Skörden kan tyckas viktig och det är den ju på sitt sätt. Men den är ganska enkel: skörda mogna friska druvor. Beskärningen, som man gör på vintern, är långt mer komplicerad och kräver både kunskap och teknik. Den görs nästan alltid helt manuellt. Man klipper bort nästan alla kvistar, kvar blir bara ett magert skelett.
Men det är helt avgörande vilka knoppar och skott man lämnar. Gör man fel kan det blir katastrof. Det finns en mängd olika beskärnings- och uppbindningsmetoder, var och en med fördelar och nackdelar. Här är de viktigaste:
Guyot (enkel eller dubbel *, ”cane pruning”), man behåller bara själva stammen plus en vertikal årsgren (eller två), som sedan böjs ner och fästs. En produktiv beskärning.
Cordon royat (enkel eller dubbel *, ”spur pruning”), från stammen utgår en (eller två) permanent gren med ett antal knoppar, i form av ett upp och nedvänt L eller ett T. Dessa är de två vanligaste. Båda binds upp på ståltråd och kan maskinskördas.
* : enkel/simple = gren åt ena hållet, dubbel/double = gren åt båda hållen
Gobelet (”bush vine”), alla årsgrenar klipps ner och växer under året upp till en fristående buske. De kan stödjas av en påle och kan då kallas ”en echalat”.
Pergola, vinrankan växer med permanenta grenar som ett tak. Bra för varmt klimat och ätdruvor. Vinterbeskärningen är ett av de viktigaste verktygen för att kontrollera avkastningen.
(Bilden ovan: cordon simple)
