{"id":81017,"date":"2013-06-29T14:36:14","date_gmt":"2013-06-29T12:36:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=81017"},"modified":"2020-10-15T13:54:51","modified_gmt":"2020-10-15T11:54:51","slug":"varldens-vinmarknad-konsekvenser-for-vinproducenter-konsumenter-och-politiker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/debatt\/varldens-vinmarknad-konsekvenser-for-vinproducenter-konsumenter-och-politiker\/","title":{"rendered":"V\u00e4rldens vinmarknad, konsekvenser f\u00f6r vinproducenter, konsumenter och politiker"},"content":{"rendered":"

Slutsatser och implikationer om vinet i v\u00e4rlden, efter 2000-2012<\/h2>\n

Europa h\u00e5ller l\u00e5ngsamt p\u00e5 att f\u00f6rlora sin dominerande st\u00e4llning b\u00e5de som vinodlare, vinmakare och vinkonsument. Den Nya V\u00e4rlden tar en allt st\u00f6rre andel. Det \u00f6verskott av vin som fanns f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan har f\u00f6rsvunnit och vi kan vara p\u00e5 v\u00e4g mot en bristsituation. Mer och mer vin exporteras och d\u00e4rmed ocks\u00e5 importeras. Det leder till viktiga konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de vinproducenter och f\u00f6r de som beslutar om jordbrukspolitik.<\/b><\/p>\n

Jag har tidigare tittat p\u00e5 global ving\u00e5rdsareal<\/a>, global druvproduktion<\/a>, global vinproduktion<\/a>, global vinkonsumtion<\/a> och global handel, import \/ export av vin<\/a>, statistik och trender.<\/p>\n

Dags f\u00f6r n\u00e5gra avslutande kommentarer.<\/p>\n

Europas krympande roll f\u00f6r vin<\/h2>\n

Det \u00e4r mycket tydligt att Europas roll vad g\u00e4ller vinodling och vinproduktion krymper<\/b>.<\/p>\n

\"Memorial
Memorial over Tycho Brahe in Helsingborg, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Om vi tittar p\u00e5 ving\u00e5rdsareal, har Europas andel minskat fr\u00e5n 62 % av v\u00e4rldens ving\u00e5rdsareal \u00e5r 2000 till 56 % \u00e5r 2012.<\/p>\n

Detta \u00e4r inte bara i relativa termer, j\u00e4mf\u00f6rt med resten av v\u00e4rlden, utan ocks\u00e5 i absoluta tal. De fyra st\u00f6rsta europeiska ving\u00e5rdarsl\u00e4nderna (Spanien, Frankrike, Italien och Portugal) har f\u00f6rlorat 500 000 hektar ving\u00e5rdar mellan 2000 och 2012.<\/p>\n

Siffrorna f\u00f6r produktion av druvor \u00e4r mer dramatisk: fr\u00e5n en andel p\u00e5 62 % av v\u00e4rldens ving\u00e5rdar 2000 till endast 39 % av den globala uppodlade ytan med ving\u00e5rdar 2012.<\/p>\n

I vilken utstr\u00e4ckning detta \u00e4r orsakat helt eller delvis av de subventioner som funnits f\u00f6r att riva upp ving\u00e5rdar i Europa \u00e4r sv\u00e5rt att veta. EU har sedan 2012 (eller var det 2011?) slutat att betala subventioner till vinodlare f\u00f6r att riva upp ving\u00e5rdarna. Det \u00e4r m\u00f6jligt att nedg\u00e5ngen i ving\u00e5rdsareal kan bromsas eller v\u00e4ndas. Endast tiden kan utvisa.<\/p>\n

Men f\u00f6r n\u00e4rvarande ser jag inte n\u00e5gon anledning att tro att en omsv\u00e4ngning till en positiv utveckling av ving\u00e5rdsarealen kommer ske, i synnerhet med tanke p\u00e5 de fortfarande bak\u00e5tstr\u00e4vande och protektionistiska regler Europa har f\u00f6r vinsektorn (liksom andra delar av jordbruket).<\/p>\n

De sydeuropeiska l\u00e4nderna som \u00e4r stora vinodlare \u00e4r s\u00e4rskilt entusiastiska f\u00f6r att \u201dskydda\u201d vinodlingen med protektionism och subventioner.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr.<\/p>\n

\"Global
Global wine production 2000-2012, source OIV<\/figcaption><\/figure>\n

Men viktigast i detta sammanhang, \u00e4r att Europa ocks\u00e5 snabbt h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora sin dominerande st\u00e4llning som en vinproducent: Europa hade 73 % andel av v\u00e4rldens vinproduktion 2000. \u00c5r 2012 var det nere i 62 %, en f\u00f6rlust p\u00e5 11 procentenheter.<\/p>\n

Om trenden forts\u00e4tter kommer Europa inte l\u00e4ngre att vara den st\u00f6rsta vinproducerande regionen i v\u00e4rlden inom 15 \u00e5r! (Det \u00e4r ironiskt att notera att detta \u00e4r samma tidsperiod som har \u00f6verenskommits f\u00f6r att beh\u00e5lla systemet med plantering r\u00e4ttigheter, efter stark lobbying fr\u00e5n protektionistiska organisationer som vill beh\u00e5lla en gynnad st\u00e4llning f\u00f6r sina medlemmar, en av de bak\u00e5tstr\u00e4vande regleringar som har lett till Europas tillbakag\u00e5ng.)<\/p>\n

\"EU
EU vs non-EU long term trend in wine production (top 11 countries only)<\/figcaption><\/figure>\n

Denna bild kan vara n\u00e5got \u00f6verdriven p\u00e5 grund av speciella omst\u00e4ndigheter de senaste \u00e5ren, men den l\u00e5ngsiktiga trenden verkar mycket tydlig.<\/p>\n

\u00c4r det Europas jordbrukspolitik som d\u00f6dar vinsektorn?<\/h2>\n

Det finns naturligtvis inget enda enkelt svar p\u00e5 varf\u00f6r detta h\u00e4nder. En faktor \u00e4r utan tvekan \u00f6kningen av vinproduktionen i l\u00e4nder med l\u00e5ga produktionskostnader i Nya V\u00e4rldens och i Asien.<\/p>\n

Men en viktig aspekt kan mycket v\u00e4l vara den misslyckade och felriktade jordbrukspolitik som inf\u00f6rts p\u00e5 initiativ av de stora vinproducerande l\u00e4nderna.<\/p>\n

\"A
A dead gamay vine, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Europas vinpolitik (jordbrukspolitik) tycks vara alltf\u00f6r inriktad p\u00e5 protektionism, reglering och ”marknadsstyrning”. Denna typ av politik har vi haft plats under en l\u00e5ng tid, designad av vinproducerande protektionistiska l\u00e4nder som drivit igenom det p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/p>\n

Under de senaste \u00e5ren har det dock tillkommit n\u00e5gra f\u00f6rs\u00f6k att minska subventionerna och att inf\u00f6ra mer liberala och marknadsorienterade regler som skulle kunna g\u00f6ra den europeiska vinindustrin starkare. Och det skulle ocks\u00e5 spara m\u00e5nga miljoner euro f\u00f6r EU:s skattebetalare (liksom f\u00f6r dess vindrickare vindrickare).<\/p>\n

Den protektionistiska politik, styrning av marknaden, och subventioner som har funnits, och fortfarande finns, g\u00f6r att europ\u00e9erna f\u00e5r betala miljardbelopp i extra skatt.<\/p>\n

Vissa vinproducerande l\u00e4nder i Europa, och i synnerhet de vinproducentorganisationer och vinregioners lobbying-organisationer (AREV, CNAOC, EFOW f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra, men det finns andra) vill ha \u00f6kad protektionism och vill beh\u00e5lla subventionerna, som en forts\u00e4ttning av den gamla (gammaldags?) politiken<\/a>.<\/p>\n

Senare tids historia och utveckling, som lett till Europas f\u00f6rsvagade st\u00e4llning p\u00e5 den internationella vinmarknaden, visar att detta skulle vara fel v\u00e4g att g\u00e5<\/strong>.<\/p>\n

Europa beh\u00f6ver en mer liberal, marknadsorienterad vinmarknad, som uppmuntrar konkurrens och uppmuntrar dynamiska, konkurrenskraftiga och entrepren\u00f6rsdrivna vinproducenter om vinindustrin i Europa ska \u00f6verleva och blomstra.<\/p>\n

Vinnare \u00e4r: Nya V\u00e4rldens vinproducenter<\/h3>\n

Om Europa f\u00f6rlorar i andel av v\u00e4rldens vinproduktion s\u00e5 \u00e4r den Nya V\u00e4rlden vinnare, i synnerhet den ”nya” New World. Den vinproduktionen i USA \u00e4r stabil, men de flesta andra nya v\u00e4rldens l\u00e4nder v\u00e4xer.<\/p>\n

Global vinproduktion krymper och vinkonsumtion v\u00e4xer<\/h2>\n

Sedan b\u00f6rjan av seklet har v\u00e4rldens vinproduktion g\u00e5tt ner n\u00e5got, med 10 %<\/b>. Global vinproduktion \u00e4r nu (2012) 252 miljoner hektoliter.<\/p>\n

Samtidigt \u00f6kar v\u00e4rldens vinkonsumtion<\/strong>. Under samma period (2000-2012) har den g\u00e5tt upp med 8 % f\u00f6r att n\u00e5 243 Mhl.<\/p>\n

Detta har i h\u00f6g grad bidragit till att minska den ”vinsj\u00f6”, dvs \u00f6verskott av vin i v\u00e4rlden, som fanns f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan.<\/p>\n

G\u00f6r kalkylen f\u00f6r 2012 och du kommer att se att det fortfarande produceras mer vin \u00e4n vad som konsumeras: 9 miljoner hektoliter!<\/p>\n

\"Global
Global wine production vs consumption 2000-2012, source: OIV<\/figcaption><\/figure>\n

Mot en brist p\u00e5 vin i v\u00e4rlden?<\/h3>\n

Men det \u00e4r fel att se det som ett \u00f6verfl\u00f6digt, o\u00f6nskat \u00f6verskott. Som OIV regelbundet p\u00e5pekar i sin information, det beh\u00f6vs att mer vin produceras \u00e4n vad som konsumeras: en del vin beh\u00f6vs f\u00f6r produktion av till exempel vin\u00e4ger, \u00e4ttika och f\u00f6r destillation.<\/p>\n

S\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r relevant: Kommer det att bli en brist p\u00e5 vin under de kommande \u00e5ren?<\/p>\n

Det beror helt p\u00e5 vad som kommer att h\u00e4nda under de kommande \u00e5ren. Om vi n\u00e4rmar oss en brist verkar det troligt att det helt enkelt kommer att \u00f6ppna nya m\u00f6jligheter f\u00f6r vinodlare att tillgodose denna efterfr\u00e5gan. Fram\u00e5tblickande initiativrika vinodlare kommer att dyka upp och plantera nya ving\u00e5rdar f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla den nya efterfr\u00e5gan. Men de kommer att plantera fr\u00e4mst p\u00e5 platser d\u00e4r de inte beh\u00f6ver k\u00e4mpa mot byr\u00e5kratiska regler och restriktioner f\u00f6r att plantera vinstockar och f\u00f6r att g\u00f6ra vin.<\/p>\n

S\u00e5 \u00e5terigen, det finns en risk i Europa att den jordbrukspolitik som har inf\u00f6rts inom EU, med regler som inte uppmuntrar en dynamisk och entrepren\u00f6riell vinindustri (t.ex. med ett fortsatt system med planteringsr\u00e4ttigheter), kommer att leda till att denna \u00f6kande efterfr\u00e5gan fr\u00e4mst kommer tillfredsst\u00e4llas av nya ving\u00e5rdar och nya vinproducenter i den Nya V\u00e4rlden och inte i Europa.<\/p>\n

Vin konsumeras p\u00e5 nya marknader och av \u201dnya\u201d m\u00e4nniskor<\/h2>\n

Den globala vinkonsumtionen inte bara v\u00e4xer, utan det \u00e4r ocks\u00e5 mycket tydligt att den nya vinkonsumtionen sker i \u201dnya\u201d l\u00e4nder och av \u201dnya\u201d grupper av vinkonsumenter.<\/p>\n

De stora vinproducerande l\u00e4nderna i Europa, de traditionella vinkonsumenterna, minskar snabbt sin vinkonsumtion<\/b>.<\/p>\n

Ist\u00e4llet kommer nya l\u00e4nder som dricker vin: Asien, \u00d6steuropa, Amerika, de (sm\u00e5) l\u00e4nderna i norra Europa<\/b>.<\/p>\n

Man har helt andra traditioner vad g\u00e4ller vinkonsumtionen i dessa l\u00e4nder. Detta kommer utan tvekan att ha en avg\u00f6rande inverkan p\u00e5 v\u00e4rldens vinproducenter p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. Man dricker t.ex. ofta vin i andra sammanhang \u00e4n till m\u00e5ltider. Och vid m\u00e5ltider kan dessa \u201dnya vinkonsumenter\u201d ha andra preferenser \u00e4n de ”gamla” l\u00e4ndernas vindrickre.<\/p>\n

\u00c4r Nya V\u00e4rlden viner b\u00e4ttre anpassade till de nya vinkonsumenterna?<\/h3>\n

Kanske \u00e4r en \u00e5terspegling av detta det faktum att Nya V\u00e4rldens viner redan vinner marknadsandelar. Kanske de b\u00e4ttre passar de ”nya” vinkonsumenterna.<\/p>\n

Kommer Gamla V\u00e4rldens vinmakare att \u00e4ndra sina vinstilar?<\/h3>\n

En annan effekt av detta \u00e4r att det \u00e4r ingen tvekan om att redan idag g\u00f6r m\u00e5nga vinproducenter i Gamla V\u00e4rlden, \u201dtraditionella\u201d vinproducerande l\u00e4nder, vinet mycket annorlunda nu \u00e4n vad de gjorde f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan, s\u00e4kerligen f\u00f6r att tillgodose konsumenternas \u201dnya\u201d smaker.<\/p>\n

T\u00e4nkv\u00e4rt f\u00f6r vinproducenter<\/h3>\n

Vart detta kommer att leda p\u00e5 l\u00e4ngre sikt \u00e5terst\u00e5r att se. Men f\u00f6r en vinmakare \u00e4r det viktiga saker att t\u00e4nka p\u00e5.<\/p>\n

Framtidens vinproducenter m\u00e5ste leva med och anpassa sig till internationell handel<\/h2>\n

En annan grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r den \u00f6kade betydelsen av den internationella handeln med vin, export och import<\/b>.<\/p>\n

I allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4r vinkonsumenterna inte i samma land som vinproducenterna.<\/p>\n

\"World
World trade in wine 2000-2012, source: OIV et al.<\/figcaption><\/figure>\n

Viktiga konsekvenser<\/h3>\n

Detta har flera viktiga konsekvenser, till exempel:<\/p>\n

Framtidens vinproducenter m\u00e5ste t\u00e4nka mer och mer p\u00e5 hur man blir framg\u00e5ngsrik p\u00e5 exportmarknaderna!<\/b><\/p>\n

\u00c5terigen, det understryker att den protektionism och de subventioner som (huvudsakligen) den Gamla V\u00e4rldens vinregioner och lobbying-organisationer vill beh\u00e5lla eller f\u00f6rst\u00e4rka \u00e4r fel v\u00e4g att g\u00e5<\/b>. Man lyckas inte p\u00e5 den internationella vinmarknaden tack vare protektionism och jordbrukssubventioner.<\/p>\n

Dessutom, om man genomf\u00f6r denna typ av politik riskerar man att \u201df\u00e5 tillbaks med samma mynt\u201d, och bli utest\u00e4ngd fr\u00e5n de framtida tillv\u00e4xtmarknaderna. T\u00e4nk till exempel p\u00e5 de senaste h\u00e4ndelserna kring Europas genomf\u00f6rande av skyddstullar p\u00e5 kinesiska solpaneler (som man motiverar som ett s\u00e4tt att straffa dumpning) och Kinas svar, d\u00e4r de hotar att l\u00e4gga h\u00f6ga importtullar p\u00e5 europeiska viner. Kinas logik \u00e4r att EU subventionerar sin vinindustri, vilket den onekligen g\u00f6r, och att de d\u00e4rf\u00f6r har goda sk\u00e4l f\u00f6r att inf\u00f6ra antidumpningstullar p\u00e5 europeiskt vin.<\/p>\n

Jag skulle vara mycket intresserad av att h\u00f6ra dina tankar och kommentarer om denna serie av artiklar! B\u00e5de p\u00e5 de stora linjerna av v\u00e4rldens vinproduktion, vinkonsumtion och -handel, trender och tendenser, liksom p\u00e5 den europeiska vinindustrins jordbrukspolitik. Men ocks\u00e5 i allra h\u00f6gsta grad vad du tror konsekvenserna f\u00f6r framtiden kan vara!<\/b><\/p>\n

Skriv en kommentar!<\/b><\/p>\n

Mer<\/h2>\n

Detta \u00e4r den sj\u00e4tte och sista artikeln i serien om statistik om global ving\u00e5rdsareal, druvodling, vinproduktion, vinkonsumtion och handel, baserat p\u00e5 den senaste OIV rapporten.<\/p>\n