La Poja, en vertikalprovning med Marilisa Allegrini

Dela / gilla:

Allegrini har just blivit utnämnda till ”Årets vingård” i Italien av Gambero Rosso. Naturligtvis finns det ett element av tur i det. Är det den tur, som en duktig och hårt arbetande vinmakarfamilj förtjänar?

Marilisa Allegrini och hennes bror Franco är sjätte generationen, men det är deras far Giovanni som har lagt grunden till vingården. Han köpte land i Veneto när det var billigt. Det var bara land i sluttningarna och han var fast besluten att göra bra vin på lokala druvor. Nuförtiden är land mycket dyrare, inte minst tack vare senare års amarone-boom.

1963 var de i Valpolicella tillåtna DOC-druvorna corvina, rondinella, molinara och oseleta. 2003 blev molinara frivillig, från att tidigare varit obligatorisk. Giovanni lyckades köpa den finaste vinmarken i hela Veneto, La Grola-kullen. Den omplanterades med ca 1 100 stockar/ha av corvina, vilket var mycket tätare än tidigare men fortfarande en kompromiss då corvina växer fortare än andra internationella druvsorter.

Corvina veronese grapes in Allegrini vineyards in Valpolicella
Corvina veronese grapes in Allegrini vineyards in Valpolicella, copyright BKWine Photography

Dessutom bands stockarna upp enligt dubbel Guyot, vilket är standard i t ex Bordeaux. Traditionellt har man i Veneto använt pergola-uppbindning och haft högt skördeuttag vilket gett enklare viner. Tätare plantering och uppbindning närmare marken gav en bättre fenolisk mognad av druvorna. Bättre fenolisk druvmognad gör det möjligt att producera viner av högre kvalitet.

När en vinmakar-kollega såg alla nymodigheter, så frågade han: ”Skall du odla sallad, Giovanni?” Det har ändrat sig sedan dess, numera odlar ca 50 % av vingårdarna på samma sätt.

Jordmånen på La Grola-kullen består huvudsakligen av väldränerad kalkhaltig jord. Den blott 2,75 ha stora La Poja-delen av kullen har ett högre kalkinnehåll och större vita stenbitar som håller värmen längre. Just La Poja-delen av marken innehåller fri kalk strax under gränsen för vad en vinranka tål. Vinrankornas rötter går ned ca 5 m i marken. De skördas sent med väl mogna druvor.

Oak barrels in the Allegrini wine cellar
Oak barrels in the Allegrini wine cellar, copyright BKWine Photography

Druvorna är en speciell klon av corvina som heter corvina gentile eller lokalt corvina graspo rosso. Den ger mest färg av alla corvina-kloner. Den första skörden av La Poja var 1983, strax efter att Giovanni gick bort.

Marilisa berättar med stor stolthet att La Poja är ett vin som görs i vingården, medan amarone är ett vin som görs i vinkällaren genom bl a torkning av druvorna. Eftersom La Poja består av 100 % corvina så får vinet bara en IGT-klassificering. Gränsen för en Valpolicella är maximalt 95 %.

En av de stora trenderna i vinvärlden är en försiktigare användning av ek. Det ger tydligare frukt och även La Poja lagras numera på tunnor av dubbel barrique-storlek s k tonneaux.

Allegrini La Poja
Allegrini La Poja

Vertikalprovningen bestod av följande viner:

La Poja IGT 2010

Nr 95223, 461 SEK

Mycket körsbärsarom, fortfarande sluten doft med bra syra och koncentration.

La Poja IGT 2009

Nr 78999, 479 SEK

Mörkröd med doft av torra nässlor och körsbärskaramell, bra syra och koncentration, mer utvecklad än 2010:an. Båda årgångarna har mognat i tonneau.

La Poja IGT 2006

1 475 SEK

Mörkröd med stor doft av vanilj, smörkola, örter, svarta vinbär och mest lik sangiovese av alla vinerna. Mjukare tanniner, mindre syra och en viss flyktighet. Inte lika balanserat men borde vinna på lagring. Från denna årgång och tidigare har alla viner lagrats i barrique-fat.

La Poja IGT 2004

2 800 SEK

Djupt mörkröd med komplex doft av körsbär, gröna örter och en pepprig ton. Bra syra och rejält med tanniner, mer sluten än 2001:an. Bäst idag.

La Poja IGT 2001

3 680 SEK

Räknas som en svag årgång jämfört med 2000. Mörkt brunröd färg med koncentrerad körsbärsdoft, en del stjälk och balsamico-toner. Frisk syra i ett balanserat och kraftfullt vin.

La Poja är definitivt ett av Europas stora viner och varje vin är gott för sig, även om just en vertikalprovning visar större skillnader än man kan förvänta sig. Oavsett vilken årgång det rör sig om, så går det att dricka när det släpps även om det går bra att vänta 5-15 år också.

Precis så lite tur och så mycket duktigt och hårt arbete över lång tid går det åt för att bli årets vingård i Italien.

Mikael Karlin skriver for BKWine Magazine om provningar hos vinhandlare och vinimportörer i Sverige.

[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Veneto är ett av Italiens mest framstående vinområden, nära Verona. Vill du verkligen upptäcka Veneto, med Valpolicella och amarone, kom på en vinresa dit med BKWine.

Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.

Vinresor för att ge dig en unik vinupplevelse (inte för att göra reklam för någon producent). BKWines vinresor.[/box]

Landscape in Valpolicella, Veneto
Landscape in Valpolicella, Veneto, copyright BKWine Photography

 

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?