En skön eftermiddag med kaliforniska Black Stallion Estate Winery och vinmakaren Ralf Holdenried

Dela / gilla:

Återigen får jag en möjlighet att upptäcka mer av det intressanta Kalifornien, denna delstat som jag bara tycker blir mer och mer intressant. I alla fall ur ett vinperspektiv. Jag ska prova vin från Black Stallion Estate Winery tillsammans med vinmakaren Ralf Holdenried, ett relativt nytt märke på den amerikanska vinmarknaden.

Historia saknas dock inte. Bakom Black Stallion Estate Winery står Indelicatofamiljen med Delicato Family Wines som odlat vin i Kalifornien i mer än 90 år.

Black Stallion Estate Winery har en intressant produktportfölj som börjar med endruvsviner av bland annat chardonnay, pinot noir och syrah i 25-40-dollarsklassen och avslutas med cabblandningar i 180-dollarsklassen. Vinerna är inte uttryckligen terroirdrivna, utan fokus ligger snarare på att ta fram det bästa som druvorna kan förmå samt att lyfta fram det typiska för Napa.

Black Stallion Estate Winery winemaker Ralf Holdenried
Black Stallion Estate Winery winemaker Ralf Holdenried, copyright U Bengtsson

Black Stallion Estate äger bara några få vingårdar, så det mesta av frukten köps in. Den bästa inköpta frukten går till toppvinet Transcendent, den näst bästa går till Bucephalus, den tredje bästa går till Black Stallion Barrel Reserve o s v.

Att göra viner som är utpräglat terroirdrivna är naturligtvis inte det enklaste. Dessutom är det kanske inte heller något heligt att eftersträva alla gånger. Man kan göra bra viner utan det. Doug Shafer på Shafer Vineyards, en annan kalifornisk producent, noterade t ex att ”det finns terroir, men inte överallt.” Han ansåg att deras Hillside Select hade terroir, men inte deras syraviner.

Det finns ingen uttalad terroirfilosofi hos Black Stallion, i stället ligger fokus alltså på att göra det bästa vin man kan av det bästa druvmaterialet. Jämför t ex med filosofin hos Jacquesson Champagne.

Just nu finns bara ett av Black Stallions viner på Systembolaget, Black Stallion Cabernet Sauvignon (229 kr), så det ska bli intressant att prova de mer seriösa konstruktionerna. Provningen leds av Ralf Holdenried som leder teamet av vinmakare på Black Stallion.

Första serien består av instegsvinerna på chardonnay, pinot noir och syrah.

2013 Black Stallion Chardonnay drar inledningsvis åt sauvignon blanc-hållet, jag hittar puffar av gräs och krusbär. Det som slår mig är vad viner inte är: det är inte smörigt och det är inte packat med exotisk frukt. Däremot är det ganska fylligt, nästan lite fläskigt. Med luft och värme kommer mer smörtoner men det är snyggt gjort. Avslutningsvis lite nougat, lite kul. Det stör mig lite att vinet känns lite alkoholstarkt när temperaturen stiger, vilket drar ner omdömet något. Annars ett piggt och fräscht vitt vin!

Vi går vidare till nästa vin, som är en pinne.

2012 Black Stallion Los Carneros Pinot Noir är ett ganska nytt tillskott i produktportföljen, men intresset har varit stort. Vinet inleder med ganska varma toner, det är varmt, fruktigt, lite skitigt, ganska personligt. Det finns en fatton, men inte så stark. Ett väldigt snällt och trevligt vin. Återigen, jag letar efter saker som jag inte hittar: ingen malört, ingen malkula. Tankarna går inte heller till Bourgogne utan snarare till södra Frankrike; vinet har en generös varm fruktighet som vanligtvis finns i viner från södra Rhône. Ca 25 USD.

Black Stallion Estate Winery Los Carneros Pinot Noir
Black Stallion Estate Winery Los Carneros Pinot Noir, copyright U Bengtsson

Sista vinet i den här serien är syrah.

2012 Black Stallion Limited Release Syrah. Ett syrahvin, med andra ord! Ralf noterar att intresset för syrah är ”still popular, but fading.” Tätheten i jämförelse med pinot noir:en är slående. Pinot noir:en var som brukligt relativt transparent, syrahn är svart som natten. En första sniff och här har vi både kött och blod. I munnen är det nästan lite bitigt, inte så mycket tanniner men desto mer av syra. Ändå är det förhållandevis lättdrucket. Det är fläskigt, lite sött. Gott att dricka som det är. Tankarna går mot zinfandel, det skulle vara intressant att prova mot någon bättre zin. Lite störande beska avslutningsvis, men inget som är poängpåverkande.

Black Stallion Estate Winery Napa Valley Syrah
Black Stallion Estate Winery Napa Valley Syrah, copyright U Bengtsson

Med alla tre vinerna upphällda försöker jag mig på en liten rangordning. Helt klart håller jag nog syrahn som etta. Jag gillar tätheten, ryggraden, den lilla söta tonen, köttet och blodet som håller sig på rätt sida sträcket. Chardonnayn känns som sagt lite för obalanserad (lite för mycket alkohol) och pinot noiren lite för mesig. Jag hade nog velat se lite mer komplexitet.

Vi kör vidare. Nästa serie är fyra cabernet sauvignoner, eller i alla fall cab-dominerade.

2012 Black Stallion Cabernet Sauvignon (d v s den som finns på Systembolaget). Tät doft, tydlig cab-känsla, fylligt, lite syltig, massor av övermogna bär. Det här vinet fullkomligen vrålar nya världen; ett fylligt vin, packat med övermogna mörka frukter, lite syltigt, ingen syrlighet alls att tala om, mjuka tanniner. Ett vin skruvat för omedelbar konsumtion. Men visst är det gott! Ett vin du skulle kunna leva på en hel sommar. Med luft och värme kommer det fram lite för mycket kafferosteri, men inget störande.

Black Stallion Estate Winery Napa Valley Cabernet Sauvignon
Black Stallion Estate Winery Napa Valley Cabernet Sauvignon, copyright U Bengtsson

Vi kör vidare.

2010 Black Stallion Barrel Reserve Cabernet Sauvignon. Det här vinet är nog min favorit av dagens viner. Samma nya världenkänsla som det förra vinet, men snyggare, bättre och mer komplext. Lite mognare, bättre balans. Bra syra. Urgott! Där det förra vinet var lite för syltigt är det här mer återhållsamt. Helt klart en cabernet, men inte Bordeaux. Jag fyller gärna på av det här vinet!

Black Stallion Estate Winery Napa Valley Cabernet Sauvignon Reserve
Black Stallion Estate Winery Napa Valley Cabernet Sauvignon Reserve, copyright U Bengtsson

Nästa vin visar sig vara ett riktigt muskelbygge:

2010 Bucephalus. Alexander den stores häst. Mycket tät, massiv, fylligt, syltigt, lakrits, klar portvinskänsla, ”full throttle wine” skulle säkert någon engelskspråkig vinrecensent säga. Gasen i botten. Bara muskler, ingen hjärna. För sött för att vara rött vin, för osött för att vara portvin. Inget som jag går igång på, tyvärr.

Black Stallion Estate Winery Bucephalus
Black Stallion Estate Winery Bucephalus, copyright U Bengtsson

Vi går direkt vidare till toppvinet:

2010 Transcendent. Det här var bättre! Samma täthet och fyllighet som i Bucephalus, men wow, vilket vin! Riktigt supergott. Nu finns allt på rätt sida av strecket. 180 dollar är en hel del pengar, men det här var faktiskt gott, spännande och intressant. Det skulle vara intressant att se hur det utvecklas. Det känns ganska färdigt nu, så frågan är vad ytterligare lagring skulle kunna ge.

Black Stallion Estate Winery Transcendent
Black Stallion Estate Winery Transcendent, copyright U Bengtsson

Ska försöka få tag på Barrel Selecten, den var rysligt god…

Provningen arrangerades av Hermansson & Co.

Ulf Bengtsson skriver om vin under pseudonymen Red Scream på  sin blogg Red scream and riesling, en blogg som blandar vin, mat, fotografi och andra livsviktiga  ämnen som deckare, Stockholmspromenader och sporadisk sport. Han finns även på Facebook.

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?