{"id":419258,"date":"2024-09-14T17:57:14","date_gmt":"2024-09-14T15:57:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=419258"},"modified":"2026-05-25T14:11:38","modified_gmt":"2026-05-25T12:11:38","slug":"viner-fran-nordmakedonien-med-zvonko-herceg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vindistrikt\/viner-fran-nordmakedonien-med-zvonko-herceg\/","title":{"rendered":"Viner fr\u00e5n Nordmakedonien, med Zvonko Herceg | Per p\u00e5 Forbes"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Inb\u00e4ddat i mitten av Balkan ligger landet som kallas Nordmakedonien. Det \u00e4r en bergig plats som n\u00e5r imponerande 2 752 meter med berget Korab p\u00e5 den albanska gr\u00e4nsen. De \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r sina intensiva och kraftfulla viner gjorda p\u00e5 druvan vranec, men det \u00e4r inte det enda de har att erbjuda nyfikna vin\u00e4lskare. Det finns flera andra sp\u00e4nnande lokala druvsorter, s\u00e5v\u00e4l som internationella druvor. F\u00f6r att f\u00e5 veta mer de makedonska vinerna satte jag mig och pratade med n\u00e5gon som k\u00e4nner dem b\u00e4ttre \u00e4n de flesta, Zvonko Herceg, ordf\u00f6randen i Makedonska F\u00f6reningen f\u00f6r Sommelierer. Vi pratade om n\u00e5gra av de unika egenskaperna hos makedonska viner och vad man ska leta efter om man \u00e4r en nyb\u00f6rjare p\u00e5 att dricka makedonska viner (och, f\u00f6r att vara \u00e4rlig, de flesta av oss \u00e4r det). Och, naturligtvis, n\u00e5gra mer detaljer om de ber\u00f6mda vranec (vranac) vinerna.<\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Artikeln, ursprungligen publicerad p\u00e5 <\/em><\/strong>Forbes.com<\/a><\/em><\/strong>, kommer h\u00e4r i ut\u00f6kad form med ytterligare kontext, inneh\u00e5ll, uppdateringar och redaktionella insikter relevanta f\u00f6r BKWine Magazines l\u00e4sare och andra vin\u00e4lskare.<\/em><\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Vineyard\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Vineyard landscape at harvest time in eastern North Macedonia, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Men f\u00f6rst lite historia och geografi. Nordmakedonien delar en turbulent historia med flera av de andra Balkanl\u00e4nderna. Fram till f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget var det en del av det osmanska riket. Efter det styrdes det av Bulgarien en tid och sedan Serbien. Efter andra v\u00e4rldskriget blev det en del av Jugoslavien. N\u00e4r Jugoslavien uppl\u00f6stes blev det ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt land 1991. Under m\u00e5nga \u00e5r var det k\u00e4nt som landet med ett av historiens mest udda namn, FYROM, eller utl\u00e4st \u201dfd jugoslaviska republiken Makedonien\u201d, eller allts\u00e5 \u201cFormer Yugoslav Republic of Macedonia\u201d. Grekland motsatte sig att de kort och gott anv\u00e4nde Makedonien som namn, eftersom Greklands norra provins ocks\u00e5 heter Makedonien. Slutligen, 2018 kom man fram till en kompromiss och landet heter sedan dess Nordmakedonien. Ja, livet och politiken kan vara komplicerad p\u00e5 Balkan.<\/p>

Det \u00e4r ett relativt litet land, ungef\u00e4r lika stort som Israel eller Haiti, lika stort som Massachusets i USA eller mellan V\u00e4rmland och Dalarna i storlek. Man kan k\u00f6ra fr\u00e5n norr till s\u00f6der p\u00e5 cirka tv\u00e5 timmar och lite mer \u00e4n s\u00e5 fr\u00e5n \u00f6st till v\u00e4st. Det \u00e4r ett land utan kust, det n\u00e5r inget hav, \u00e4ven om det inte \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n vare sig Joniska havet (\u00f6ver Albanien) eller Egeiska havet (\u00f6ver Grekland). Det gr\u00e4nsar till Grekland i s\u00f6der, Bulgarien i \u00f6ster, Serbien och Kosovo i norr och Albanien i v\u00e4ster.<\/p>

F\u00f6r ett tag sedan var jag i Nordmakedonien f\u00f6r att vara domare i en provning f\u00f6r CMB Vranec Selection, en internationell t\u00e4vling f\u00f6r vranec-viner. Det arrangerades gemensamt av Wines of Macedonia, Zvonko Herceg och Concours Mondial de Bruxelles (CMB). Det vi provade var v\u00e4rldens mest omfattande samling av vranec-viner provade vid ett gemensamt evenemang, med viner fr\u00e5n Nordmakedonien, Serbien, Kosovo, Montenegro, Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Du kan l\u00e4sa mer om vranec\/vranac-t\u00e4vlingen i den h\u00e4r artikeln<\/a>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Zvonko\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Zvonko Herceg, president of the Macedonian Sommelier Association, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Jag tog det som ett tillf\u00e4lle att sitta ner med Zvonko Herceg, en person som kan nordmakedonska viner utan och innan. Zvonko \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r Macedonian Association of Sommeliers, Makedonska sommeliererf\u00f6reningen, vinutbildare och domare i internationella vint\u00e4vlingar och m\u00e5nga andra saker inom vin. Jag ville f\u00e5 hans \u201dinsiders\u201d syn p\u00e5 detta f\u00f6ga k\u00e4nda Balkanland och vad de kan g\u00f6ra b\u00e5de med vranec och med andra druvor.<\/p>

Jag b\u00f6rjade med att fr\u00e5ga Zvonko vad det allra f\u00f6rsta man b\u00f6r veta och uppt\u00e4cka om norra Makedonien f\u00f6r n\u00e5gon som inte vet s\u00e5 mycket om det. (Och, egentligen, vem g\u00f6r det?) \u201cTill 80 % \u00e4r det berg. Vi har m\u00e5nga g\u00f6mda dalar, olika orienteringar med olika klimat\u201d, f\u00f6rklarade Zvonko. Ut\u00f6ver detta p\u00e5pekade han att jorden \u00e4r lika varierad, olika fr\u00e5n en dal till en annan.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Vineyard\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Vineyard landscape in autumn in the Veles wine region in North Macedonia, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Varf\u00f6r \u00e4r denna varierade och bergiga geografi viktig? Zvonko fortsatte, ”Vi har en bra m\u00f6jlighet att plantera m\u00e5nga druvsorter. Och jag kan s\u00e4ga att vi anv\u00e4nder verkligen ett mycket brett utbud av druvsorter. S\u00e5, kanske \u00e4r det h\u00e4r n\u00e5got sp\u00e4nnande f\u00f6r n\u00e5gon som kom till Balkanhalv\u00f6n, och speciellt i Nordmakedonien. F\u00f6r att smaka p\u00e5 olika druvsorter, av vilka n\u00e5gra \u00e4r internationella fr\u00e5n andra k\u00e4nda vinregioner, men man kan ocks\u00e5 kan hitta n\u00e5gra typiska Balkan- eller inhemska druvsorter fr\u00e5n Nordmakedonien.\u201d<\/p>

Du kan lyssna p\u00e5 hela konversationen som jag hade med Zvonko Herceg i den h\u00e4r videon:<\/em><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Detta ger en bra grund f\u00f6r ett brett utbud av b\u00e5de ”internationella” druvsorter och inhemska ursprungliga druvor. Det \u00e4r ingen \u00f6verraskning att Zvonko verkar mest stolt \u00f6ver de lokala druvsorterna, ”Jag kan t.ex. po\u00e4ngtera den gr\u00f6na druvsorten som smederevka<\/em>, som \u00e4r den mest planterade gr\u00f6na druvsorten i Nordmakedonien. Och fr\u00e5n denna grupp av gr\u00f6na druvsorter \u00e4r ocks\u00e5 temjanika<\/em>, som den kallas lokalt, mycket viktig, men det \u00e4r (det lokala namnet f\u00f6r) muscat blanc<\/em>, av gruppen Muscat mycket aromatisk men gjord i en torr stil.\u201d<\/p>

\u201dF\u00f6r de r\u00f6da vinerna kan vi peka ut kratosija<\/em>, mer k\u00e4nd som zinfandel<\/em> eller primitivo<\/em>, eller crljenak ka\u0161telanski<\/em> i Kroatien, eller tribidrag<\/em> i Kroatien, det andra namnet p\u00e5 denna druvsort, plavac mali<\/em>, som faktiskt ocks\u00e5 \u00e4r registrerad som en kroatisk druva sort, men det h\u00e4r kommer fr\u00e5n Balkanhalv\u00f6n.\u201d Ja, faktiskt, det man ofta t\u00e4nker p\u00e5 som en v\u00e4ldigt amerikansk druvsort \u2013 zinfandel \u2013 kommer ursprungligen fr\u00e5n Balkanhalv\u00f6n. Men det finns mer, zhilavka<\/em>, smederevka<\/em>, zupjanka<\/em>, stanushina<\/em>…<\/p>

L\u00e5t oss titta p\u00e5 siffrorna. H\u00e4r \u00e4r topplistan \u00f6ver bl\u00e5 druvsorter som planterats i ving\u00e5rdarna i Nordmakedonien<\/p>