När idealen möter verkligheten — vatten blir till vin? | Ny BKWine Brief, nr 265

Den franske vinmakaren vi hade framför oss härom veckan på Rhôneresan såg lite ställd ut. Han hade just fått en fråga som kunde synas vara ganska rättfram: ”Är en appellation alltid en enhetlig terroir?” Vinmakaren var tyst ett tag och sa sedan, ”Ja, det är en mycket bra fråga”.

Om man tar ett steg tillbaks och funderar på vad ”appellation” är så är svaret kanske att tanken från början var just att en appellation skulle ha en enhetlig terroir, en gemensam karaktär. Men i längden gick det inte att upprätthålla. Vår vinmakares egen appellation, Crozes-Hermitage, är ett bra exempel. Ursprunget var vingårdarna på sluttningarna kring staden Crozes-Hermitage. Men ganska snart var det fler som ville vara med. 1952 la man till ett stort område på slättlandet söder om staden.

–

Upprop:

Känner du någon som kan vara intresserad av en vinresa?

Tipsa dem om BKWine Vinresor! Vi gör vinresor som ingen annan.
Sveriges ledande vinresearrangör. Sedan mer än 20 år.

Tack på förhand för din hjälp och stöd!

–

Det är inget fel på slättlandet. Men terroiren är inte enhetlig längre. Ibland kan en appellation helt enkelt vara en kommun och en kommungräns är inte uppdragen med geologin i åtanke. Och så vidare. Ibland undrar man varför gränsen mellan två appellationer har dragits här och inte där. En odlare vi träffade i Châteauneuf-du-Pape nyligen på vinresan i Rhônedalen gav oss en intressant synpunkt på detta.

1935, när man etablerade gränserna för AOC Châteauneuf-du-Pape, var det inte alla odlare som tyckte det skulle vara en fördel att ligga innanför gränsen. Varför ville man inte vara med i denna prestigefyllda appellation? Jo, innanför skulle man bara få producera 35 hl/ha och utanför kunde man producera det dubbla och förmodligen mer. Och detta var en tid då fransmännen drack sina modiga 100 liter per person och år. Med andra ord, det var lätt att sälja mycket vin. Det var ett svårt beslut att säga ”jag ska göra bara en tredjedel så mycket vin hädanefter”. Idag är markvärdet (och vinpriset) tio gånger högre innanför gränsen utanför.

Det är en historia som liknar ett av de stora slotten i Bordeaux, ett som inte finns med i den berömda (men förlegade) klassificeringen från 1855 och som vi ofta besöker på vår vinresa till Bordeaux. Varför är det inte med i klassificeringen? Det sägs att ägaren vid den tiden tyckte att det var en löjligt lång resa till häst (detta var 1855!) in till staden Bordeaux bara för att få vara med på en lista över viner rangordnade efter pris. Så han brydde sig inte.

Det är många ideal (eller gamla traditioner) i vinvärlden som måste överges när verkligheten förändras. Idag är värmeböljorna mer frekventa i Frankrike och de flesta andra vinländer i Europa och frågan om bevattning diskuteras vitt och brett. Konstbevattning var länge tabu i Frankrike, liksom i andra länder, och man såg ner på Nya Världen som inte kunde klara sig utan att ”pumpa upp sina druvor med vatten”. Nu är det annat ljud i skällan.

Vatten, kan det inte användas till annat också nu när växtsäsongen blir varmare och varmare? Michel Chapoutier, som vi träffade häromveckan på Rhôneresan i Tain l’Hermitage, har byggt upp ett vinimperium i Rhônedalen. Han har också många idéer om hur vinbranschen ska kunna förnya sig för att överleva. En av hans käpphästar är tanken att man skulle kunna tillsätta vatten när alkoholhalten blir för hög och därmed få ett mer balanserat vin. Vissa blir förfärade men är det verkligen värre att tillsätta vatten för att minska alkoholhalten än att tillsätta socker (chaptalisera) för att höja alkoholhalten? Det gör man sedan länge i många länder.

Förr i tiden var hög alkoholhalt ett tecken på kvalitet. Nu vill konsumenter ha Châteauneuf-du-Pape med 12 %, verkligen inte en lätt uppgift för vinproducenterna.

Det är en finstämd avvägning mellan tradition, karaktär, identitet, marknadens realiteter, klimatförändringar och konsumenternas preferenser.

Egentligen så handlar det i grund och botten om att vinproducenterna måste få förutsättningar att göra bra vin och vi vinkonsumenter behöver ha realistiska förväntningar på vinet.

Det finns gränser för puritanismen. Visste du till exempel att en del av det vin som kallas ”Pauillac” faktiskt växt i grannkommunen Saint Julien? Eller att det finns ypperligt goda vita Aloxe-Corton gjorda på pinot gris odlat mitt i chardonnays högborg? Men det är en historia för en annan gång.

Resor

Resesäsongen är i full gång så det är lite av en utmaning att hinna med att skriva och sätta ihop nyhetsbrevet denna månad.

Vi har redan avverkat ett antal olika vindistrikt – Piemonte, Loiredalen, Bourgogne, Toscana, Rhônedalen, Österrike och några till. Och fler kommer det framöver.

De flesta producenter som vi talat med är mycket positiva – som sig bör och som det brukar vara. Ska jag försöka sammanfatta det som alla vinmakare vi träffat sagt så här långt och grovt generalisera så kommer 2025 att bli en bra årgång, men med lite mindre kvantitet vanligt, även om vissa distrikt har haft sina utmaningar (både hetta och regn). Men, som sagt, det är en grov generalisering.

Men nu är det dags att planera din resa för nästa år.

Vi har några få platser kvar på vinresan till Nya Zeeland och vårens resor börjar också fyllas upp. Så boka nu din resa till ditt favoritdistrikt eller till något nytt som du vill upptäcka.

Snart kommer vi även att publicera hela höstprogrammet för resor 2026.

• Nya Zeeland, 10-25 mars

Boka nu. Inte många platser kvar.

Vårens vinresor

• Bordeaux, Bourgogne, Champagne, Piemonte, Loire, och skräddarsytt just för dig

Höstens vinresor 2026

Detta är bara en försmak av det som kommer, de resor som redan har datum klara.

• Loire, Bordeaux, Bourgogne, Champagne, Sicilien, Rhônedalen, Piemonte med tryffel, Dourodalen, mer kommer, och skräddarsytt just för dig

Kan du hitta en bättre vinresa?

Erfarenhet, kunskap, kontakter.

Sveriges mest erfarna vinresearrangör. Författare till 13 prisvinnande böcker, däribland en kursbok för Munskänkar. Internationella konsulter i vinturism. Vinredaktörer på NE-Nationalencyklopedin. Skribenter på amerikanska Forbes. Internationella vindomare. De enda svenska vinskribenter som regelbundet citeras internationellt på t.ex. Wine Business Monthly, OIV, och annat. Med mera.

Varför chansa med resa med någon annan?

Instagram: BKWine Vinresor på Instagram.

Tipsa: Glöm inte att tipsa dina vinvänner om att prenumerera på Briefen och läsa BKWine Magazine.

Trevlig läsning!

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media:

BKWine Magazine on Facebook | Wine Tours on Facebook
Twitter | Instagram | Linkedin | YouTube