{"id":6776,"date":"2010-07-14T10:48:06","date_gmt":"2010-07-14T08:48:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=6776"},"modified":"2020-10-05T17:16:24","modified_gmt":"2020-10-05T15:16:24","slug":"druvsorter-i-sydafrika-och-mousserande-vin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vindistrikt\/druvsorter-i-sydafrika-och-mousserande-vin\/","title":{"rendered":"Druvsorter i Sydafrika, och mousserande vin"},"content":{"rendered":"

Sydafrika \u2013 inte bara fotboll<\/h2>\n
\"Sculpture
Sculpture at the Palais Royale in Paris, chrome silver spheres, balls, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Det talas mycket om Sydafrika i dessa fotbollstider. Och oavsett om det r\u00e5kar vara VM i Sydafrika eller inte, s\u00e5 dricks det stora m\u00e4ngder sydafrikanskt vin i Sverige. Varf\u00f6r? \u00c4r det f\u00f6r att vinerna \u00e4r goda, f\u00f6r att de \u00e4r billiga eller f\u00f6r att de \u00e4r skickligt marknadsf\u00f6rda? Eller kanske f\u00f6r att Sydafrika \u00e4r ett land som m\u00e5nga \u00e5ker till och blir s\u00e5 f\u00f6rtjusta i att de g\u00e4rna forts\u00e4tter att dricka vinerna h\u00e4r hemma? S\u00e4kert har allt detta bidragit till att g\u00f6ra Sydafrika till Sveriges vinland nummer ett i Sverige.<\/p>\n

Sydafrikas vinodlingar t\u00e4cker en yta av drygt 100 000 hektar, lite mindre \u00e4n Bordeaux. Produktionen ligger p\u00e5 runt 10 miljoner hektoliter (en bra bit mer \u00e4n Bordeaux) vilket g\u00f6r att landet hamnar p\u00e5 sjunde plats i v\u00e4rlden vad g\u00e4ller vinproduktion. Arealen har inte vuxit n\u00e4mnv\u00e4rt p\u00e5 tio \u00e5r. Vad som har \u00e4ndrats \u00e4r att fler och fler odlare nu g\u00f6r sitt vin sj\u00e4lva ist\u00e4llet f\u00f6r att s\u00e4lja sina druvor till ett kooperativ. Och naturligtvis att vinerna har blivit klart intressantare. Det finns idag en stor m\u00e5ngfald vad g\u00e4ller vinstilar och vindruvor.<\/p>\n

Chenin blanc<\/h2>\n

M\u00e5nga viner i Sydafrika \u00e4r vita. Sydafrika \u00e4r av tradition en stor producent av brandy (mer om det en annan g\u00e5ng), s\u00e5 gr\u00f6na druvor har alltid f\u00e5tt stort utrymme i ving\u00e5rdarna. Brandydruvan nummer ett har varit chenin blanc, f\u00f6rr kallad steen i Sydafrika. \u201dChenin blanc \u00e4r l\u00e4ttodlad i Sydafrika\u201d, ber\u00e4ttar Teddy Hall i Stellenbosch, \u201ddet \u00e4r inga problem att f\u00e5 en stor sk\u00f6rd av fina, friska druvor, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r har den varit popul\u00e4r hos brandyproducenterna.\u201d Chenin blanc \u00e4r fortfarande den vanligaste druvan i de sydafrikanska ving\u00e5rdarna \u00e4ven om den har minskat i betydelse de senaste \u00e5ren i takt med att man mer och mer har b\u00f6rjat plantera bl\u00e5 druvor (men sedan f\u00f6rra \u00e5ret nyplanteras det faktiskt mer gr\u00f6na \u00e4n bl\u00e5 druvor igen). Hoppas bara chenin blanc-arealen inte minskar f\u00f6r mycket. Druvan kan ju anv\u00e4ndas till annat att destillering och v\u00e4lgjorda sydafrikanska chenin blanc-viner vill vi se mer av.<\/p>\n

\"Chenin
Chenin blanc vines, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Som vinerna fr\u00e5n Teddy Hall till exempel. Teddy g\u00f6r n\u00e5gra av Sydafrikas b\u00e4sta chenin blanc. Han har rest mycket i druvans hemdistrikt Loire och tycker Sydafrika har en klar f\u00f6rdel \u00f6ver Loire. \u201dH\u00e4r hos oss mognar druvorna mycket b\u00e4ttre och dessutom alla p\u00e5 samma g\u00e5ng\u201d, s\u00e4ger han. Hans torra och friska Chenin Blanc Summer har f\u00e5tt en snabb j\u00e4sning p\u00e5 tank under 10 dagar. Det \u00e4r ett torrt, friskt vin, en ren stil av chenin. \u201dDetta vin visar vad chenin egentligen \u00e4r\u201d, s\u00e4ger Teddy . Chenin Blanc Reserve d\u00e4remot \u00e4r j\u00e4st p\u00e5 barrique och har sedan f\u00e5tt ett \u00e5rs lagring. Det ger ett vin med lite karamelliga aromer men ocks\u00e5 druvans typiska aromer som aprikos och grapefrukt. \u201dDetta \u00e4r en annorlunda stil av chenin blanc\u201d, menar Teddy, \u201dden \u00e4r n\u00e4stan semillon-lik i sin fyllighet.\u201d<\/p>\n

P\u00e5 Rickety Bridge i Franschhoek tr\u00e4ffar vi unge vinmakaren Wynand Grobler, med ett f\u00f6rflutet p\u00e5 Rust en Vrede och Garden Peak. Han har 6 \u00bd hektar med gamla chenin blanc, planterade 1974. Av dessa g\u00f6r han utm\u00e4rkta chenin-viner, som t.ex. hans mycket goda Rickety Bridge White Range Chenin Blanc 2009 med fin syra, aromer av passionsfrukt och ett helt torrt slut. Liksom Teddy s\u00e5 experimenterar Wynand med b\u00e5de reduktiv och oxidativ vinifiering av chenin blanc.<\/p>\n

Sauvignon blanc<\/h2>\n

Chenin blanc \u00e4r inte den enda gr\u00f6na druvan som g\u00f6r bra i fr\u00e5n sig i Sydafrika. Strax s\u00f6der om Cape Town ligger distriktet Constantia och h\u00e4r \u00e4r det sauvignon blanc (uttalat [blanK] med ett h\u00e5rt k p\u00e5 slutet) som \u00e4r den stora gr\u00f6na druvan. \u201dVi \u00e4r bara fem kilometer fr\u00e5n havet\u201d, s\u00e4ger John Loubser, vinmakare p\u00e5 Steenberg, en ving\u00e5rd som f\u00e5tt uppm\u00e4rksamhet inte bara f\u00f6r sina viner utan \u00e4ven f\u00f6r sin uppseendev\u00e4ckande arkitektur. \u201dConstantia f\u00e5r st\u00e4ndiga havsbriser och eftersom sauvignon blanc inte vill ha f\u00f6r varmt v\u00e4der s\u00e5 trivs den bra hos oss.\u201d John anv\u00e4nder sin sauvignon blanc bl a till den utm\u00e4rkta Magna Carta d\u00e4r han blandar sauvignon med semillon.<\/p>\n

Men \u00e4ven andra regioner i Sydafrika lyckas bra med sin sauvignon blanc. Dalla Cia i Stellenbosch (se vidare nedan) g\u00f6r en mycket god och komplex sauvignon blanc med krusb\u00e4rs- och ananasaromer. \u201dVi vill g\u00f6ra en fransk stil av sauvignon blanc, ungef\u00e4r som i Sancerre\u201d, s\u00e4ger George Dalla Cia.<\/p>\n

\"Sauvignon
Sauvignon blanc in Pouilly-sur-Loire, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Pinotage<\/h2>\n

Hur st\u00e5r det d\u00e5 till med pinotage, Sydafrikas egen druva, denna korsning mellan pinot noir och cinsault som gjordes f\u00f6r 100 \u00e5r sedan? Den t\u00e4cker idag 5 % av den totala arealen, en mycket l\u00e4tt \u00f6kning sedan 1998. Och vinmakarna verkar vara \u00f6verens. Det \u00e4r en sv\u00e5r druva! Wynand Grobler p\u00e5 Rickety Bridge s\u00e4ger att \u201dpinotage \u00e4r den sv\u00e5raste druva som finns. Antingen f\u00e5r man h\u00e5rda tanniner eller aromer av banan!\u201d Den kan bli alltf\u00f6r k\u00f6ttig, forts\u00e4tter han, s\u00e5 det g\u00e4ller att vara f\u00f6rsiktig, att inte \u00f6verextrahera. Det \u00e4r en sv\u00e5r balansg\u00e5ng, tycker han. Hans Pinotage 2008 \u00e4r hans allra f\u00f6rsta pinotage n\u00e5gonsin. Och han har lyckats bra. Vinet \u00e4r gott med m\u00f6rka, mogna b\u00e4r, lite plommon och en del kryddighet. Men han tycker sj\u00e4lv att han har blivit b\u00e4ttre sedan dess, efter tips fr\u00e5n goda v\u00e4nner.<\/p>\n

Som konsument kan man nog ocks\u00e5 h\u00e5lla med om att det \u00e4r en sv\u00e5r druva. Man vet aldrig riktigt vad man ska f\u00f6rv\u00e4nta sig av en pinotage, den finns i s\u00e5 m\u00e5nga olika stilar. Fr\u00e5n Kleine Zalzes l\u00e4ttdruckna, fruktiga och opretenti\u00f6sa till Groot Constantias kraftfulla och kryddiga variant med aromer av nytj\u00e4rad brygga.<\/p>\n

Cabernet Sauvignon och Bordeaux-blandningar<\/h2>\n
\"Bordeaux<\/a>
Bordeaux Classique<\/figcaption><\/figure>\n

Cabernet sauvignon \u00e4r den mest planterade bl\u00e5 druvan i Sydafrika med sin bordeauxkollega merlot p\u00e5 andra plats. Och visst kan cabernet bli god p\u00e5 egen hand men fler och fler har uppt\u00e4ckt att den kan bli \u00e4nnu b\u00e4ttre om man blandar den med andra (bordeaux)druvor.<\/p>\n

P\u00e5 Dalla Cia i Stellenbosch hittar vi en riktig veteran n\u00e4r det g\u00e4ller Bordeaux-blandningar, ja faktiskt den sydafrikanske Bordeaux-blandningens \u201dfader\u201d (gudfader?), n\u00e4mligen Giorgio Dalla Cia. Han var vinmakare i 25 \u00e5r p\u00e5 Meerlust och skapade vinet Rubicon, Sydafrikas f\u00f6rsta Bordeaux-blandning, och ett av landets mest k\u00e4nda viner. Nu driver han sin egen ving\u00e5rd tillsammans med sonen George. Vinet Giorgio 2006 har George gjort som en hyllning till pappan. Druvblandningen \u00e4r 70 % cabernet sauvignon, 20 % merlot och 10 % petit verdot. Vinet har vilat 18 m\u00e5naderna p\u00e5 franska ekfat. Vinet k\u00e4nns franskt i stilen, med sina aromer av cigarrl\u00e5da och sin stramhet. Tanninerna \u00e4r tydliga men mjuka. Ett riktigt gott vin. \u00c4ven Dalla Cias \u201drena\u201d Cabernet Sauvignon inneh\u00e5ller 10 % petit verdot. Den hj\u00e4lper upp strukturen, tycker George. L\u00e4nge dr\u00f6mde Giorgio om att producera grappa men fram till 1994 var det f\u00f6rbjudet i Sydafrika. Men nu \u00e4r grappan en stor del av Dalla Cias aktivitet, som ocks\u00e5 innefattar den egna restaurangen Pane e Vino.<\/p>\n

\"Ntsiki
Ntsiki Biyela, winemaker at Stellekaya<\/figcaption><\/figure>\n

Granne med Dalla Cia ligger Stellekaya och h\u00e4r tr\u00e4ffar vi vinmakaren Ntsiki Biyela, Sydafrikas f\u00f6rsta kvinnliga, svarta vinmakare. Kanske \u00e4r hon tr\u00f6tt p\u00e5 att kallas detta nu s\u00e5 vi s\u00e4ger i st\u00e4llet att hon \u00e4r en osedvanligt skicklig ung vinmakare som f\u00e5r fram viner med b\u00e5de bra balans, komplexitet och stor personlighet. Hon g\u00f6r enbart r\u00f6da viner och de flesta av dem har n\u00e5gon inblandning av bordeaux-druvor. En del \u00e4r mycket okonventionella blandningar. Hercules, med sangiovese, merlot och cabernet sauvignon \u00e4r ett elegant, smakrikt och l\u00e4ttdrucket vin. Cape Cross \u00e4r en blandning av merlot, pinotage och cabernet sauvignon och har aromer av riktigt mogen frukt och en ekton som \u00e4r diskret trots hela 22 m\u00e5nader p\u00e5 ekfat. Vinet \u00e4r mycket v\u00e4lbalanserad och gott. \u00c4ven hennes rena merlot och cabernet sauvignon \u00e4r utm\u00e4rkta. Och vi ska inte gl\u00f6mma hennes \u201denklaste\u201d vin, Boschetto, som s\u00e4ljs i Sydafrika f\u00f6r modesta 40 ZAR (ungef\u00e4r lika mycket i SEK). Druvblandningen \u00e4r cabernet sauvignon, merlot, shiraz och sangiovese och vinet \u201dkan drickas till vilka l\u00e4tta matr\u00e4tter som helst\u201d s\u00e4ger Ntsiki. Vinet \u00e4r gott, friskt och mineraligt. Se \u00e4ven v\u00e5r videointervju med Ntsiki Biyela p\u00e5 Stellekaya h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

P\u00e5 tal om cabernet sauvignon s\u00e5 \u00e4r det ju en druva som \u00e4r oerh\u00f6rt starkt f\u00f6rknippad med eklagring. David van Niekerk p\u00e5 High Constantia ber\u00e4ttar f\u00f6r oss att han nu experimenterar med cabernet utan eklagring. Helt enkelt f\u00f6r att han vill ha mer frukt i vinet. Vi ser fram emot resultatet av dessa experiment.<\/p>\n

MCC, bubblor!<\/h2>\n
\"Bubbles<\/a>
Bubbles in a glass of sparkling wine<\/figcaption><\/figure>\n

Vi blev imponerade av m\u00e5nga av de MCC som vi drack i Sydafrika. Bakom denna f\u00f6rkortning – som ska utl\u00e4sas Method Cap Classic – d\u00f6ljer sig mousserande viner gjorda med den traditionella metoden med en andra j\u00e4sning p\u00e5 flaska. Teddy Halls Chardonnay MCC \u00e4r komplex och karakt\u00e4rsfull med 4 \u00e5rs lagring p\u00e5 sin f\u00e4llning (innan degorgement). Det har en br\u00f6dig ton som kommer av den l\u00e5nga lagringen. P\u00e5 High Constantia i regionen Constantia g\u00f6r David van Niekerk exceptionella MCC som f\u00e5r minst tre \u00e5rs lagring p\u00e5 sin f\u00e4llning. Druvorna v\u00e4xer i bergen p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd och druvklasarna pressas hela. \u201dJag tar bara ut 400 liter av 1000 kilo\u201d, ber\u00e4ttar David (i Champagne tar man ut drygt 630 l per 1000 kilo). Vinet \u00e4r knastertorrt eftersom det inte har n\u00e5gon dosage (sockertillsats), bara 0,6 gram naturligt restsocker.<\/p>\n

P\u00e5 Anura, som ligger vid foten av Simonsberg, mellan Stellenbosch och Paarl, arbetar vinmakaren Johnnie Calitz med filosofin att man inte ska l\u00e4gga sig i f\u00f6r mycket, \u201ddon\u2019t mess too much with the wine\u2026\u201d. Vilket ibland f\u00e5r mycket bra resultat. Hans goda MCC Brut med 40 % pinot noir och 60 % chardonnay (ZAR 180) har varken n\u00e5got tillsatt svavel eller n\u00e5gon dosage. Vinet \u00e4r riktigt torrt och en fin och h\u00f6g syra och en l\u00e4tt br\u00f6dig ton. Johnnie tycker om att experimentera, bl a med olika j\u00e4stsorter f\u00f6r att se skillnaderna mellan olika sorters odlad j\u00e4st och mellan odlad j\u00e4st och vildj\u00e4st. Att anv\u00e4nda olika sorters j\u00e4st n\u00e4r man j\u00e4ser ger mer komplexitet i vinet, menar han.<\/p>\n

Fler druvsorter \u2013 det finns mer!<\/h2>\n

Det finns en m\u00e4ngd mindre vanliga druvsorter planterade i den sydafrikanska ving\u00e5rden. Hos Anura i Paarl hittar vi sp\u00e4nnande viner gjorda p\u00e5 viognier, grenache och petit verdot. I Viognier Barrel Selection 2006 blandas en kryddig och lite r\u00f6kig ton med honung. Torr, fyllig och mycket bra smak. Grenache Signature 2007 (ZAR 120) f\u00e5r druvor fr\u00e5n det varma distriktet Swartland. Vinet \u00e4r l\u00e4ttdrucket, \u00f6rtigt och elegant. Petit Verdot 2007 (ZAR 90) \u00e4r ett v\u00e4lbalanserat och mycket gott vin med en h\u00f6g och frisk syra och aromer av r\u00f6da b\u00e4r. \u201dDet \u00e4r ovanligt med ett rent petit verdot-vin\u201d, s\u00e4ger vinmakaren Johnnie Calitz, \u201dmen druvan trivs mycket bra h\u00e4r\u201d .<\/p>\n

\n

Intresserad av Sydafrika? Res dit med oss! Ny vinresa till Sydafrika planerad<\/a> till mars 2012!<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sydafrika \u2013 inte bara fotboll Det talas mycket om Sydafrika i dessa fotbollstider. Och oavsett om det r\u00e5kar vara VM i Sydafrika eller inte, s\u00e5 dricks det stora m\u00e4ngder sydafrikanskt vin i Sverige. Varf\u00f6r? \u00c4r det f\u00f6r att vinerna \u00e4r goda, f\u00f6r att de \u00e4r billiga eller f\u00f6r att de \u00e4r skickligt marknadsf\u00f6rda? Eller kanske […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":345422,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1617,130],"tags":[1381,2349,222,2131],"class_list":["post-6776","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-druvsorter","category-vindistrikt","tag-chenin-blanc-sv","tag-sydafrika","tag-vindruvssorter","tag-vinskola"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6776","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6776"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6776\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/345422"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6776"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6776"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6776"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}