{"id":421058,"date":"2025-10-02T08:17:48","date_gmt":"2025-10-02T06:17:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=421058"},"modified":"2025-10-02T08:18:41","modified_gmt":"2025-10-02T06:18:41","slug":"nar-idealen-moter-verkligheten-vatten-blir-till-vin-ny-bkwine-brief-nr-265","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/debatt\/nar-idealen-moter-verkligheten-vatten-blir-till-vin-ny-bkwine-brief-nr-265\/","title":{"rendered":"N\u00e4r idealen m\u00f6ter verkligheten \u2014 vatten blir till vin? | Ny BKWine Brief, nr 265"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\"\"<\/p>

Den franske vinmakaren vi hade framf\u00f6r oss h\u00e4rom veckan p\u00e5 Rh\u00f4neresan<\/a> s\u00e5g lite st\u00e4lld ut. Han hade just f\u00e5tt en fr\u00e5ga som kunde synas vara ganska r\u00e4ttfram: \u201d\u00c4r en appellation alltid en enhetlig terroir?\u201d Vinmakaren var tyst ett tag och sa sedan, \u201dJa, det \u00e4r en mycket bra fr\u00e5ga\u201d.<\/strong><\/p>

Om man tar ett steg tillbaks och funderar p\u00e5 vad \u201dappellation\u201d \u00e4r s\u00e5 \u00e4r svaret kanske att tanken fr\u00e5n b\u00f6rjan var just att en appellation skulle ha en enhetlig terroir, en gemensam karakt\u00e4r. Men i l\u00e4ngden gick det inte att uppr\u00e4tth\u00e5lla. V\u00e5r vinmakares egen appellation, Crozes-Hermitage, \u00e4r ett bra exempel. Ursprunget var ving\u00e5rdarna p\u00e5 sluttningarna kring staden Crozes-Hermitage. Men ganska snart var det fler som ville vara med. 1952 la man till ett stort omr\u00e5de p\u00e5 sl\u00e4ttlandet s\u00f6der om staden.<\/p>

\u2013<\/p>

Upprop:<\/strong><\/em><\/p>

K\u00e4nner du n\u00e5gon som kan vara intresserad av en vinresa?<\/em><\/p>

Tipsa dem om BKWine Vinresor<\/a>! Vi g\u00f6r vinresor som ingen annan.
Sveriges ledande vinresearrang\u00f6r. Sedan mer \u00e4n 20 \u00e5r.<\/em><\/p>

Tack <\/strong>p\u00e5 f\u00f6rhand f\u00f6r din hj\u00e4lp och st\u00f6d!<\/em><\/p>

\u2013<\/p>

Det \u00e4r inget fel p\u00e5 sl\u00e4ttlandet. Men terroiren \u00e4r inte enhetlig l\u00e4ngre. Ibland kan en appellation helt enkelt vara en kommun och en kommungr\u00e4ns \u00e4r inte uppdragen med geologin i \u00e5tanke. Och s\u00e5 vidare. Ibland undrar man varf\u00f6r gr\u00e4nsen mellan tv\u00e5 appellationer har dragits h\u00e4r och inte d\u00e4r. En odlare vi tr\u00e4ffade i Ch\u00e2teauneuf-du-Pape nyligen p\u00e5 vinresan i Rh\u00f4nedalen gav oss en intressant synpunkt p\u00e5 detta.<\/p>

1935, n\u00e4r man etablerade gr\u00e4nserna f\u00f6r AOC Ch\u00e2teauneuf-du-Pape, var det inte alla odlare som tyckte det skulle vara en f\u00f6rdel att ligga innanf\u00f6r gr\u00e4nsen. Varf\u00f6r ville man inte vara med i denna prestigefyllda appellation? Jo, innanf\u00f6r skulle man bara f\u00e5 producera 35 hl\/ha och utanf\u00f6r kunde man producera det dubbla och f\u00f6rmodligen mer. Och detta var en tid d\u00e5 fransm\u00e4nnen drack sina modiga 100 liter per person och \u00e5r. Med andra ord, det var l\u00e4tt att s\u00e4lja mycket vin. Det var ett sv\u00e5rt beslut att s\u00e4ga \u201djag ska g\u00f6ra bara en tredjedel s\u00e5 mycket vin h\u00e4danefter\u201d. Idag \u00e4r markv\u00e4rdet (och vinpriset) tio g\u00e5nger h\u00f6gre innanf\u00f6r gr\u00e4nsen utanf\u00f6r.<\/p>

Det \u00e4r en historia som liknar ett av de stora slotten i Bordeaux, ett som inte finns med i den ber\u00f6mda (men f\u00f6rlegade) klassificeringen fr\u00e5n 1855 och som vi ofta bes\u00f6ker p\u00e5 v\u00e5r vinresa till Bordeaux<\/a>. Varf\u00f6r \u00e4r det inte med i klassificeringen? Det s\u00e4gs att \u00e4garen vid den tiden tyckte att det var en l\u00f6jligt l\u00e5ng resa till h\u00e4st (detta var 1855!) in till staden Bordeaux bara f\u00f6r att f\u00e5 vara med p\u00e5 en lista \u00f6ver viner rangordnade efter pris. S\u00e5 han brydde sig inte.<\/p>

Det \u00e4r m\u00e5nga ideal (eller gamla traditioner) i vinv\u00e4rlden som m\u00e5ste \u00f6verges n\u00e4r verkligheten f\u00f6r\u00e4ndras. Idag \u00e4r v\u00e4rmeb\u00f6ljorna mer frekventa i Frankrike och de flesta andra vinl\u00e4nder i Europa och fr\u00e5gan om bevattning diskuteras vitt och brett. Konstbevattning var l\u00e4nge tabu i Frankrike, liksom i andra l\u00e4nder, och man s\u00e5g ner p\u00e5 Nya V\u00e4rlden som inte kunde klara sig utan att \u201dpumpa upp sina druvor med vatten\u201d. Nu \u00e4r det annat ljud i sk\u00e4llan.<\/p>

Vatten, kan det inte anv\u00e4ndas till annat ocks\u00e5 nu n\u00e4r v\u00e4xts\u00e4songen blir varmare och varmare? Michel Chapoutier, som vi tr\u00e4ffade h\u00e4romveckan p\u00e5 Rh\u00f4neresan<\/a> i Tain l\u2019Hermitage, har byggt upp ett vinimperium i Rh\u00f4nedalen. Han har ocks\u00e5 m\u00e5nga id\u00e9er om hur vinbranschen ska kunna f\u00f6rnya sig f\u00f6r att \u00f6verleva. En av hans k\u00e4pph\u00e4star \u00e4r tanken att man skulle kunna tills\u00e4tta vatten n\u00e4r alkoholhalten blir f\u00f6r h\u00f6g och d\u00e4rmed f\u00e5 ett mer balanserat vin. Vissa blir f\u00f6rf\u00e4rade men \u00e4r det verkligen v\u00e4rre att tills\u00e4tta vatten f\u00f6r att minska alkoholhalten \u00e4n att tills\u00e4tta socker (chaptalisera) f\u00f6r att h\u00f6ja alkoholhalten? Det g\u00f6r man sedan l\u00e4nge i m\u00e5nga l\u00e4nder.<\/p>

F\u00f6rr i tiden var h\u00f6g alkoholhalt ett tecken p\u00e5 kvalitet. Nu vill konsumenter ha Ch\u00e2teauneuf-du-Pape med 12 %, verkligen inte en l\u00e4tt uppgift f\u00f6r vinproducenterna.<\/p>

Det \u00e4r en finst\u00e4md avv\u00e4gning mellan tradition, karakt\u00e4r, identitet, marknadens realiteter, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och konsumenternas preferenser.<\/p>

Egentligen s\u00e5 handlar det i grund och botten om att vinproducenterna m\u00e5ste f\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar att g\u00f6ra bra vin och vi vinkonsumenter beh\u00f6ver ha realistiska f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 vinet.<\/p>

Det finns gr\u00e4nser f\u00f6r puritanismen. Visste du till exempel att en del av det vin som kallas \u201dPauillac\u201d faktiskt v\u00e4xt i grannkommunen Saint Julien? Eller att det finns ypperligt goda vita Aloxe-Corton gjorda p\u00e5 pinot gris odlat mitt i chardonnays h\u00f6gborg? Men det \u00e4r en historia f\u00f6r en annan g\u00e5ng.<\/p>

Resor<\/strong><\/u><\/p>

Reses\u00e4songen \u00e4r i full g\u00e5ng s\u00e5 det \u00e4r lite av en utmaning att hinna med att skriva och s\u00e4tta ihop nyhetsbrevet denna m\u00e5nad.<\/p>

Vi har redan avverkat ett antal olika vindistrikt \u2013 Piemonte, Loiredalen, Bourgogne, Toscana, Rh\u00f4nedalen, \u00d6sterrike och n\u00e5gra till. Och fler kommer det fram\u00f6ver.<\/p>

De flesta producenter som vi talat med \u00e4r mycket positiva \u2013 som sig b\u00f6r och som det brukar vara. Ska jag f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta det som alla vinmakare vi tr\u00e4ffat sagt s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt och grovt generalisera s\u00e5 kommer 2025 att bli en bra \u00e5rg\u00e5ng, men med lite mindre kvantitet vanligt, \u00e4ven om vissa distrikt har haft sina utmaningar (b\u00e5de hetta och regn). Men, som sagt, det \u00e4r en grov generalisering.<\/p>

Men nu \u00e4r det dags att planera din resa f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>

Vi har n\u00e5gra f\u00e5 platser kvar p\u00e5 vinresan till Nya Zeeland och v\u00e5rens resor b\u00f6rjar ocks\u00e5 fyllas upp. S\u00e5 boka nu din resa till ditt favoritdistrikt eller till n\u00e5got nytt som du vill uppt\u00e4cka.<\/p>

Snart kommer vi \u00e4ven att publicera hela h\u00f6stprogrammet f\u00f6r resor 2026.<\/p>