Moldavien, en vinupplevelse utöver det vanliga | Britt på Forbes

Dela / gilla:

Moldavien är inte det första land man tänker på när man letar vin. Men för den som vågar sig ut på icke-upptrampade stigar väntar spännande vinupplevelser från (eller i) detta lilla land i östligaste Europa.

Moldavien har drygt 100 000 hektar vingårdar vilket faktiskt innebär att landet har en större andel av sin mark täckt med vingårdar än något annat land. Inte konstigt att vinindustrin är viktig för landets ekonomi.

Men varför är Moldavien inte mer känt för sina viner? Landet ligger nära Svarta Havet, inte långt från där de första vinerna gjordes för många tusen år sedan. Och ja, Moldavien har producerat vin under en mycket lång tid. Men en lång historia, hur ärofull den än är, räcker inte. Moldaviska viner var dolda från resten av världen under nästan 50 år, när landet var en del av Sovjetunionen.

Men nu är de tillbaka, och det med råge.

Detta är en artikel i vår serie om viner från Moldavien. Läs alla artiklar här:

Mer artiklar om Moldavien på BKWine Magazine.

Detta är den svenska versionen av Britts artikel ”Moldova, A Wine Experience Out Of The Ordinary”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.

Vineyards in Stefan Voda in Moldova
Vineyards in Stefan Voda in Moldova, copyright BKWine Photography

Vid självständigheten 1991 började vinindustrin tänka i nya banor. Långsamt till en början. Först skulle jordreformen genomföras. Hur skulle man omfördela marken som konfiskerats av staten? Och så småningom, hur skulle man hitta nya marknader för sina viner?

Under Sovjet-tiden gjorde Moldavien mängder med vin. Det mesta dracks inom Sovjetunionen och var enkelt volymvin. 1980 var vingårdsarealen drygt 200 000 hektar, enormt för ett så litet land. Men så, i mitten av 1980-talet, lanserade den sovjetiska presidenten Michail Gorbatjov sin anti-alkoholkampanj. Vinindustrin i Moldavien fick stora problem. Nästan en tredjedel av vingårdarna revs upp.

A girl working on a traditional embroidery in Moldova
A girl working on a traditional embroidery in Moldova, copyright BKWine Photography

Efter Sovjets upplösning fortsatte Ryssland att vara den överlägset viktigaste exportmarknaden för moldaviska viner. De söta och halvsöta vinerna, som ryssarna föredrog, fortsatte att göras. Många viner var i själva verket skräddarsydda för den ryska marknaden.

Allt detta fick ett abrupt slut 2006 när Ryssland utfärdade ett embargo mot all import av moldaviska (och georgiska) viner. ”Det var svåra tider för många vingårdar”, säger Arcadie Fosnea, vinmakare på Château Vartely, en framstående producent. ”Många gick i konkurs och många människor förlorade sina jobb.”

Med embargot blev Moldaviens vinproducenter mer än någonsin tvungna att omarbeta sin strategi. De hade förlorat Ryssland, alltså var de tvungna att vända sig till andra marknader. Nya strategier föddes som krävde resor utomlands, deltagande på mässor etc. Utmaningen var hur man skulle kunna tillfredsställa mer krävande vinkonsumenter, med annorlunda smakpreferenser?

An orthodox church in a monastery in Moldova
An orthodox church in a monastery in Moldova, copyright BKWine Photography

Nu, med fokus på torra viner och bättre kvalitet, har nya marknader öppnats.

Under sovjettiden byggde man också upp en stor produktion av brandy. Förr sålde man den under namnet cognac, men nu har man döpt om produktkategrin till Divin. Idag är det ett mycket intressant ”vinderivat” som kan hjälpa landet att utveckla exportmarknader.

Stora investeringar har gjorts hos många av vinproducenterna. Visst ser man gammal utrustning i en del källare, men även mycket nytt. Det är inte nödvändigt att ha glänsande nya rostfria ståltankar för att göra ett gott vin. Och pengar för investeringar finns inte alltid. Men i vissa fall har inköp av nya jästankar och ekfat betytt ett steg, eller flera steg, upp i kvalitet.

Chateau (or Castel) Mimi in Moldova
Chateau (or Castel) Mimi in Moldova, copyright BKWine Photography

Vissa vingårdar exporterar återigen till sin mäktiga granne i öster. Ryssland, tillsammans med andra tidigare sovjetrepubliker – Vitryssland, Kazakstan och Ukraina – står fortfarande för 30 % av den totala exporten. Men 2004 stod dessa länder för 90 % av exporten, så en förändring har definitivt skett.

Idag exporterar Moldavien till 50 olika länder. Polen, Rumänien, Tjeckien och Slovakien är viktiga marknader och USA, Asien och Västra Europa kommer mer och mer. För många producenter är exporten viktig eftersom den inhemska marknaden är liten.

Under åren som följde efter 1991 privatiserades de flesta befintliga vingårdarna. Så småningom startades även nya projekt. Men det var inte lätt för mindre vingårdar att slå sig fram. Fram till 2011 behövde man licens att få buteljera och sälja sina viner. Denna licens var nästan omöjlig att få för de flesta små odlare, både på grund av kostnaderna och pappersarbetet. ”2011, när de tog bort licensen, bestämde jag mig för att göra mitt eget vin”, säger Ilie Gogu, nu en av de mest kända av de små kvalitetsproducenterna i Moldavien och medlem av Small Wine Producers’ Association.

The immense cellars of Milestii Mici
The immense cellars of Milestii Mici, copyright BKWine Photography

I dag har Moldavien vingårdar i alla storlekar. Störst är de två statligt ägda Cricova och Milestii Mici, båda bara en kort bilresa från huvudstaden Chisinau (uttalas ki’ssina-u). De har båda imponerande underjordiska vinkällare. Dessa är egentligen gamla stenbrott som förvandlades till ”vinfabriker” under Sovjettiden, på 1960-talet. Nu kommer turister hit för att beundra de största vinsamlingarna i världen och kilometerlång vinkällargångar. Och för att smaka vin förstås, kanske en sovjetisk ”Marsala” eller ”Madeira”, bevis på att det gjordes en del bra viner också under dessa tider.

Chateau Purcari in Stefan Voda in Moldova
Chateau Purcari in Stefan Voda in Moldova, copyright BKWine Photography

En intressant och vacker egendom är Purcari i sydöst, nära Ukraina. För att inte tala om det fantastiska Castel Mimi, ett riktigt vinslott som nyligen restaurerats till sin forna glans. Ett antal andra egendomar, små som stora, är också värda ett besök. En del har hotell och restaurang. Här kan man smaka det lokala köket, som den berömda placinta, ett krispigt bakverk, tusenbladsdeg fyllt med ost eller andra godsaker, och sarmale, kålblad fyllda med ris och grönsaker, bakade i ugn och serverade med smetana. Kött serveras ofta som huvudrätt men det här är ett bra land att vara vegetarian i. Det serveras alltid rikligt med grönsaker och de är otroligt välsmakande, särskilt när de serveras grillade.

Vegetables on the market in Chisinau in Moldova
Vegetables on the market in Chisinau in Moldova, copyright BKWine Photography

Moldavien har några mycket intressanta lokala druvsorter. Druvor som feteaska alba, feteaska regala, rara neagra och viorica ger en tydlig och speciell karaktär till Moldaviens viner. Den georgiska saperavi trivs också bra i Moldavien. För närvarande dominerar dock ”internationella” druvsorter. Det betyder främst franska, som merlot, cabernet sauvignon, syrah, chardonnay och sauvignon blanc. ”Sovjet uppmuntrade inte lokala druvor”, säger Arcadie Fosnea.

Grapes coming in from the harvest in Moldova
Grapes coming in from the harvest in Moldova, copyright BKWine Photography

Men lyckligtvis finns det nu ett nyvaknat intresse för dessa inhemska sorter, både från producenter och från konsumenter. Så, dessa druvor kommer säkerligen att planteras mer och mer. Det är ett bra sätt att sticka ut från mängden. Det finns mycket vin där ute på hyllorna. Man måste väcka folks nyfikenhet. Kanske har Moldavien vad som krävs för att göra just det.

Snart publiceras fler artiklar om Moldaviens vinproducenter, vindruvor och om huvudstaden Chisinau. Håll utkik! Vi besökte Moldavien på inbjudan av ONVV, National Office for Vine and Wine.

Detta är den svenska versionen av Britts artikel ”Moldova, A Wine Experience Out Of The Ordinary”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.

Traditional "placinta" in Moldova
Traditional ”placinta” in Moldova, copyright BKWine Photography

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?