Katastroflarm: Vi dricker inga söta viner och starkviner

Dela / gilla:

Varför dricker vi inga söta viner längre? Systembolaget presenterade nyligen situationen för söta viner och starkviner i Sverige. Den är katastrofal.

Söta viner på väg att försvinna?

På 25 år har konsumtionen av söta viner sjunkit med runt 85%. 1989 sålde Systembolaget nästan 1 300 miljoner liter. 2014 är söta viner nere i runt 200 miljoner liter. Dock har konsumtionen glidit över på bättre viner. 1989 klassade Systembolaget 93 % av de söta vinerna som ”enklare kvalitet” och bara 6 % som ”högre kvalitet”. 2014 var det hela 67 % som klassades som ”högre kvalitet”.

Sales of sweet wine by Systembolaget in Sweden
Sales of sweet wine by Systembolaget in Sweden

Söta viner är alltså viner med väsentlig restsötma utan att vara förstärkta med sprit. Det är till exempel sauternes, söta tyska viner, vin santo, recioto osv. (De av någon anledning idag i media mycket bespottade (!) ”söta” röda vinerna med 6, eller 12 eller kanske 15 gram restsocker räknas dock inte dit.)

Starkviner åker utför

Även konsumtion av starkviner sjunker dramatiskt, om än inte riktigt lika mycket. Starkvin är alltså de viner där man tillsatt sprit för att stoppa jäsningen när det fortfarande finns socker kvar i vinet. De håller vanligen runt 18-20 % alkoholhalt. Det är till exempel portvin, sherry och madeira.

Sedan 1989 har konsumtionen av starkviner sjunkit med två tredjedelar. 1989 drack vi nästan 2 miljoner liter starkvin. Idag (ja, 2014) är det nere i runt 700 000 liter. Den mest dramatiska nedgången inleddes 1999.

Sales of fortified wine by Systembolaget in Sweden
Sales of fortified wine by Systembolaget in Sweden

Men det är skillnad på starkvin och starkvin.

Rent katastrofläge är det för sherry. (Sherrysiffrorna innefattar även torr sherry, vilket ju är den allra mumsigaste varianten av sherry.) Idag konsumerar vi bara 25 % så mycket sherry som vi gjorde 1989. Tre fjärdedelar av konsumtionen har försvunnit.

Sales of sherry by Systembolaget in Sweden
Sales of sherry by Systembolaget in Sweden

Portvin däremot, går det hyfsat bra för. Från 1989 har konsumtionen stigit från runt 230 000 liter till drygt 250 000 liter, även om det nu har börjat gå nedåt från en toppnotering 2008 på över 300 000 liter.

Det har också skett ett stort skifte från vitt till rött. I början av perioden var vitt portvin 30 % av konsumtionen. Det har nu sjunkit till att vara endast 5 % av allt portvin.

Sales of port wine by Systembolaget in Sweden
Sales of port wine by Systembolaget in Sweden

Madeira har det på senare år skrivits och pratats en hel del om. Men det tycks inte alls ha någon positiv effekt på konsumtionen. Madeira hade en glansperiod under andra halvan av 90-talet där man som mest nästan var uppe i 150 000 liter (vad hände egentligen 1995?). Men över hela perioden har madeira sjunkit från 100 000 liter till 70 000 liter, dvs tappat 30 %. Jämfört med övriga viner kanske ändå inte så illa.

Sales of madeira by Systembolaget in Sweden
Sales of madeira by Systembolaget in Sweden

Även övriga starkviner har sjunkit med drygt hälften, från 400 000 liter till runt 170 000 liter. Kategorin innehåller viner som Vintry’s Taverna, setúbal (Portugal), Commandaria, Muscat d’Alexandrie mm. Men här finns också de utsökta starkvinerna från södra Frankrike, de s.k. VDN-vinerna (vin doux naturel): Rasteau, Banyuls m fl.

Även här var det en märklig topp under andra halvan av 90-talet, men förskjutet till cirka tre år senare än toppen för portvin. Märkligt.

Vad hände egentligen vid mitten på 90-talet?

Sales of other fortified wine by Systembolaget in Sweden
Sales of other fortified wine by Systembolaget in Sweden

Sherry mest förlorare, portvin relativ vinnare

I början av perioden, 1989, var sherry helt dominerande med 56 % av hela marknaden för starkviner. Idag har sherry fallit ner på andra plats bland starkvinerna med endast 35 % marknadsandel (knappt 200 000 liter).

Vinnare, både i absoluta tal och relativ, i starkvinsgruppen är istället portvin som idag är störst och säljer runt 250 000 liter årligen, 25 % mer än sherry.

”Övrigt starkvin” kommer trea med runt 180 000 liter. Madeira kommer med god marginal sist av de fyra med ca 75 000 liter.

Går vi lite längre tillbaks i tiden blir förändringen ännu mer dramatisk. 1920 var 69 % av allt vin som vi importerade till Sverige starkvin! Vid den epoken var Sverige sannolikt även den största exportmarknaden för madeira. Nästan 40 % av all madeira som exporterades gick till Sverige. (Och om det finns någon gammal Munskänk som läser detta så kanske du kommer ihåg flervalsfrågan på något betygsprov om ifall Vin & Spritcentralen har haft en filial på madeira? Svaret var ja. Förhoppningsvis finns inte frågan kvar.)

Vad tänker du göra åt detta?

Den stora frågan är nu: Vad tänker du göra åt detta?

Öppna en flaska sauternes till foie gras-anklevern?

Ta ett extra glas portvin till julnötterna och stiltonbiten?

Börja middagen med lite rostade mandlar och oliver med ett glas blixtrande torr sherry som aperitif?

Eller har du några andra förslag?

För vi kan ju inte låta dessa fantastiska viner försvinna!

En bra början kan vara att du tar dig en titt på det urval vi gjort: de bästa söta vinerna och starkvinerna i Systembolagets sortiment.

All data och alla figurer kommer från Systembolagets kategoripresentation.

[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Varför inte göra en djupdykning av några av dessa viner? Till exempel kan du få ditt lystmäte av portvin om du kommer med på en vinresa till Dourodalen med BKWine.

Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.

Res till vinet med de som vill dela med sig av fantastiska upplevelser (istället för med de som vill sälja dig sina viner). Res med BKWine.[/box]

A glass of Sandeman 40 years tawny port
A glass of Sandeman 40 years tawny port, copyright BKWine Photography
Vineyards in the Douro Valley and Calem house
Vineyards in the Douro Valley and Calem house, copyright BKWine Photography
View over the river Tedo from Quinta do Tedo
View over the river Tedo from Quinta do Tedo, copyright BKWine Photography
Late bottled vintage LBV
Late bottled vintage LBV, copyright BKWine Photography

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

4 svar

  1. Nu är du väl ändå ute och cyklar.
    Det säljs ju jättemycket söta viner!
    Storsäljarna har ju enorma mängder med socker…
    Såg en nylig lansering av en Sicilianare med 24 gr
    så snart dricker vi portvin och madeira till maten igen=)
    Kämpa

    1. Ja, på så vis har du ju rätt….

      Fast artikeln handlar ju om ”riktigt” söta viner, starkviner och liknande med sockerhalter runt 80 gram per liter eller ibland väsentligt mer.

      Det du nämner är ju egentligen viner som låtsas vara torra, fast inte riktigt är det…

      24 gram… Uj, uj, uj.

      1. Hehe, med den sockerökning i de ”torra” vinerna som sker så är vi snart där…

        Tänk sedan när Bollibompagenerationen får dricka vin. Uppvuxna på
        socker och/med energiläsk.

        Kom ihåg Champagne i mitten av 1800-talet, Fransk stil ca 160 gr – Rysk stil 280-300 gram.
        Dagens konsumenter räcker ett finger(i mitten på handen) till er som arbetar
        med seriös journalistik! Det blir inga fyra solar till torra viner i Kalle Anka media.
        Och SB köper in det konsumenterna vill ha, vilket ger vinfabrikerna(inga namn) möjlighet att producera viner efter konsumenternas önskemål. Gärna med en ekologisk stämpel på boxen. Alla glada=)

        Tack för bra info om det mesta!
        Keep up the good work

        1. Jo, fast på 1800-talet drack man champagne på annat sätt och I andra sammanhang än vad vi gör idag.

          Samtidigt så är jag inte särskilt bekymrad. Jag tycker tvärt om att det är märkligt när vissa journalister utropar med fasa ”svenskarna borde inte dricka boxvin med så mycket socker i!!” Vem har rätt att tala om för svenskarna vad de BÖR dricka för att det ska vara acceptabelt? (acceptabelt för vadå?)

          Vill folk ha söta röda på box är det väl rimligt att de får det? Låt folk dricka vad de vill! Det är därför monopolet borde bort!

          Däremot så tycker jag personligen att sådant vin är ointressant. Men jag har ingen avsikt att tala om för andra att det är fult att dricka det… Det är redan allt för mycket bror-duktig-mentalitet (storebror?) bland vinskriverier i Sverige.

          Tack för positiva ord! Vi fortsätter!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?