{"id":422374,"date":"2026-08-23T13:03:29","date_gmt":"2026-08-23T11:03:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=422374"},"modified":"2026-08-23T13:05:35","modified_gmt":"2026-08-23T11:05:35","slug":"viner-fran-oar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vindistrikt\/viner-fran-oar\/","title":{"rendered":"Vad har viner fr\u00e5n \u00f6ar gemensamt? Island Wines Summit Tenerife 2026 hade svaren \u2013 del 1 | Britt p\u00e5 Forbes"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I juni deltog jag i Island Wines Summit Tenerife 2026, en kongress med syfte att s\u00e4tta str\u00e5lkastarljuset p\u00e5 viner gjorda p\u00e5 \u00f6ar. Evenemanget hade lockat m\u00e5nga sp\u00e4nnande vinodlare fr\u00e5n just \u00f6ar, fr\u00e4mst i Medelhavet och i Atlanten.\u00a0 Men vad har egentligen viner fr\u00e5n \u00f6ar gemensamt, om n\u00e5got? Jag st\u00e4llde mig fr\u00e5gan innan jag \u00e5kte. Och jag fick svar, n\u00e5gra v\u00e4ntade, andra mer ov\u00e4ntade. \u00a0\u00a0<\/strong><\/p>

Att f\u00f6rs\u00f6ka hitta gemensamma n\u00e4mnare f\u00f6r viner fr\u00e5n olika geografiska platser \u00e4r popul\u00e4rt nuf\u00f6rtiden. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att marknadsf\u00f6ra viner tillsammans som en grupp, med liknande karakt\u00e4r eller n\u00e5got annat liknande. Konceptet med vulkan-viner har haft stor framg\u00e5ng. Skulle viner fr\u00e5n \u00f6ar ocks\u00e5 kunna lyckas med detta? Jag tror det. Och de kanske till och med har mer gemensamt \u00e4n vinerna fr\u00e5n vulkanisk jord som \u00e4r en ganska spretig grupp.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Artikeln, ursprungligen publicerad p\u00e5 <\/em><\/strong>Forbes.com<\/a><\/em><\/strong>, kommer h\u00e4r i ut\u00f6kad form med ytterligare kontext, inneh\u00e5ll, uppdateringar och redaktionella insikter relevanta f\u00f6r BKWine Magazines l\u00e4sare och andra vin\u00e4lskare.<\/em><\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

S\u00e5 jag s\u00e5g med sp\u00e4nning fram emot att delta i Island Wines Summit 2026 p\u00e5 Teneriffa<\/strong> tidigare i somras. Men har viner fr\u00e5n \u00f6ar egentligen n\u00e5got gemensamt? F\u00f6rutom f\u00f6rst\u00e5s att de \u00e4r omgivna av vatten. Detta kan tyckas uppenbart men \u00e4r inte mindre viktigt f\u00f6r det.<\/p>

”En \u00f6 lever p\u00e5 helt andra premisser, inte minst p\u00e5 grund av isoleringen”, sa Pascaline Lepeltier<\/strong>, inflytelserik sommelier och vinink\u00f6pare i New York (nu p\u00e5 k\u00e4nda restaurangen Chambers) och en av talarna p\u00e5 kongressen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Vineyards\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Vineyards plunging into the Mediterranean in Roussillon, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Hur b\u00f6rjade allt?<\/h2>

F\u00f6r Pascaline \u00e4r \u00f6-viner redan ett koncept. \u201dJa\u201d, s\u00e4ger hon, \u201dur mitt perspektiv, som vink\u00f6pare i New York, \u00e4r det redan ett mycket framg\u00e5ngsrikt s\u00e5dant. Folk f\u00f6rst\u00e5r det. Det \u00e4r l\u00e4tt att s\u00e4lja viner under den h\u00e4r kategorin.\u201d<\/p>

Men kategorin har bara funnits i 25 \u00e5r, till\u00e4gger hon. S\u00e5 hur d\u00f6k den pl\u00f6tsligt upp?<\/p>

\u00c5r 1816 skrev Andr\u00e9 Jullien, en banbrytande fransk vinboksf\u00f6rfattare, en bok om v\u00e4rldens ving\u00e5rdar. Redan d\u00e5 talar han om Sicilien, olika grekiska \u00f6ar, Kap Verde, Azorerna och Madeira. Han talade dock inte om dem som en \u201d\u00f6-kategori\u201d.<\/p>

Vi m\u00e5ste hoppa fram till b\u00f6rjan av 2000-talet f\u00f6r f\u00f6delsen av det specifika vin-\u00f6-konceptet, menar Pascaline, drivet av traditionell media, sociala medier och vinturism. Medelhavslivsstilen och medelhavsdieten fick f\u00e4ste. Inget blev s\u00e5 vackert p\u00e5 instagram som den grekiska \u00f6n Santorini och p\u00e5 k\u00f6pet uppt\u00e4ckte man den magnifika assyrtiko-druvan. Vinskribenter b\u00f6rjade skriva om \u201dDet nya Spanien\u201d, inklusive vinerna fr\u00e5n Kanarie\u00f6arna.<\/p>

Sedan, f\u00f6r 10\u201315 \u00e5r sedan, tog konceptet med vulkan-viner form. Alla pratade helt pl\u00f6tsligt om Sicilien och framf\u00f6r allt Etna . Frank Cornelissen, en av Etnas ikoner, bes\u00f6kte USA. \u201dHan gjorde en l\u00e5ng turn\u00e9 i landet; det blev en enorm succ\u00e9. Han var en katalysator, s\u00e4ger Pascaline.\u201d<\/p>

Samtidigt bidrog ett vaknande intresse bland vinentusiaster och sommelierer f\u00f6r nischviner (och m\u00e5nga av dessa \u00f6-viner \u00e4r i h\u00f6g grad nischviner) och f\u00f6r ok\u00e4nda och inhemska druvsorter till att lansera kategorin \u00f6-viner. Bland den nya generationen \u00f6-vinmakare arbetar en h\u00f6g andel ekologiskt och vissa som naturvinsmakare. Detta hj\u00e4lpte ocks\u00e5. \u00d6-vinerna uppfyllde alla krav.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Pascaline\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Pascaline Lepeltier, copyright BKWine Photogaphy<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Isolering ger f\u00f6rdelar<\/h2>

Pascaline pratade om isolering, och inom vinv\u00e4rlden kan det faktiskt ha flera betydande effekter: vinlusen kanske aldrig har n\u00e5tt omr\u00e5det, till exempel. Flera vin-\u00f6ar \u00e4r idag fria fr\u00e5n phylloxeran. De har ocks\u00e5 en h\u00f6g andel gamla vinstockar, vissa av dem, som p\u00e5 norra Teneriffa, mer \u00e4n 100 \u00e5r gamla och vissa f\u00f6rmodligen mycket mer. Naturligtvis skulle Teneriffa f\u00f6rlora mycket om vinlusen pl\u00f6tsligt d\u00f6k upp. Den gjorde faktiskt det f\u00f6rra \u00e5ret p\u00e5 en \u00f6vergiven ving\u00e5rd. Men som tur var spred den sig inte ytterligare.<\/p>

Att vara en \u00f6, oavsett det allm\u00e4nna klimatet, inneb\u00e4r att man ofta har starka vindar. Detta kan vara en f\u00f6rdel eftersom det torkar upp regn och fukt med mindre behov av besprutning mot sjukdomar. Man kan dock beh\u00f6va anpassa sitt besk\u00e4rningssystem f\u00f6r att skydda vinstockarna mot h\u00e5rda vindar och ibland den br\u00e4nnande solen. Ett exempel \u00e4r ”korgbesk\u00e4rningen” p\u00e5 \u00f6n Santorini. Om det \u00e4r v\u00e4ldigt varmt och bl\u00e5sigt skrumpnar druvorna, vilket kan inneb\u00e4ra en f\u00f6rlust i kvantitet men en vinst i koncentration.<\/p>

Inhemska druvsorters dragningskraft<\/h2>

Isolering kan ocks\u00e5 g\u00f6ra det l\u00e4ttare att bevara lokala druvsorter. Vinerna vi smakade under kongressen visade oss ett otroligt variation av druvsorter; \u00a0jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att de flesta av oss aldrig hade h\u00f6rt talas om ens h\u00e4lften. Druvsorter med en l\u00e5ng historia p\u00e5 en plats anpassar sig ofta v\u00e4l till den platsen, s\u00e5 det \u00e4r idealiskt att forts\u00e4tta odla dem. Men m\u00e5nga av dessa druvsorter har fallit offer f\u00f6r mode eller f\u00f6r att de ger f\u00f6r l\u00e5ga avkastningar, f\u00f6r l\u00e5g alkoholhalt, inte tillr\u00e4ckligt med f\u00e4rg etc. En del har n\u00e4stan f\u00f6rsvunnit.<\/p>

Men f\u00f6r dagens vinmakare p\u00e5 \u00f6arna \u00e4r det ett medvetet val att anv\u00e4nda inhemska druvor, n\u00e5got de \u00e4r stolta \u00f6ver och tror p\u00e5. De letar upp dem och v\u00e4cker dem till liv igen ifall de varit p\u00e5 v\u00e4g att d\u00f6 ut. Jag fann denna entusiasm bland vinmakare fr\u00e5n alla \u00f6ar som var n\u00e4rvarande p\u00e5 kongressen. Dessa sorter \u00e4r dessutom ofta ett mer h\u00e5llbart val \u00e4n ”importerade” sorter, men det \u00e4r naturligtvis inte en sj\u00e4lvklarhet. Yiannis Kyriakidis, p\u00e5 ving\u00e5rden Vouni Panayia p\u00e5 Cypern, s\u00e4ger att han vill marknadsf\u00f6ra \u00f6ns gamla sorter. \u201dVi m\u00e5ste bevara kunskapen om dessa gamla sorter.\u201d<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Vineyards\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Vineyards in Collioure overlooking the Mediterranean, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Hur smakar vinerna?<\/h2>

Hur \u00e4r det med vinernas karakt\u00e4r, finns det n\u00e5gra likheter? Jag fann fr\u00e4sch\u00f6r och extraordin\u00e4r syra i princip alla viner jag smakade p\u00e5. De vita vinerna, som tenderade att dominera, var friska, torra och vad jag skulle kalla struktur- eller texturviner, med h\u00f6g syra och en h\u00e4rlig munk\u00e4nsla. De r\u00f6da vinerna hade en viss l\u00e4tthet och alltid en friskhet och en l\u00e4skande frukt. B\u00e5de vita och r\u00f6da var f\u00f6r det mesta l\u00e4tta i alkoholhalt, 11\u201312,5 %. S\u00e5 ja, \u00f6-konceptet som Pascaline pratade om fungerar. Smakar man ett s\u00e5dant h\u00e4r vin fr\u00e5n en \u00f6 vill man utforska fler \u00f6ar.\u00a0<\/p>

Vill du veta mer om vinodlarna och vinerna? Missa inte del 2, med viner och producenter fr\u00e5n Medelhavs\u00f6arna och Atlanten. Publiceras snart.<\/p>

– – – – – – –<\/p>

Mer om \u00f6-viner p\u00e5 BKWine Magazine:<\/em><\/h3>

Cypern<\/em><\/strong><\/p>