{"id":421671,"date":"2026-06-25T19:03:21","date_gmt":"2026-06-25T17:03:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=421671"},"modified":"2026-06-25T19:04:04","modified_gmt":"2026-06-25T17:04:04","slug":"varmeboljans-konsekvenser-for-vinodlarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vintillverkning-vinodling\/varmeboljans-konsekvenser-for-vinodlarna\/","title":{"rendered":"V\u00e4rmeb\u00f6ljans och det extrema v\u00e4drets konsekvenser f\u00f6r vinodlarna"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

En v\u00e4rmeb\u00f6lja kv\u00e4ver stora delar av Europa just nu, med temperaturer som n\u00e5r upp till 45 \u00b0C i delar av Frankrike. Men medan vi m\u00e4nniskor lider \u00e4r det v\u00e4rt att fr\u00e5ga sig: hur \u00e4r det med vinstockarna? Ja, det lider ocks\u00e5. Konsekvenserna f\u00f6r vinodlarna \u00e4r betydande och komplexa. Det kan handla om accelererad mognad och potentiellt obalanserade viner, vattenstress, bevattningsproblem, risk f\u00f6r skogsbr\u00e4nder och helt enkelt hur man hanterar sk\u00f6rden i extrem v\u00e4rme. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna verkar driva v\u00e4derm\u00f6nstren mot allt mer dramatiska sv\u00e4ngningar. H\u00e4r \u00e4r en n\u00e4rmare titt p\u00e5 vad detta inneb\u00e4r f\u00f6r vinproducenter, och d\u00e4rmed vinkonsumenter, och vilka alternativ de har f\u00f6r att anpassa sig.<\/strong><\/p>

Idag, n\u00e4r jag skriver detta, r\u00e4knar man med att v\u00e4rmeb\u00f6ljan ska n\u00e5 sin kulmen h\u00e4r i Paris. N\u00e5gra sn\u00e4pp \u00f6ver 40 ska det bli. Ig\u00e5r visade termometern som mest 41,3 \u00b0C. (I skuggan, p\u00e5 norrsidan av huset. Att m\u00e4ta v\u00e4rmen i solen \u00e4r meningsl\u00f6st. Det ger ett helt godtyckligt resultat.) Varmt s\u00e5 det f\u00f6rsl\u00e5r. P\u00e5 natten, tidig morgon, kommer det ner till 26 \u00b0C.<\/p>

Det \u00e4r inte bara Frankrike som drabbas, \u00e4ven om centrumet f\u00f6r v\u00e4rmezonen ligger h\u00e4r. Hela s\u00f6dra Europa \u00e4r drabbat, och det verkar \u00e4ven som att det \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att sprida sig norrut. (N\u00e4r du l\u00e4ser detta kanske vi vet om s\u00e5 \u00e4r fallet.) I England noterade man ett v\u00e4rmerekord ig\u00e5r, 36,1 \u00b0C. I franska Sydv\u00e4st n\u00e5dde man n\u00e4stan 45 \u00b0C.<\/p>

V\u00e4drets makter s\u00e4tter oss p\u00e5 prov. P\u00e5 engelska pratar man om \u201dthe elements\u201d n\u00e4r man pratar om dramatiskt v\u00e4der, och i just detta fall verkar \u201delementen\u201d k\u00f6ra f\u00f6r h\u00f6gtryck.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"A\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
A thermometer showing 40 C and 28% humidity, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"A\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
A thermometer with a scale, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s problematiskt. M\u00e4nniskor lider. Ett femtiotal m\u00e4nniskor s\u00e4gs ha d\u00f6tt p\u00e5 grund av v\u00e4rmen, men de flesta inte av v\u00e4rmen utan av drunkning. Tv\u00e5 sm\u00e5 barn hade l\u00e4mnats kvar i en bil i solen\u2026 Men m\u00e4nniskor drabbas mycket olika. Sj\u00e4lv lider jag mer av kylan \u00e4n av den h\u00e4r hettan. Andra k\u00e4mpar f\u00f6r att h\u00e5lla sig uppe. Men bara man dricker mycket (vatten!) s\u00e5 klarar man sig nog.<\/p>

Transportsystemet sviktar. Asfalten blir som lera p\u00e5 sina st\u00e4llen. Trafiken t\u00e4tnar (bilar har luftkonditionering men inte mycket av kollektivtrafiken). En del skolor st\u00e4nger, utomhusmarknaderna blir inst\u00e4llda \u2013 p\u00e5 v\u00e5r marknad fanns inget fiskst\u00e5nd, ingen osthandlare, ingen slaktare ig\u00e5r. Hur skulle de h\u00e5lla sina varor i form?<\/p>

Hur g\u00e5r det f\u00f6r vinrankorna?<\/h2>

Men hur g\u00e5r det d\u00e5 f\u00f6r vinrankorna?<\/p>

Vinrankorna lider ocks\u00e5 av v\u00e4rmen, kanske mindre \u00e4n vi m\u00e4nniskor, men likv\u00e4l. M\u00e5nga vinproducenter \u00e4r oroliga. Vinodlingen p\u00e5verkas p\u00e5 flera olika s\u00e4tt.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Dry,\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Dry, cracked earth, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

P\u00e5 grund av det varma och soliga v\u00e4dret har druvorna hunnit utvecklas mycket l\u00e4ngre i sin mognad \u00e4n normalt. Det som vanligen \u00e4r sm\u00e5 gr\u00f6na kart \u00e4r idag utvecklade till i alla fall halvstora druv\u00e4mnen. I Roussillon, d\u00e4r jag var f\u00f6r lite sedan, pratade man om att man, i st\u00e4llet f\u00f6r att b\u00f6rja sk\u00f6rden i mitten-slutet av augusti, kommer att beh\u00f6va sk\u00f6rda redan i b\u00f6rjan av augusti eller till och med i juli. I Bordeaux brukar sk\u00f6rden b\u00f6rja runt mitten-slutet av september. Kanske blir det sk\u00f6rd redan i augusti i \u00e5r. Champagne planerar f\u00f6r sk\u00f6rden redan i augusti, veckor tidigare \u00e4n normalt.<\/p>

Vinproducenterna kommer att tvingas planera om sina semestrar. Det kanske inte l\u00e5ter s\u00e5 dramatiskt, och \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s hanterbart, men det kan leda till oanade problem. Vid en tidigare extremt varm sommar (2003) var jag hos en producent i Champagne. De arbetade varje \u00e5r med samma sk\u00f6rdearbetare, ett antal romfamiljer. N\u00e4r de ins\u00e5g att sk\u00f6rden skulle beh\u00f6va tidigarel\u00e4ggas f\u00f6rs\u00f6kte de f\u00e5 tag p\u00e5 sitt sk\u00f6rdeteam, men de gick inte att n\u00e5, s\u00e5 de hade inga sk\u00f6rdearbetare. Som tur var lyckades de hitta en Plan B och kunde genomf\u00f6ra sk\u00f6rden.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Britt\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Britt Karlsson, BKWine, looking in a refractometer to check sugar\/alcohol, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Men en extremt snabb mognad kan leda till andra problem. Det kan leda till obalans i druvans mognad. De tre parametrarna man oftast pratar om \u00e4r sockerhalten i druvan, syraniv\u00e5n och den fenoliska mognaden. N\u00e4r druvan mognar \u00f6kar sockerhalten och syrahalten minskar. Parallellt har man den fenoliska mognaden, d.v.s. f\u00e4rg, tanniner, diverse smak\u00e4mnen och annat. V\u00e4rmen och mognadens halsbrytande hastighet kan leda till att dessa olika processer inte \u00e4r i fas.<\/p>

Resultatet kan bli obalanserade viner. Gr\u00f6na omogna tanniner, \u00f6verdriven syltighet, h\u00f6g alkoholhalt, stumma aromer\u2026<\/p>

\u201dKan bli\u201d. Beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis bli. Det \u00e5terst\u00e5r att se.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"The\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
The scales of an Austrian refractometer to measure sugar\/alcohol, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Hettan och solen kan leda till att druvorna blir \u201dbr\u00e4nda\u201d. Om de exponeras kan de torka ihop och skrumpna i f\u00f6rtid. Har man gjort l\u00f6vf\u00f6rtunning f\u00f6r att \u201df\u00f6rb\u00e4ttra\u201d exponeringen, kan man drabbas extra mycket.<\/p>

Ett resultat kan allts\u00e5 vara att sockerhalten blir h\u00f6gre \u00e4n normalt. Det kan bli ett problem idag n\u00e4r marknaden verkar efterfr\u00e5ga viner med l\u00e4gre alkoholhalt (fast ibland kan man fr\u00e5ga sig om folk bryr sig mer om siffran p\u00e5 etiketten \u00e4n om smaken i vinet). Kommer man att kunna s\u00e4lja vinerna fr\u00e5n extra varma \u00e5r?<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"A\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
A wine label with 15.5% effective alcohol and \"total\" of 21%, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Torka<\/h2>

Det varma v\u00e4dret och avsaknaden av regn kan leda till att vinrankorna lider av brist p\u00e5 vatten. Ju yngre vinrankor, desto st\u00f6rre problem. Det \u00e4r framf\u00f6r allt h\u00e4r som \u201dgamla vinrankor\u201d har en f\u00f6rdel. De har l\u00e5nga r\u00f6tter som n\u00e5r \u00e4nda ner till fuktiga jordlager.<\/p>

Man pratar ibland om \u201dvattenstress\u201d, d.v.s. vinrankan blir stressad av att inte hitta vatten och av den h\u00f6ga temperaturen. Det kan leda till att mognaden avstannar, tv\u00e4rt emot vad man kanske skulle tro. Vinrankan reagerar p\u00e5 torkan och v\u00e4rmen genom att \u201dst\u00e4nga ner systemet\u201d. Klyv\u00f6ppningarna (stomata) st\u00e4ngs f\u00f6r att minska avdunstningen och d\u00e4rmed stoppas tillg\u00e5ngen till koldioxid, som vinrankan beh\u00f6ver f\u00f6r att forts\u00e4tta mogna.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Grapes\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Grapes burned on the vine by the sun and heat in 2003 in Chablis grand cru, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Bevattning<\/h2>

I mycket torrt och varmt v\u00e4der kan bevattning spela en stor och viktig roll. Man h\u00f6r fortfarande f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt ofta myten att \u201dbevattning \u00e4r f\u00f6rbjuden i ving\u00e5rdarna i Europa\u201d.<\/p>

Nej, bevattning i ving\u00e5rdar \u00e4r generellt till\u00e5ten inom EU. Men den kan begr\u00e4nsas med lokala regler, t.ex. I franska \u201dd\u00e9cret\u201d f\u00f6r appellationer eller italienska \u201ddisciplinare\u201d f\u00f6r Italiens vindistrikt. Ju \u201dfinare\u201d appellation desto striktare brukar reglerna vara.<\/p>

Det finns allts\u00e5 ett generellt tillst\u00e5nd f\u00f6r bevattning inom hela EU, men l\u00e4nderna kan inf\u00f6ra olika best\u00e4mmelser, nationella eller regionala. Lokalt (i varje AOP\/AOC\/DO\/DOCG\/IGT\/vino…) varierar best\u00e4mmelserna. Vissa regioner har ett fullst\u00e4ndigt f\u00f6rbud. Andra till\u00e5ter det i krissituationer. Andra till\u00e5ter det under f\u00f6ruts\u00e4ttning att producenten l\u00e4mnar en beg\u00e4ran eller bara en rapport om att det g\u00f6rs. Andra till\u00e5ter det bara inom vissa datumintervall. Ytterligare andra har \u00e4nnu liberalare regler.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Flood-irrigation\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Flood-irrigation using canals in a vineyard with hail nets in Mendoza, Argentina, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Bevattningsreglerna har l\u00e4ttats upp under \u00e5ren. F\u00f6rr i tiden ans\u00e5g man att ”bevattning \u00e4r d\u00e5ligt, eftersom det sp\u00e4der ut vinet”. Inte l\u00e4ngre. Det som f\u00f6rmodligen var den avg\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ndringen var v\u00e4rmeb\u00f6ljan 2003 (om inte tidigare). Mycket underm\u00e5ligt vin tillverkades 2003 eftersom vinstockarna saknade vatten. Folk b\u00f6rjade inse att man faktiskt kan g\u00f6ra b\u00e4ttre<\/u> vin (och inte s\u00e4mre) om man anv\u00e4nder bevattning p\u00e5 ett intelligent och ansvarsfullt s\u00e4tt. \u201dEnklare\u201d niv\u00e5er (vin de france\/vin de table) har vanligen mer liberala regler \u00e4n de ”h\u00f6gre” skikten (IGP och sedan AOP). Till exempel, Pessac-L\u00e9ognan till\u00e4t bevattning 2016, sedan Saint Emilion 2017, och fr\u00e5n 2021 kan man beg\u00e4ra att f\u00e5 bevattna i Pomerol. L\u00e4s mer p\u00e5 BKWine Magazine: Bevattning \u00e4r till\u00e5ten i Bordeaux<\/a>.<\/p>

Om vi lyfter blicken till utanf\u00f6r Europa s\u00e5 \u00e4r bevattning \u00e4nnu vanligare. Det \u00e4r stora delar av Australien som inte skulle kunna producera n\u00e5got vin alls utan bevattning. Likas\u00e5 i Mendoza i Argentina. D\u00e4r har man f\u00f6rdelen av att vara n\u00e4ra Anderna och ha tillg\u00e5ng till sm\u00e4ltvattnet fr\u00e5n dess h\u00f6ga h\u00f6jder i floderna. Men \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r det problematiskt. Det b\u00f6rjar bli brist p\u00e5 vatten i Mendoza. Vill man plantera en ny ving\u00e5rd s\u00e5 \u00e4r det viktigaste att se till att ha vattenr\u00e4ttigheter.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Tillg\u00e5ng till vatten<\/h2>

Tillg\u00e5ng till vatten \u00e4r allts\u00e5 ytterligare ett viktigt problem. I Mendoza b\u00f6rjar det bli brist p\u00e5 vatten. Man f\u00e5r inte l\u00e4ngre borra till grundvattnet hur som helst och tillg\u00e5ngen till sm\u00e4ltvatten \u00e4r noga kontrollerad.<\/p>

Andra regioner har samma problem. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan, i slutet av 10-talet, led Sydafrika av flera \u00e5rs torka. Vattnet b\u00f6rjade ta slut. N\u00e4r vi d\u00e5 var d\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r sydafrikanska vinresa<\/a> (n\u00e4sta resa \u00e4r planerad till februari n\u00e4sta \u00e5r!) r\u00e4knade man dagar till att vattnet i reservoarerna skulle vara slut. 35-dagar, 30-dagar,\u2026 Att bada i badkar var f\u00f6rbjudet. N\u00e4r jag borstade t\u00e4nderna p\u00e5 flygplatsen och l\u00e4t vattnet rinna, sa en person till mig att jag inte skulle sl\u00f6sa. Han hade r\u00e4tt. Sedan skulle Kapstaden, inte bara ving\u00e5rdarna utan hela Kapstaden, vara utan vatten. Som tur var kom regnet s\u00e5 sm\u00e5ningom; man kom aldrig ner till \u201ddag 0\u201d. Men resultatet blev att Sydafrika f\u00f6rlorade tusentals hektar ving\u00e5rdar.<\/p>

I Languedoc i Frankrike finns det ingen stor flod som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r bevattning. S\u00e5 man har byggt r\u00f6rledningar f\u00f6r att ta vatten fr\u00e5n Rh\u00f4nefloden.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Sauvignon\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Sauvignon blanc landscape at Tupari Wines in the Awatere Valley, Marlborough, New Zealand, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Tillg\u00e5ng till vatten \u00e4r utan tvekan ett av framtidens stora problem. Men l\u00f6sningen \u00e4r knappast att s\u00e4ga att \u201dvatten \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet\u201d. Det l\u00f6ser ingen fr\u00e5ga. Ist\u00e4llet beh\u00f6ver man se vatten som en viktig naturresurs som beh\u00f6ver hanteras klokt och r\u00e4ttvist och som har ett ekonomiskt v\u00e4rde, f\u00f6r m\u00e4nniskor och f\u00f6r samh\u00e4llet.<\/p>

Vatten beh\u00f6ver ocks\u00e5 anv\u00e4ndas klokt. Olika bevattningsmetoder kan vara b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. N\u00e4r jag f\u00f6r lite sedan postade en video om droppbevattning, en slang som h\u00e4ngde p\u00e5 vinrankorna d\u00e4r vattnet droppade, s\u00e5 fick jag en kommentar fr\u00e5n Christophe Bosquet, en vinproducent i Languedoc, som sa: \u201dDet d\u00e4r \u00e4r sl\u00f6saktig bevattning\u201d. Man kan ist\u00e4llet ha nedgr\u00e4vda slangar, som ger mindre avdunstning, menade han. Med goda sk\u00e4l.<\/p>

Skogsbr\u00e4nder<\/h2>

Risken f\u00f6r skogsbr\u00e4nder \u00e4r givetvis extremt h\u00f6g. Ving\u00e5rdar \u00e4r inte s\u00e4rskilt eldf\u00e4ngda; de kan till och med anv\u00e4ndas som brandgator (lite brutalt uttryckt). Men visst, \u00e4ven ving\u00e5rdar kan brinna.<\/p>

\u00c4ven om ving\u00e5rden inte drabbas sj\u00e4lv s\u00e5 kan druvorna bli r\u00f6kskadade (\u201dsmoke taint<\/em>\u201d). Det \u00e4r ett omdebatterat \u00e4mne. Ungef\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt som Languedocs unika \u201dgarrigue\u201d ger \u00f6rtaromer i vinet s\u00e5 kan r\u00f6karomer fastna p\u00e5 druvans skal, menar man, och ge bismak. \u00c4r det ett problem? Kanske, kanske inte. Kalifornien, s\u00f6dra Frankrike, Grekland och Chile \u00e4r bara n\u00e5gra av de som har drabbats av detta.<\/p>

De ekonomiska effekterna av skogsbr\u00e4nder kan vara stora.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Vineyards\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Vineyards and other land damaged by wildfires in Roussillon, France, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Arbetet i ving\u00e5rden<\/h2>

\u00c4ven om man kanske t\u00e4nker att vinrankan sk\u00f6ter sig sj\u00e4lv under sommaren, s\u00e5 \u00e4r det inte riktigt s\u00e5 enkelt. Det finns mycket som kan beh\u00f6va g\u00f6ras i ving\u00e5rden, b\u00e5de manuellt och med traktor. Besprutning, rensning av ogr\u00e4s, rensning av rotskott, klippning, reparationer av uppbindning, med mera. Detta \u00e4r inte ett problem f\u00f6r vinrankan, f\u00f6rst\u00e5s, men f\u00f6r personalen.<\/p>

Sk\u00f6rdeproblematiken<\/h2>

Om det dessutom \u00e4r (extra) varmt \u00e4ven under sk\u00f6rden kan det leda till ytterligare problem. Det \u00e4r inte s\u00e4rskilt angen\u00e4mt att arbeta hela dagen i fyrtiograders v\u00e4rme och solsken med sk\u00f6rden.<\/p>

Det \u00e4r inte heller bra att f\u00e5 in druvor med en temperatur p\u00e5 40\u201350 \u00b0C till vinanl\u00e4ggningen. Det kan leda till stormj\u00e4sning och instabiliteter. Man kan l\u00e5ta druvorna vila i kylrum innan de krossas. Man kan anv\u00e4nda torris i tankarna. Med mera.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"The\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
The harvest team at a Bordeaux with harvest finished (harvest supervisor far right...), copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Men s\u00e5dant har \u00e4ven en kostnad, b\u00e5de i pengar och i klimatp\u00e5verkan. Det kr\u00e4vs en hel del energi f\u00f6r att kyla druvorna eller producera torrisen, liksom f\u00f6r att h\u00e5lla tankarna i l\u00e4mplig temperatur, vilket kan leda till ytterligare utsl\u00e4pp av drivhusgaser.<\/p>

Men kanske viktigare: man kan sk\u00f6rda tidigt eller under natten. Sk\u00f6rdar man manuellt kan man b\u00f6rja s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt, kanske klockan fyra, och sedan forts\u00e4tta fram till lunchdags och inte sk\u00f6rda p\u00e5 eftermiddagen.<\/p>

En stor f\u00f6rdel med att sk\u00f6rda med maskin \u00e4r att det \u00e4r enkelt att sk\u00f6rda mitt i natten. Det \u00e4r inte lika enkelt att f\u00e5 ut ett sk\u00f6rdeteam mitt i natten. D\u00e5 f\u00e5r man in svala druvor som hamnar i tankarna.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Machine\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Machine harvesting in a vineyard in North Macedonia, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Det \u00e4r inte bara v\u00e4rmen: regn, torka, hagel, frost\u2026<\/h2>

V\u00e4rmen, eller hettan snarare, \u00e4r bara ett av de v\u00e4derproblem som vinproducenter brottas med. Det verkar som att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna ger allt mer dramatiska sv\u00e4ngningar i v\u00e4dret.<\/p>

I slutet av en s\u00e5n h\u00e4r v\u00e4rmeb\u00f6lja kommer det ofta till exempel v\u00e5ldsamma ov\u00e4der, som kan leda till \u00f6versv\u00e4mningar som sveper bort hela ving\u00e5rdar. Eller hagel.<\/p>

Hagel, frost, v\u00e5ldsamt regn, hetta, torka och s\u00e5 vidare\u2026 De verkar komma oftare och oftare j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rr.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Frost\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Frost-damaged vines in springtime, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Olika s\u00e4tt att k\u00e4mpa emot<\/h2>

Det finns olika s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rminska effekterna: en del p\u00e5 kort sikt, andra p\u00e5 l\u00e5ng sikt.<\/p>

Ett noggrant arbete i ving\u00e5rden \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s viktigt, liksom att f\u00f6lja utvecklingen och h\u00e4lsan hos vinrankorna. Kanske anv\u00e4nda bevattning d\u00e4r det beh\u00f6vs. Anpassa besk\u00e4rningen t.ex. genom att bygga l\u00f6vverket f\u00f6r b\u00e4ttre skugga f\u00f6r druvorna.<\/p>

Olika tekniker i vinanl\u00e4ggningen under j\u00e4sningen kan vara till hj\u00e4lp. Har man t.ex. drabbats av brist p\u00e5 tanniner eller f\u00f6r l\u00e5g syra i musten kan det i viss m\u00e5n kompenseras genom att tills\u00e4tta \u00f6nologisk tannin eller syra. Med mera.<\/p>

P\u00e5 l\u00e4ngre sikt handlar det t.ex. om att plantera p\u00e5 l\u00e4mpliga platser med l\u00e4mpligt plantmaterial. Norrut ist\u00e4llet f\u00f6r sydsluttningar. H\u00f6gre h\u00f6jder. Till\u00e5ta andra druvsorter. I Bordeaux till\u00e5ter man t.ex. touriga nacional, en portugisisk druva, f\u00f6r experimentodlingar sedan n\u00e5gra \u00e5r. Anpassa vilka rotstockar man anv\u00e4nder (vissa \u00e4r mer t\u00e5liga mot torka). Med mera.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Tanin\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Tanin VR color, oenological tannins for colour stabilisation, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\u00c4r vinodling i England och Sverige r\u00e4ddningen?<\/h2>

B\u00e5de England och Sverige har f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet under senare \u00e5r f\u00f6r hur vinodling och vinproduktion har utvecklats och f\u00f6rb\u00e4ttrats i dessa kallare klimat. \u00c4r det h\u00e4r vi hittar r\u00e4ddningen f\u00f6r vinet i framtiden?<\/p>

En del av de viner jag har provat, b\u00e5de fr\u00e5n England och Sverige, har imponerat med sin kvalitet, men trots det \u00e4r svaret \u201dnej\u201d.<\/p>

Det f\u00f6rsta problemet \u00e4r skalan. V\u00e4rlden har idag runt 7 000 000 hektar ving\u00e5rdar. Bordeaux har 100 000 ha. England har cirka 4 500 hektar och Sverige har mellan 200 och 300 ha.<\/p>

Det andra problemet \u00e4r kanske allvarligare. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan blev jag intervjuad av en BBC-reporter om vinodlingen i Sverige. Hon ber\u00e4ttade att hon \u00e4ven hade pratat med en klimatforskare, som sagt att om klimatet f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 mycket att det blir m\u00f6jligt med mer storskalig vinodling i Sverige \u2013 det handlar kanske om 2 C \u2013 d\u00e5 har v\u00e4rlden globalt l\u00e5ngt allvarligare problem att brottas med \u00e4n att producera vin.<\/p>

D\u00e4remot \u00e4r Sverige (och i viss utstr\u00e4ckning England) ett mycket intressant vinodlingsland om man ser det som ett \u201dlaboratorium\u201d, en plats d\u00e4r man experimenterar med alternativa druvsorter, hybrider (piwi) t.ex., och odlingsmetoder som kan vara till nytta annorst\u00e4des.<\/p>

L\u00e4s mer om detta p\u00e5 BKWine Magazine:<\/strong><\/p>