än blå druvor igen). Hoppas bara chenin blanc-arealen inte minskar för mycket. Druvan kan ju användas till annat att destillering och välgjorda sydafrikanska chenin blanc-viner vill vi se mer av.

Chenin blanc vines

Chenin blanc vines, copyright BKWine Photography

Som vinerna från Teddy Hall till exempel. Teddy gör några av Sydafrikas bästa chenin blanc. Han har rest mycket i druvans hemdistrikt Loire och tycker Sydafrika har en klar fördel över Loire. ”Här hos oss mognar druvorna mycket bättre och dessutom alla på samma gång”, säger han. Hans torra och friska Chenin Blanc Summer har fått en snabb jäsning på tank under 10 dagar. Det är ett torrt, friskt vin, en ren stil av chenin. ”Detta vin visar vad chenin egentligen är”, säger Teddy . Chenin Blanc Reserve däremot är jäst på barrique och har sedan fått ett års lagring. Det ger ett vin med lite karamelliga aromer men också druvans typiska aromer som aprikos och grapefrukt. ”Detta är en annorlunda stil av chenin blanc”, menar Teddy, ”den är nästan semillon-lik i sin fyllighet.”

På Rickety Bridge i Franschhoek träffar vi unge vinmakaren Wynand Grobler, med ett förflutet på Rust en Vrede och Garden Peak. Han har 6 ½ hektar med gamla chenin blanc, planterade 1974. Av dessa gör han utmärkta chenin-viner, som t.ex. hans mycket goda Rickety Bridge White Range Chenin Blanc 2009 med fin syra, aromer av passionsfrukt och ett helt torrt slut. Liksom Teddy så experimenterar Wynand med både reduktiv och oxidativ vinifiering av chenin blanc.

Sauvignon blanc

Chenin blanc är inte den enda gröna druvan som gör bra i från sig i Sydafrika. Strax söder om Cape Town ligger distriktet Constantia och här är det sauvignon blanc (uttalat [blanK] med ett hårt k på slutet) som är den stora gröna druvan. ”Vi är bara fem kilometer från havet”, säger John Loubser, vinmakare på Steenberg, en vingård som fått uppmärksamhet inte bara för sina viner utan även för sin uppseendeväckande arkitektur. ”Constantia får ständiga havsbriser och eftersom sauvignon blanc inte vill ha för varmt väder så trivs den bra hos oss.” John använder sin sauvignon blanc bl a till den utmärkta Magna Carta där han blandar sauvignon med semillon.

Men även andra regioner i Sydafrika lyckas bra med sin sauvignon blanc. Dalla Cia i Stellenbosch (se vidare nedan) gör en mycket god och komplex sauvignon blanc med krusbärs- och ananasaromer. ”Vi vill göra en fransk stil av sauvignon blanc, ungefär som i Sancerre”, säger George Dalla Cia.

A bunch of sauvignon blanc grapes

A bunch of sauvignon blanc grapes, copyright BKWine Photography

Pinotage

Hur står det då till med pinotage, Sydafrikas egen druva, denna korsning mellan pinot noir och cinsault som gjordes för 100 år sedan? Den täcker idag 5 % av den totala arealen, en mycket lätt ökning sedan 1998. Och vinmakarna verkar vara överens. Det är en svår druva! Wynand Grobler på Rickety Bridge säger att ”pinotage är den svåraste druva som finns. Antingen får man hårda tanniner eller aromer av banan!” Den kan bli alltför köttig, fortsätter han, så det gäller att vara försiktig, att inte överextrahera. Det är en svår balansgång, tycker han. Hans Pinotage 2008 är hans allra första pinotage någonsin. Och han har lyckats bra. Vinet är gott med mörka, mogna bär, lite plommon och en del kryddighet. Men han tycker själv att han har blivit bättre sedan dess, efter tips från goda vänner.

Som konsument kan man nog också hålla med om att det är en svår druva. Man vet aldrig riktigt vad man ska förvänta sig av en pinotage, den finns i så många olika stilar. Från Kleine Zalzes lättdruckna, fruktiga och opretentiösa till Groot Constantias kraftfulla och kryddiga variant med aromer av nytjärad brygga.

Cabernet Sauvignon och Bordeaux-blandningar

Bordeaux Classique

Bordeaux Classique

Cabernet sauvignon är den mest planterade blå druvan i Sydafrika med sin bordeauxkollega merlot på andra plats. Och visst kan cabernet bli god på egen hand men fler och fler har upptäckt att den kan bli ännu bättre om man blandar den med andra (bordeaux)druvor.

På Dalla Cia i Stellenbosch hittar vi en riktig veteran när det gäller Bordeaux-blandningar, ja faktiskt den sydafrikanske Bordeaux-blandningens ”fader” (gudfader?), nämligen Giorgio Dalla Cia. Han var vinmakare i 25 år på Meerlust och skapade vinet Rubicon, Sydafrikas första Bordeaux-blandning, och ett av landets mest kända viner. Nu driver han sin egen vingård tillsammans med sonen George. Vinet Giorgio 2006 har George gjort som en hyllning till pappan. Druvblandningen är 70 % cabernet sauvignon, 20 % merlot och 10 % petit verdot. Vinet har vilat 18 månaderna på franska ekfat. Vinet känns franskt i stilen, med sina aromer av cigarrlåda och sin stramhet. Tanninerna är tydliga men mjuka. Ett riktigt gott vin. Även Dalla Cias ”rena” Cabernet Sauvignon innehåller 10 % petit verdot. Den hjälper upp strukturen, tycker George. Länge drömde Giorgio om att producera grappa men fram till 1994 var det förbjudet i Sydafrika. Men nu är grappan en stor del av Dalla Cias aktivitet, som också innefattar den egna restaurangen Pane e Vino.

Ntsiki Biyela, winemaker at Stellekaya

Ntsiki Biyela, winemaker at Stellekaya

Granne med Dalla Cia ligger Stellekaya och här träffar vi vinmakaren Ntsiki Biyela, Sydafrikas första kvinnliga, svarta vinmakare. Kanske är hon trött på att kallas detta nu så vi säger i stället att hon är en osedvanligt skicklig ung vinmakare som får fram viner med både bra balans, komplexitet och stor personlighet. Hon gör enbart röda viner och de flesta av dem har någon inblandning av bordeaux-druvor. En del är mycket okonventionella blandningar. Hercules, med sangiovese, merlot och cabernet sauvignon är ett elegant, smakrikt och lättdrucket vin. Cape Cross är en blandning av merlot, pinotage och cabernet sauvignon och har aromer av riktigt mogen frukt och en ekton som är diskret trots hela 22 månader på ekfat. Vinet är mycket välbalanserad och gott. Även hennes rena merlot och cabernet sauvignon är utmärkta. Och vi ska inte glömma hennes ”enklaste” vin, Boschetto, som säljs i Sydafrika för modesta 40 ZAR (ungefär lika mycket i SEK). Druvblandningen är cabernet sauvignon, merlot, shiraz och sangiovese och vinet ”kan drickas till vilka lätta maträtter som helst” säger Ntsiki. Vinet är gott, friskt och mineraligt. Se även vår videointervju med Ntsiki Biyela på Stellekaya här!

På tal om cabernet sauvignon så är det ju en druva som är oerhört starkt förknippad med eklagring. David van Niekerk på High Constantia berättar för oss att han nu experimenterar med cabernet utan eklagring. Helt enkelt för att han vill ha mer frukt i vinet. Vi ser fram emot resultatet av dessa experiment.

MCC, bubblor!

Bubbles in a glass of sparkling wine

Bubbles in a glass of sparkling wine

Vi blev imponerade av många av de MCC som vi drack i Sydafrika. Bakom denna förkortning – som ska utläsas Method Cap Classic – döljer sig mousserande viner gjorda med den traditionella metoden med en andra jäsning på flaska. Teddy Halls Chardonnay MCC är komplex och karaktärsfull med 4 års lagring på sin fällning (innan degorgement). Det har en brödig ton som kommer av den långa lagringen. På High Constantia i regionen Constantia gör David van Niekerk exceptionella MCC som får minst tre års lagring på sin fällning. Druvorna växer i bergen på hög höjd och druvklasarna pressas hela. ”Jag tar bara ut 400 liter av 1000 kilo”, berättar David (i Champagne tar man ut drygt 630 l per 1000 kilo). Vinet är knastertorrt eftersom det inte har någon dosage (sockertillsats), bara 0,6 gram naturligt restsocker.

På Anura, som ligger vid foten av Simonsberg, mellan Stellenbosch och Paarl, arbetar vinmakaren Johnnie Calitz med filosofin att man inte ska lägga sig i för mycket, ”don’t mess too much with the wine…”. Vilket ibland får mycket bra resultat. Hans goda MCC Brut med 40 % pinot noir och 60 % chardonnay (ZAR 180) har varken något tillsatt svavel eller någon dosage. Vinet är riktigt torrt och en fin och hög syra och en lätt brödig ton. Johnnie tycker om att experimentera, bl a med olika jästsorter för att se skillnaderna mellan olika sorters odlad jäst och mellan odlad jäst och vildjäst. Att använda olika sorters jäst när man jäser ger mer komplexitet i vinet, menar han.

Fler druvsorter – det finns mer!

Det finns en mängd mindre vanliga druvsorter planterade i den sydafrikanska vingården. Hos Anura i Paarl hittar vi spännande viner gjorda på viognier, grenache och petit verdot. I Viognier Barrel Selection 2006 blandas en kryddig och lite rökig ton med honung. Torr, fyllig och mycket bra smak. Grenache Signature 2007 (ZAR 120) får druvor från det varma distriktet Swartland. Vinet är lättdrucket, örtigt och elegant. Petit Verdot 2007 (ZAR 90) är ett välbalanserat och mycket gott vin med en hög och frisk syra och aromer av röda bär. ”Det är ovanligt med ett rent petit verdot-vin”, säger vinmakaren Johnnie Calitz, ”men druvan trivs mycket bra här” .


Intresserad av Sydafrika? Res dit med oss! Ny vinresa till Sydafrika planerad till mars 2012!

This post is also available in: Engelska

, ,

No comments yet.

Kommentera

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Dags att boka en vinresa?

Absolut!

Res med oss till Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Portugal, Sydafrika, Chile, Argentina…

Vi kan mer om vin, och ger dig en bättre, härligare vinupplevelse.

Boka din vinresa här med BKWine Vinresor. Nu!

Boka en vinresa!

Prenumerera på BKWine Brief!

Fyll i din emailadress:

 
Gör dina vänner glada!

Och oss också. Dela och Gilla detta!

Subscribe!