På spaning efter de druvor som flytt | Ny BKWine Brief, nr 260

Vår guide på Champagne Leclerc-Briant berättar med en viss stolthet i rösten att de har planterat druvan voltis, champagnes åttonde tillåtna (med begränsningar) druvsort. Detta som ett bevis på att huset satsar på hållbarhet. (Nu finns det faktiskt nio tillåtna druvor i Champagne.)

En ny druva i Champagne som får ingå till max 5 % i en blandning är kanske ingen stor sensation (all förändring i Champagne är dock en viss sensation). Men det är ännu ett bevis på hur val av druvsort i vingården kan påverka hur vinodlarna tacklar klimatförändringarna. Svampresistenta druvsorter, som voltis, gör sakta, sakta sitt intåg eftersom de kräver mindre besprutning. En av de främsta orsakerna till att man tillåter voltis är alltså inte smaken utan att den kräver mindre besprutning och därför är bra att plantera nära bebyggelse.

–

Upprop:

Känner du någon som kan vara intresserad av en vinresa?

Tipsa dem om BKWine Vinresor! Vi gör vinresor som ingen annan.
Sveriges ledande vinresearrangör. Sedan mer än 20 år.

Tack på förhand för din hjälp och stöd!

–

Men det handlar inte bara om att minska besprutningen. Torka och värmeböljor kan förstöra en skörd lika mycket som fukt och svampsjukdomar. Det är här de bortglömda druvorna kommer in i bilden. En ”bortglömd druva” är en lokal druvsort som fanns en gång i tiden i ett specifikt distrikt och som sedermera (mer eller mindre) försvann av olika anledningar.

På 1900-talet minskade antalet druvsorter markant i många vinländer, Frankrike inte minst. Många återplanterades aldrig efter phylloxeran. En del offrades när appellationer infördes och antalet druvsorter skulle kontrolleras och begränsas. Druvor som försvann kanske var svårodlade, hade för hög eller för låg avkastning, gav för ljusa och lätta viner som inte passade tidens konsumenter o.s.v. Nu ångrar man sig lite till mans. Mångfald inom odlade arter kan nämligen hjälpa till att göra jordbruket mer motståndskraftigt mot klimatförändringar.

Att en druvsort är bortglömd är i sig ingen garanti för att den borde få göra comeback. Det finns många druvsorter som mår bäst av att förbli bortglömda. En del av det som fanns i Languedoc för 50–60 år sedan är bra exempel. Druvstatistiken från 1961 i Languedoc ser ganska annorlunda ut jämfört med idag. Vem har idag hört talas om aramon, grand noir de la calmette, grapput eller valdiguié, för att inte tala om abouriou? Aramon hänger kvar fortfarande men bara på håret. Grand noir de la calmette beskrivs som en högavkastande druvsort som ger banala viner. Alla dessa är rejält bortglömda (fast valdiguié lär finnas kvar i Kalifornien och i franska Sydväst kämpar man för att återuppliva abouriou). Ändå fanns aramon 1961 på 160 000 hektar, grand noir de la calmette på 41 000 och abouriou faktiskt på 5000 hektar.

Som druvsort kan man bli bortglömd mycket snabbt. Tänk på stackars müller-thurgau i Nya Zeeland. Så sent som 1996 (!) var druvan Nya Zeelands mest odlade. Nu finns det bara ett par hektar kvar. Den har vissa kvaliteter, säkert, men hade Nya Zeeland haft samma framgång med denna druva som med sauvignon blanc? Troligtvis inte. Men vi har ganska nyligen druckit god müller-thurgau från Tjeckien och i Tyskland finns några MT-entusiaster. Rätt behandlad kan de flesta druvor ge intressanta viner.

För att förtjänas att återuppstå krävs goda egenskaper som t.ex. bra syra och sen mognad så man slipper att skörda när det fortfarande är högsommar. Hela idén bygger på att man tror att de bortglömda druvorna som länge odlades på en viss plats är bättre anpassade till den platsen än inflyttade druvsorter.

Ett exempel på återuppväckt druva är sumoll (läs mer i BKWine Magazine), en gammal druvsort i Penedès i Katalonien som klarar torka mycket bra. Jag har redan stött på två producenter som har planterat den. En av dem, Parés Baltà, har ympat den på gamla merlot-stockar (gammal lokal druva ersätter importerad druva). En annan är castets som fanns i Bordeaux förr i tiden och sedan försvann. 2019 bestämde Bordeaux att tillåta sju nya druvsorter i ett tioårigt experiment. Castets var en av druvorna (läs mer i BKWine Magazine); den knoppas sent, mognar sent och har bra svampresistens.

En liknande trend är att man mer och mer börjar experimentera med ”ovanliga” druvsorter från andra länder, oftast just för deras tålighet för varmt klimat. Till exempel har man planterat den grekiska assyrtiko i Frankrike och de cypriotiska xynisteri och maratheftiko i Australien respektive Italien.

Bortglömda druvor har blivit något av en folkrörelse. Frankrike har föreningar för folk som helst inte vill dricka något annat. För miljökämpen Miguel Torres i Spanien ingår det i konceptet hållbarhet att leta upp bortglömda druvor. I Kalifornien finns en årlig ”Festival of Forgotten Grapes”; en sådan arrangeras också varje år i Frankrike, les Rencontres des Cépages Modestes. Vinentusiaster blir ännu mer entusiastiska när de ser ett okänt druvnamn på etiketten.

Nya Världen slog igenom med ett fåtal franska druvsorter men länderna hade gjort vin ett bra tag innan det internationella genombrottet. Även där inser man fördelarna med att föra fram sina bortglömda druvor, semillon, colombard, cinsault, carignan, país, counoise, palomino, teroldego… till allas vår glädje. Vissa druvor har nästan helt försvunnit i Europa men som frodas i Sydamerika, de läckra criolladruvorna. Men den historien får vi ta en annan gång.

Ett förslag: nästa gång du handlar vin, leta upp en druvsort som du aldrig tidigare hört talas om (eller i alla fall inte provat). Och berätta sedan för oss vad du tyckte!

Enstaka platser kvar till våren

Vi har några få platser kvar på en vinresa:

• Bordeaux, 21-25 maj

Vinresor till hösten

Det är också klokt att redan nu boka din vinresa till hösten, om du vill komma med på något av våra vinäventyr i skördetid.

Några att ta en extra titt på:

Sicilien är tillbaka med sina eleganta nerello mascalese-viner och dramatiska vulkanlandskap.

Missa inte heller resan till Toscana i september, mycket hander i Toscana idag.

I Piemonte blir det barolo, barbaresco och tryffel, med tryffelmarknad och fin tryffellunch, i oktober.

Dourodalen imponerar alltid med landskapet och sina härliga komplexa viner, inte bara port.

Och den fantastiska upptäcktsresan till sherrydistriktet i Andalusien.

Plus alla andra klassiker förstås. Mer info nedan.

Vi har en hel hög med spännande vinresor i höst – med Sveriges kunnigaste och mest erfarna vinresearrangör.

Sommar på vintern

Alla tre vintervinresor kommer tillbaks 2026. Vi lovar inte sommar, sol, sand och bad mitt i vintern men vi kan utan att tveka lova sommar, sol, vin och gastronomi (och lite bad om du vill). Se hur det varit i år i dessa Facebook-grupper:

• Chile och Argentinas vinresa på Facebook.
• Sydafrikas vinresa på Facebook.
• Nya Zeelands vinresa på Facebook.

Klicka på Join (”gå med”?) och välj sedan hur mycket notifikationer du vill ha – allt, det viktigaste, inget.

Kan du hitta en bättre vinresa?

Knappast.

Erfarenhet, kunskap, kontakter.

Sveriges mest erfarna vinresearrangör. Författare till 12 prisvinnande böcker, däribland en kursbok för Munskänkar. Internationella konsulter i vinturism. Vinredaktörer på NE-Nationalencyklopedin. Skribenter på amerikanska Forbes. Internationella vindomare. De enda svenska vinskribenter som regelbundet citeras internationellt på t.ex. Wine Business Monthly, OIV, och annat. Med mera.

Varför chansa med resa med någon annan?

Instagram: BKWine Vinresor på Instagram.

Tipsa: Glöm inte att tipsa dina vinvänner om att prenumerera på Briefen och läsa BKWine Magazine.

Trevlig läsning!

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media:

BKWine Magazine on Facebook | Wine Tours on Facebook
Twitter | Instagram | Linkedin | YouTube