Världens vinproduktion 2000-2012

Dela / gilla:

Global vinproduktion ner 2012, Europa minskar, de flesta andra växer. Är Europa på vägg att strypa sin vinsektor?

Den global vinproduktionen sjönk 6 % under 2012 till 252 miljoner hektoliter. Detta berodde delvis på en mycket liten skörd i Europa, men också en mer långsiktig trend. Frankrike, Italien och Spanien är fortfarande de största producenterna. Den övergripande trenden är en nedgång i den europeiska vinproduktionen och en ökning i Nya Världens länder och i Kina.

Så nu de spännande sakerna, vinproduktion och vinkonsumtion, efter att ha tittat på global vingårdsareal och global produktion av druvor. Först, den globala vinproduktionen.

Alla siffror kommer från den senaste rapporten från OIV (International Organisation of Vine and Wine).

Vin produktionen minskar, på kort och lång sikt

Global vinproduktion 2012 nådde 252 miljoner hektoliter (Mhl), eller 25 miljarder liter. Det var ned 6 % från 267 Mhl 2011.

I ett längre perspektiv har produktionen minskat från 280 Mhl 2000 med 10 %. Jämfört med den genomsnittliga vinproduktion under perioden 2000-2012, vilket var 270 Mhl, är det senaste året 7 % lägre.

Rekordåret för global vinproduktion var 2004 då nästan 300 Mhl (296 Mhl) vin gjordes.

Utvecklingen under perioden är stadigt, men inte dramatiskt, nedåtgående.

Men minskningen i vinproduktion är enbart orsakad av nedgången i den europeiska vinproduktionen. De flesta andra länder har blomstrande och växande vinsektorer. (Mer om detta nedan.)

Global wine production 2000-2012, Mhl
2000200120022003200420052006200720082009201020112012(avg.)
280265257264296278283268269272264267252(270)
Global wine production 2000-2012
Global wine production 2000-2012, source OIV

Vin produktionen lämnar Europa

Europas andel av vin global vinproduktion krymper. År 2000 producerade Europa 73 % av all världens vin. Europas andel har krympt med 11 enheter till 62 % av den globala vinproduktionen 2012.

Det finns – ännu – ingen självklar ”vinnare” som tagit över större delen av det Europa minskat. Snarare har alla andra regioner ökade sin andel av vinproduktion mellan 2000 och 2012:

  • Amerika: en ökning från 17 % till 19,8 % av totalen
  • Asien: en ökning från 4,5 % till 6,9 %
  • Oceanien: upp från 3,1 % till 5,9 %, nästan en fördubbling
  • Afrika: en ökning från 4,3 % till 5,1 %
Regional shift in wine production 2000-2012
Regional shift in wine production 2000-2012, source OIV

2012 var ett exceptionellt dåligt år för Europa, när det gäller volym vin, vilket förvärrade situationen något för Europa. Men trenden är tydlig.

Som jag nämnde i artikeln om vingårdsareal kan man sätta detta i samband med den europeiska (EU) jordbrukspolitiken för vinsektorn. I stället för att främja tillväxt och en dynamisk vinindustri har den europeiska politiken varit (och är i stor utsträckning fortfarande) fokuserade på destruktion av produktionsanläggningar, man betalar pengar till vinodlare för att riva upp vinodlingarna, liksom på protektionism (t.ex. planteringsrättigheter) och andra icke-dynamiska initiativ (t.ex. skydd av namn / varumärken).

Mycket lite har gjorts inom EU: s jordbrukspolitik för vin för att skapa en mer dynamisk och marknadsorienterad vinsektor.

De största vinproducerande länderna: Vinnaren är, Frankrike. Följt av Italien

Frankrike och Italien är sedan länge de två bästa vinproducerande länderna. Sedan 2000 har Frankrike haft topplaceringen, med undantag för de fyra åren 2007-2010 när Italien var störst.

2012 gjorde Frankrike 41,4 Mhl vin, ned 19 % från 52 Mhl 2011. Den genomsnittliga vinproduktionen under perioden var 49,3 Mhl.

Italien gjorde 40,1 Mhl vin samma år, ned 6 % från 42,8 Mhl 2011. Den genomsnittliga vinproduktionen var 46,9 Mhl.

2012 är också den minsta vinskörden under hela perioden för både Frankrike och Italien.

Tio-i-topp-länder (nåja, elva) för 2012:

  1. Frankrike, 41 Mhl
  2. Italien, 40 Mhl
  3. Spanien, 30 Mhl
  4. USA, 20 Mhl
  5. Kina, 14,9 Mhl
  6. Australien, 12,7 Mhl
  7. Chile, 12,6 Mhl
  8. Argentina, 11,8 Mhl
  9. Sydafrika, 10 Mhl
  10. Tyskland, 9 Mhl
  11. Portugal 6,1 Mhl

OBS: Det bör noteras att statistik från Kina ofta anses vara mycket ungefärlig.

Här är en grafisk illustration av några av de största producenterna (OBS: Detta diagram visar ett urval av de största producenterna, inte tio-i-topp):

Evolution of some major wine producers 2000-2012
Evolution of some major wine producers 2000-2012, source OIV

Här är bilden av utvecklingen av vinproduktionen för de sex största av världens vinproducenter:

Wine production global top 6
Wine production global top 6

Och om vi ser på de följande fem största producenterna, nr 7 till nr 11 på topplistan:

Wine production global top 7 to 11
Wine production global top 7 to 11

Tillväxt och nedgång. Nya Världen upp

Flera länder har haft betydande tillväxt inom vinproduktion:

  • Chile, upp 88 % sedan 2000
  • Australien, upp 57 %
  • Sydafrika, upp 44 %
  • Kina, upp 42 %

Det är tre Nya Världen-länder som är de stora vinnarna!

Kina, inte vad du tror! Åtminstone inte ännu

Kanske en av de mest överraskande siffrorna här är att Kina inte har ökat mer än vad man tydligen gjort. Man tror ofta att vinproduktionen i Kina har ökat kraftigt under de senaste åren men siffrorna motbevisar det. (Och det är ofta basunerat ut i media som ett katastrofscenario för Europa. Men Europa arbetar hårt på det scenariot själv. Se mer nedan.)

Å andra sidan, redan i början av perioden, år 2000, var Kina en viktig vinproducent. Men man har bara stigit en position på rankingen, från att vara nummer 6 år 2000 till att bli nummer 5 år 2012, genom att putta ner Argentina.

Ser man tillbaka på siffrorna för vingårdsareal och produktion av druvor, som båda visade signifikanta ökningar för Kina, måste slutsatsen bli att kineserna gör en massa bordsdruvor, russin och druvsaft.

Den stora förloraren: Europa

En sak som man ser mycket tydligt i dessa siffror är att den Gamla Världens europeiska länder är de stora förlorarna. Deras produktion av vin krymper snabbt.

Om vi sorterar de elva största vinproducerande länderna i två grupper, EU-länder och länder utanför EU, visar diagrammen en dramatisk bild:

Vinproduktionen i EU-länderna på den globala topp-11-listan

Wine production EU in top 11, 2000-2012
Wine production EU in top 11, 2000-2012

Vinproduktion i länder utanför EU på den globala topp 11 listan

Wine production non-EU in top 11, 2000-2012
Wine production non-EU in top 11, 2000-2012

Alla de stora vinproducerande länderna i EU minskar.

Alla de stora vinproducerande länderna utanför EU ökar sin produktion, även om tillväxten i USA i bästa fall kan sägas minimal (+1% jämfört med genomsnittet för perioden).

Vad ska man tro om EU:s jordbruks- och vin-politik?

Om syftet med EU: s jordbrukspolitik för vin vore att stärka EU:s position på den internationella vinmarknaden då det verkar som om EU:s jordbrukspolitik för vin inte lyckats. Eller kanske har EU beslutat att den enda vägen att gå för vinsektorn i EU är nedåt och syftet med den ”gemensamma jordbrukspolitikens” (CAP) åtgärder för vin är att lindra smärtan i krympandet genom att ge ut subventioner?

Låt oss titta på ytterligare ett diagram. Låt oss anta att utvecklingen under perioden 2000-2012 kommer att fortsätta. Vad kommer då att hända med EU:s vinproduktion och den i icke-EU-länder? (Fortfarande begränsat till de 11 största länderna.)

EU vs non-EU long term trend in wine production (top 11 countries only)
EU vs non-EU long term trend in wine production (top 11 countries only)

Runt 2030 kommer de 6 länderna utanför EU att passera de 5 EU-länderna och göra mer vin. (Detta tar inte hänsyn till alla andra vinproducerande länder, utanför topp-11. De kanske skulle göra bilden ännu värre för Europa.) Det är naturligtvis tveksamt om trenden kommer att fortsätta så här. Men varför inte?

Förvisso så har EU-bidragen, tror jag, minskat något tack vare några av de reformer som inleddes av den tidigare jordbrukskommissionären.

Men ett stort fokus för många av vinproducenternas lobbyorganisationer (ARVEV, CNAOC, EFOW etc, för att bara nämna några), samt länders regeringar, är fortfarande på understöd, subsidier och protektionism. Det är kanske inte det bästa sättet att skapa en dynamisk vinindustri i Europa. Åtminstone inte att döma av hur framgångsrik den typen av politik har varit hittills. De verkar mer avsedda för att skydda dagens vinproducenter från konkurrens från andra inom regionen, och på att skapa subventioner, snarare än för att skapa en dynamisk och lönsam vinsektor.

Ovanstående diagram visar tydligt att de länder där subventioner och protektionism inte är i fokus, men där marknadsdynamiken mer tillåts att spela in, är de länder som utvecklar sin vinproduktion mest.

I detta perspektiv måste man ifrågasätta värdet av Europas ”traditionella” styrning av vinmarknaden och dess jordbrukspolitik vad gäller vin.

Europa, vilken typ av vinindustrin vill du ha? En ”överlevandesituation” som bygger på subventioner och protektionism eller lönsam vinsektor som är framgångsrik på den internationella vinmarknaden?

Mer

Detta är den tredje artikeln i serien om statistik om global vingårdsareal, druvodling, vinproduktion, vinkonsumtion och handel, baserat på den senaste OIV rapporten.

Källa: Alla sifferuppgifter kommer från OIV, International Organisation of Vine and Wine.

[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Finns det något bättre sätt att bilda sig en egen uppfattning om värdlens vinproduktion än att åka till ett vindistrikt och prova deras goda viner och utsökta mat. BKWine organiserar vinresor till många av världens vindistrikt, både i Gamla Världen och i Nya Världen. Du kommer att få tillfälle att fråga vinmakarna själva alla frågor du kan tänkas ha.[/box]

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?