Vi närmar oss slutet av 2015 och många av oss vinintresserade har nog hunnit testa i alla fall ett par viner från den nya årgången 2014. De länder som ligger på den södra halvan av jordklotet har som bekant en fördel och det är långt ifrån ovanligt att en riesling eller sauvignon blanc hittar hela vägen till norden redan innan året är till ända. Det är inte heller omöjligt av även en del rött vin börjar komma fram. De flesta viner som släpps så pass tidigt är också tänkte att drickas unga. Det är därför vid första anblick konstigt att bordeaux viner med årgång 2014 redan nu är ute för bedömning.
Bordeaux är ju nästan sinnesbilden av viner som det är värt att vänta på, 10 år är bara en början och bra viner håller och fortsätter sin utveckling i flera decennier efter det.
Hur kommer det sig då att man väljer att släppa viner från 2014 redan nu? Viner som inte ens har fått ett år på sig att utvecklas! Svaret är ”en primeur”, vilket innebär att vinet säljs till konsumenten långt innan det är färdigt. Detta gör att vinmakaren får pengar direkt och efter ungefär två år får köparen vinet hemlevererat. Med en förhoppning att värdet har stigit!
Det är givetvis svårt att få folk att köpa vin utan att först ha en aning om hur bra det kan tänkas vara. Alltså anordnas det vinprovningar där producenterna åker runt och visar upp den nya årgången och jämför med en tidigare referensårgång. De senaste åren har denna provning arrangerats på Münchenbryggeriet i Stockholm av nätvinhandlaren Winefinder. I år var det ett 30-tal slott som närvarade och visade upp sin senaste årgång.
Vädrets nyckfullhet
De just föregående årgångarna, 2011 till 2013, har alla ansetts vara ”mindre” årgångar. Den senaste årgången som anses var av hög kvalitet var 2010. Det har alltså varit ett antal svåra år för Bordeaux älskare. Detta har även resulterat i att vinerna inte har ökat i värde på det sätt många hade hoppats på. Vilket föranledde brittiska importörer att skriva ett öppet brev till bordeaux-producenterna med krav på att priserna borde justeras ner.
Den nya årgången, 2014, blev ett mycket spännande år för vinmakarna i Bordeaux. Det såg länge mörkt ut på grund av den kalla och regniga sommaren. Många befarande att det skulle bli ett dåligt år. Ett till i raden av dåliga år. Men i september vände turen och en välbehövlig brittsommar med ovanligt varmt väder drog in över Bordeaux. Den sista tiden innan skörden blev så pass varm att man under hösten mätte upp några av de varmaste dagarna de senaste 20 åren. Det var också äntligen slut på regnet och september blev en torr månad vilket gav marken en chans att torka upp.
Den samlade bilden jag fick när jag pratade med producenterna var att de antingen såg detta som det bästa av de senaste 4 åren eller, de som var mer positiva, det första riktigt bra året sedan 2010. En gemensam förhoppning var att detta skulle bli den första av en lång serie med bra och förhoppningsvis ännu bättre årgångar.
En spännande årgång
Personligen tycker jag att 2014 är en mycket spännande årgång. Det är tydligt att de olika slotten går lite olika vägar. Vissa kör på hårt med hög extraktion vilket ger ett fylligt vin som närmar sig det man kan hitta i nya världen. Andra slott fokuserar på lättare och mer eleganta viner. Nedan följer en genomgång av de olika slotten sorterat per kommun.
Som ni kan se är det inte bara regionen som avgör vilken stil vinet har utan det är tydligt att olika delar av Bordeaux kan ge viner av liknande stil. Det är även tydligt att vin som produceras inom samma kommun kan skilja oerhört i stil. Hur dessa viner kommer att vara när man får hem dem är förstås mycket svårt att veta. Det går inte att förutspå på vilket sätt ett visst vin kommer att mogna och hur mycket det kommer att (förhoppningsvis) förbättras med åldern. Men jag tycker att Karim Nasser från Château Malartic Lagravière uttryckte det bra när han sa att viner som är bra redan vid en primeur-provningen med stor sannolikhet bara kommer att bli bättre. Det är de viner som initialt inte gör succé som är svårare att förutspå. I bästa fall kan de med tiden växa och komma i harmoni, ibland går det åt andra hållet och den lilla harmoni som finns kan försvinna helt. Det är dock ofta i den här gruppen man kan göra verkliga fynd.
Saint-Estèphe
Château Phélan Ségur
2014: Vinet börjar med en grön ton av gräs/paprika. Det fanns även en hel del bär men de var inte speciellt mörka. Tanninerna däremot var kraftiga. Det här är ett vin som i dagsläget inte är helt i balans och känns inte helt moget. Det ska bli intressant att se vad som händer med tiden.
2006: Det första som slog mig var en tydlig antydan av mineral och våt sten. I steg två kom det en hel del mogna toner åt hållet läder och svamp. Vinet var mycket välbalanserat och har en lång och len eftersmak. Ett mycket trevligt vin.
Château Lafon Rochet
2014: Det här är ett bra exempel på ett vin som görs i en svalare stil. Det saknas absolut inte frukt och det fins en hel del svartavinbär men volymen är klart mindre än i många andra viner. Tanninerna ligger på en mellan nivå och detsamma gäller syran.
2011: Lite anonymt just nu, kan vara att det gått in lite i ”tunneln”. Bärigheten ligger på en låg till mellan-nivå vilket gör att tanninerna står ut lite extra och känns mycket starka. Eftersmaken känns lite söt-fruktig.
Pauillac
Château Pichon Baron (fd Pichon Longueville Baron)
2014: Det här var ett mycket välbalanserat vin där aromen initialt kom med röda bär. Med lite luft blir bären mörkare och en härlig svartvinbärston kommer fram. Vinet ger en svalare känsla än många andra viner. Det känns elegant redan nu.
2011: Även detta vin börjar med röda bär som sedan går mot svartavinbär. Doften är lätt och elegant och det samma gäller smaken. Syran är kanske lite på den låga sidan medan tanninerna fortfarande är kraftiga.
Saint-Julien
Château Léoville Poyferré
2014: Sval frukt. Aromen har en hel del svartavinbär, det är verkligen ingen brist på druvmognad. Istället känns koncentrationen lite lägre, vilket gör att vinet känns mer elegant. Vinet är redan nu balanserat med bra tanniner och mycket fin och mineralisk syra. Det finns vissa toner av mer mogna bär, som plommon, i eftersmaken.
2011: Vinet börjar med en lite rökig ton. Detta följs av massvis med svartvinbär. Det här är ett mycket koncentrerat vin. Som tur är kombineras det med en fin och lång syra. Vinet känns purungt och kommer med all säkerhet att hålla många år till.
Château Léoville Barton
2014: Ett mycket kraftigt och koncentrerat vin med djup arom av mörka bär. De här svartavinbären är nästan doppade i choklad. Vinet har en mycket fin och mineralisk syra och strama tanniner. Ett mycket spännande vin.
2006: Även detta är ett mycket kraftigt vin med starka tanniner och hög fruktkoncentration. Vinet har precis börjat utvecklas och kommer nog behöva flera år till på sig innan det når sin topp.
Familjen Barton äger även Chateau Langoa även det i Saint Julien. De använder samma vinifieringsmetoder men Léoville har ett tydligare fokus på cabernet sauvignon medan Lagoa har mer merlot. Cabernet sauvignon är fortfarande i majoritet för båda slotten om än knappt för Langoa.
Chateau Langoa Barton
2014: Ett mycket lättare vin än Léoville Barton och bären är klart rödare bär mer åt hållet hallon/jordgubbe. Tanninerna är på mellan nivå och detsamma gäller syran.
2006: Det här vinet är redan ett ganska moget vin och jag får en del stall- och gödsel-toner i början. Bären är fortfarande åt det röda hållet. Ett korrekt gott vin som tyvärr inte blir jättespännande.
Château Branaire-Ducru
2014: Mycket svartavinbär och även en tydlig ton av blyerts. Mycket fin bärighet och en bra fräsch syra. Ett spännande vin.
2009: Även detta vin har en tydlig ton av blyerts och det börjar även komma fram en del läder. Tanninerna är väldigt starka och bären ligger någonstans mellan svartvinbär och hallon.
Château Lagrange
2014: Ett kraftigt vin med mycket svartvinbär. Tanninerna var relativt lätta och syran var fin. Lång eftersmak.
2010: Det här var ett mycket bra år och det märks verkligen på vinet. Man börjar märka en antydan till ålder. Fortfarande mycket bärigt men en del tertiär-aromer börjar titta fram. Vinet har väldigt bra balans samt en lång och mycket fin avslutning. Kanon.
De hade även med sig Les Fiefs de Lagrange, deras andra vin.
Les Fiefs de Lagrange
2014: Mycket mer tillgängligt i dagsläget än le grand vin. Fruktigt och ungt men med en fin balans. Det här vinet dricks med stor njutning redan.
2007: Vinet har en örtig ton samt en ganska mogen bouquet. Mycket rund och fin avslutning. Mycket trevligt.
Margaux
Château Cantenac Brown
2014: Ett mycket fylligt vin med komplexa aromer. Det mest bestående intrycket var en väldigt intensiv attack när man först provade det. Trots den aggressiva starten avslutade vinet lugnare och hade överlag en ganska elegant balans. Det här vinet tycker jag är ett bra exempel på hur svårt det är bedöma viner när de är så här unga. Det är mycket möjligt att den i dagsläget väl intensiva starten lugnar ner sig lite och att vi då kommer att få ett mycket elegant och trevligt vin. Om däremot syran minskar för fort skulle vinet kunna bli lite platt. Det är således lite av en chansning men jag skulle luta åt att det här vinet kommer utvecklas mycket väl.
2005: Ett vin som helt klart börjat mogna en del, med en bouquet som får mig att börja tänka på svamp och mer specifikt champinjoner. Det här är en ton som jag verkligen gillar och det här vinet känns helt klart drickfärdigt nu. Frukten är ganska låg och jag tror att den kommer att bli för låg inom en inte allt för långframtid.
Château Lascombes
2014: Ett mycket intressant vin som börjar med en del blommighet. Vinet har dessutom mycket bär vilket ger en angenäm balans. Eftersmaken sitter i ett bra tag och vinet balanseras av fin syra och välavvägda tanniner.
2012: Det här vinet är lite mer kryddigt och örtigt än 2014 och har även en del rökighet. De svartavinbären är mer framträdande än i 2014 men det finns också mer röda bär vilket kan tyda på lite sämre mognad. Tanninerna är mycket starka och balanseras inte riktigt upp av frukten.
Pessac-Léognan
Château Haut-Bailly
2014: Detta är ett mycket bärigt vin, fyllt med ung och mogen frukt. Den tydligaste tonen är svartavinbär men trots all bärighet är vinet fortfarande elegant och det balanseras upp bra av mellanstarka tanniner och en fin syra.
2011: Som jämförelsevin hade de valt 2011 och till skillnad från 2014, som var cabernet sauvignon dominerat, var detta vin nära en 50/50 blandning av cabernet sauvignon och merlot med lite cabernet franc. Det här vinet kändes syltigare än 2014 och hade en hel del toner av plommon. Trots att det bara är några år gammalt tyckte jag mig känna en del mognads toner. Mestadels i form av läder. Syran var fortfarande bra och kändes fint integrerad.
Château Smith Haut Lafitte
2014: Det här var ett mycket intressant vin. Det börjar väldigt fylligt med mogna bär. Framförallt svartavinbär men också en del rödare bär och en antydan av lingon. Vinet hade stora tanniner som trots det var väldigt lena. Det här är ett vin som jag tror kommer åldras mycket väl.
2011. Det här vinet var ganska pepprigt och lite åt det örtiga hållet. Frukten var fortfarande tydlig men låg lite i bakgrunden och vinet dominerades av en pepprighet och en viss rökighet.
Château Malartic-Lagravière
2014: Mycket fruktigt och ganska ung frukt. Det mest dominanta är svartavinbär men bären kändes inte riktigt så mogna som i vissa andra viner. Det finns även hel del andra bär. Stora kraftiga tanniner.
2011: Det här vinet har redan börjat mogna. Men det har fortfarande kvar alla bär och det är utan tvekan de svartavinbären som dominerar. Fortfarande mycket fruktigt och jag tror att det kan utvecklas till ett mycket fint vin.
Château Latour-Martillac
2014: Hög fruktkoncentration. Massvis med svartavinbär och mycket starka tanniner. Vinet känns mycket ungt och kommer att behöva lite tid för att verkligen komma på plats. Det finns även en viss örtighet i vinet som på sikt skulle kunna bli mycket spännande. Slutet känns lite sött och överlag så är fruktigheten i vinet lite större än vad syran och tanninerna kan bära upp.
2012: Ett mycket fruktigt vin men med en mer uttalad kryddighet och örtighet än 2014. Tanninerna är oerhört starka. För dominerande i nuläget enligt mig.
Château Larrivet Haut-Brion
2014: Ett svalt vin med fina runda bär, inte riktigt mörka svartavinbär utan lite ljusare. Syran är fin och avrundad och tanninerna känns bra balanserade.
2009: Vinet har fått en del örtighet och framförallt röda bär. Syran är fin och bra avvägd och vinet har en mycket fin längd.
Pomerol
Château Beauregard
2014: Ganska pepprigt och kryddigt i den initiala tonen. Vinet är mycket fylligt och tanninerna är ganska stora, vilket balanseras av en bra syra. Ett helt klart trevligt vin.
2009: Det här vinet var lite anonymt och kan mycket väl vara inne i den ökända ”tunneln” just nu. Vinet hade fin balans och om smaken kommer tillbaka lite så blir det nog ett mycket trevligt vin.
Château Petit Village
2014: Ett vin som känns mycket ungt, fyllt med röda bär. Vinet har mycket smak men de röda bären ger även vinet en lätthet som är elegant. Vinet balanseras upp av tämligen stora tanniner som jag tror att många skulle vilja se lugna ner sig lite. Det vill säga, ett vin som förmodligen vinner mycket på att lagras.
2009: Om 2014 var fylld med unga röda bär så är 2009 nästan det motsatta. Detta vin har hunnit få en hel del mognad med lite svampiga och trevliga toner. Färgen på vinet indikerar redan en viss ålder och man skulle lätt kunna tro att det här vinet var avsevärt många år äldre. Tanninerna är fortfarande starka och det finns en hel del frukt kvar. Jag tror att det här är ett vin som precis har börjat klättra upp mot sin topp.
Château Clinet
2014: Ett mycket mörkt och fylligt vin. När man tittar på det får man nästan en känsla av sirap. Vinet är mycket fylligt med bär som går mer och det röda hållet men det finns även en del mörkare toner. Vinet är trots all denna frukt lugnt och mycket välbalanserat.
2006: Trots en begynnande ålder är det här vinet mycket fruktigt. Bären känns extra stora och runda med mycket finkorniga tanniner. Helt klart ett mycket fint vin som är utmärkt nu men som inte alls visar några tecken på för hög ålder.
Provningen arrangerades av nätvinhandlaren Winefinder, där man även kan köpa dessa viner.
Läs även om det urval som en annan av BKWine Magazines reportrar, Roland Eriksson, gjorde vid provningen.
Tobias Karlsson skriver på BKWine Magazine om provningar hos vinhandlare och vinimportörer i Sverige.
[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Distriktet Bordeaux är en fantastisk blandning av pampiga slott och charmiga familjeegendomar. Upptäck några av de allra bästa vinerna på vinresan till Bordeaux med BKWine.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Ingen annan vinresearrangör har blivit prisbelönt av så många. Res med BKWine.[/box]
