![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/518efcd75da7e21ba3651b192ba0daf091a703da.gif\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u2014<\/p>\n
\u2014<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/81bcef81e0d7479d259df26147fdb8f55d348ab3.jpeg\")
<\/p>\n
Ett vin kan vara typiskt eller inte typiskt. Typiskt f\u00f6r vad? Det kan vara typiskt f\u00f6r en druva, ett distrikt, en \u00e5rg\u00e5ng, en producent. Fast de flesta som provar vin vet att det \u00e4r ett flytande begrepp, sv\u00e5rt att greppa tag i.<\/p>\n
(L\u00e5t oss anv\u00e4nda ordet \u201dtypiskhet\u201d ist\u00e4llet f\u00f6r den s\u00e5 popul\u00e4ra anglicismen \u201dtypicitet\u201d.)<\/p>\n
Typiskhet \u00e4r lite som kvalitet, fast om m\u00f6jligt \u00e4nnu mer vagt. Innan man g\u00e5r in p\u00e5 djupet i resonemanget m\u00e5ste man definiera vad det egentligen betyder.<\/p>\n
N\u00e5gon skulle kunna s\u00e4ga att ett vin \u00e4r typiskt n\u00e4r det \u00e5terspeglar sin \u201dterroir\u201d. Men det leder egentligen ingen stans. Vad \u00e4r terroir, konkret, \u00f6versatt till smaken i ett vin? En vinodlare skulle kunna s\u00e4ga det om sitt vin, med viss r\u00e4tt. Om n\u00e5gon annan s\u00e4ger det k\u00e4nns det som den personen g\u00f6r det lite v\u00e4l l\u00e4tt f\u00f6r sig.<\/p>\n
Man kanske kan s\u00e4ga att \u201dtypiskhet\u201d \u00e4r vad vi tycker ett vin \u201dborde\u201d smaka. S\u00e5 som vi har l\u00e4rt oss, som det st\u00e5r i b\u00f6cker (v\u00e5ra liksom andras), som de l\u00e4rt ut p\u00e5 vinkurser. Bordeaux \u00e4r stramt, syrah \u00e4r pepprigt, sauvignon blanc aromatiskt osv. Det l\u00e5ter enkelt men i sj\u00e4lva verket finns det o\u00e4ndligt m\u00e5nga varianter p\u00e5 stramt, pepprigt och aromatiskt.<\/p>\n
Dricker vi vinet \u00f6ppet (med vetskap om vad det \u00e4r), vilket ju trots allt \u00e4r vanligast, och ser p\u00e5 flaskan att det \u00e4r, s\u00e4g, en Bordeaux, d\u00e5 \u00e4r det l\u00e4ttare att framkalla de f\u00f6rv\u00e4ntade karakt\u00e4rsdragen. Jag vet, f\u00f6r jag har ofta provat blint, gissat fel, och sedan, n\u00e4r jag sett flaskan, helt pl\u00f6tsligt, som magi, har jag k\u00e4nt de typiska dofterna\/smakerna. (Fast just Bordeaux h\u00f6r till de viner som jag ibland faktiskt f\u00e5r r\u00e4tt i en blindprovning.)<\/p>\n
De franska appellationerna efterstr\u00e4var en viss homogenitet, en viss typiskhet f\u00f6r sina viner. I regelverken finns det angivet hur vinerna ska smaka. Ibland \u00e4r det detaljerade beskrivningar, men av n\u00f6dv\u00e4ndighet \u00e4r de ofta ganska vaga.<\/p>\n
Det st\u00e5r att en Pauillac ska ha tanniner och vara lagringsduglig, en Beaujolais l\u00e4ttdrucken, fruktig och blommig och en Moulin-\u00e0-Vent kraftfull och komplex med kryddig doft av tryffel. En Gigondas ska vara gener\u00f6s men lite str\u00e4v, med mogna r\u00f6da b\u00e4r. Grannbyn Vacqueyras komplex med b\u00e5de r\u00f6da och m\u00f6rka b\u00e4r och lite torkad frukt. Det \u00e4r tillr\u00e4ckligt vagt f\u00f6r att de flesta vinerna inom appellationen ska platsa inom ramen men \u00e4nd\u00e5 ge utrymme f\u00f6r varje producents tolkningar.<\/p>\n
Ibland finns det ingen typiskhet att falla tillbaka p\u00e5. Den h\u00e4r sommaren har vi druckit viner med druvor som albana<\/strong> och pagadebit<\/strong> (Romagna, Italien), vranec<\/strong> (Nordmakedonien), m\u00fclller-thurgau<\/strong> (Tjeckien), codrinschii<\/strong> (Moldavien), albillo mayor<\/strong> (vit Ribera del Duero) med flera m\u00e4rkligheter. Man kan i och f\u00f6r sig alltid hitta n\u00e5gon beskrivning av ovanliga druvor (fast codrinschii var sv\u00e5r d\u00e5 vi f\u00f6rmodligen drack det enda vin (!) som g\u00f6rs p\u00e5 denna druva, tack Stefan I.). M\u00fclller-thurgau \u00e4r k\u00e4nd, men mest f\u00f6r att vara tr\u00e5kig, och s\u00e5 dyker den ov\u00e4ntat upp i Tjeckien i mycket trevlig och sp\u00e4nnande skepnad. Typiskhet kan ibland bli till en tv\u00e5ngstr\u00f6ja.<\/p>\n Men \u00e4ven f\u00f6r de f\u00f6rmodat \u201dklassiska\u201d distrikten \u00e4r typiskhet l\u00e5ngt ifr\u00e5n uppenbart. Bordeaux med sina 100 000 hektar och viner f\u00f6r allt fr\u00e5n 3 euro till 300 euro (och till och med 3000), vad \u00e4r typiskt? En typisk chablis? St\u00e5lig och stram? Jovisst, men de fylligare eklagrade, \u00e4r de s\u00e4mre? Eller ens otypiska? Kanske med lite oxidering eller fetma fr\u00e5n b\u00e2tonnage fr\u00e5n en ambiti\u00f6s vinproducent? Champagne, med tre olika druvor i godtyckliga proportioner och en stor variation i hur vinmakaren g\u00f6r vinet \u2013 vad \u00e4r typiskt?<\/p>\n Ibland saknar ett vin den f\u00f6rv\u00e4ntade typiskheten. Blir vi besvikna om vinet inte smakar som vi t\u00e4nkt oss? Eller r\u00e4cker det att vinet \u00e4r gott? Kanske kan man bli positivt \u00f6verraskad av n\u00e5got ov\u00e4ntat? Kan man tycka om ett visst karakt\u00e4rsdrag fr\u00e5n en region men inte fr\u00e5n en annan? Kan man uppskatta oxiderade vita viner om de kommer fr\u00e5n Jura eller sherry, men inte fr\u00e5n n\u00e5gon annanstans? Kraftfulla fruktbomber fr\u00e5n Kalifornien eller Languedoc men inte fr\u00e5n Bordeaux? Eklagring i en Rioja men inte i en Beaujolais? \u00c4r ett vins f\u00f6rsta uppgift att vara gott eller att vara typiskt? <\/strong><\/p>\n Det finns s\u00e5 m\u00e5nga fr\u00e5getecken kring vad \u201dtypiskt\u201d egentligen betyder s\u00e5 att man blir matt, \u00e4ven utan 35C sommarv\u00e4rme (som idag). Att str\u00e4va mot typiskhet leder ju dessutom mot begreppet \u201dstereotypiskt\u201d. Vill vi ha det? I denna tidsepok n\u00e4r \u201ddiversitet\u201d, individualitet och egen genuin karakt\u00e4r \u00e4r h\u00f6gt v\u00e4rderade begrepp?<\/p>\n Att typiskt \u00e4r ett sv\u00e5rf\u00e5ngat (n\u00e4st intill obefintligt) begrepp inser man n\u00e4r man provar m\u00e5nga viner helt blint utan att alls ha en aning om vad det \u00e4r. T.ex. p\u00e5 vint\u00e4vlingen Sparkling Selection by CMB nyligen d\u00e4r jag provade runt 120 olika mousserande fr\u00e5n alla m\u00f6jliga ursprung helt blint (av 1000 som var med i t\u00e4vlingen). Var det uppenbart vad som var champagne, cava, franciacorta, prosecco och s\u00e5 vidare? Nej, inte alls. Den som tror att det \u00e4r enkelt utmanar jag p\u00e5 en olympisk blindprovning!<\/p>\n L\u00e4s mer om de sv\u00e5rf\u00e5ngade begreppen typiskhet och kvalitet, och om vint\u00e4vlingar i v\u00e5r nyligen publicerade artikel \u201dVad \u00e4r det f\u00f6r vits med vint\u00e4vlingar?<\/a>\u201d<\/p>\n Oj, oj, oj\u2026<\/strong><\/u><\/p>\n Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 dela med oss av alldeles f\u00e4rsk nyhet som vi fick veta idag. V\u00e5r senaste bok, Framtidens vin, om h\u00e5llbarhet, ekologiskt och andra milj\u00f6fr\u00e5gor i vin, har vunnit ett fint pris i en av v\u00e4rldens mest prestigefyllda vinbokst\u00e4vlingar. Mer om detta snart s\u00e5 fort vi hunnit sm\u00e4lta det och f\u00e5r tid att ber\u00e4tta historien.<\/p>\n (Och snart kanske \u00e4nnu en annan stor nyhet om v\u00e5ra b\u00f6cker! Vi \u00e5terkommer om det.)<\/p>\n Vinresor, som sagt<\/u><\/strong><\/p>\n Det finns lite chanser kvar till en vinresa i h\u00f6st. Lite plats kvar till Bourgogne<\/strong>, \u00d6sterrike<\/strong>, Dourodalen<\/strong>, och Piemonte<\/strong> (med tryffel<\/strong>).<\/p>\n Vinresor som \u00e4r ett minne f\u00f6r livet<\/strong><\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 dags att t\u00e4nka p\u00e5 vinterns eskapader<\/strong>.<\/p>\n Vi har tre mycket speciella resor i januari, februari och mars. Det \u00e4r tre resor som garanterat blir ett minne f\u00f6r livet och som kommer att ge dig nya perspektiv p\u00e5 vinet, maten och kulturen: Chile-Argentina<\/strong>, Sydafrika <\/strong>och Nya Zeeland<\/strong>.<\/p>\n Kan du hitta en b\u00e4ttre vinresa?<\/strong><\/p>\n Erfarenhet, kunskap, kontakter.<\/strong><\/p>\n Sveriges mest erfarna vinresearrang\u00f6r. F\u00f6rfattare till 12 prisvinnande b\u00f6cker<\/strong>, d\u00e4ribland en kursbok f\u00f6r Munsk\u00e4nkar<\/strong>. Internationella konsulter i vinturism<\/strong>. Vinredakt\u00f6rer p\u00e5 NE-Nationalencyklopedin<\/strong>. Skribenter p\u00e5 amerikanska Forbes<\/strong>. Internationella vindomare<\/strong>. De enda svenska vinskribenter som regelbundet citeras internationellt p\u00e5 t.ex. Wine Business Monthly<\/strong>, OIV<\/strong>, och annat. Med mera.<\/p>\n Varf\u00f6r resa med n\u00e5gon annan? <\/strong><\/p>\n Instagram<\/strong>: BKWine Vinresor p\u00e5 Instagram<\/a>.<\/p>\n Tipsa: <\/strong>Gl\u00f6m inte att tipsa dina vinv\u00e4nner om att prenumerera p\u00e5 Briefen och l\u00e4sa BKWine Magazine. Trevlig l\u00e4sning!<\/strong><\/em><\/p>\n Britt & Per<\/em><\/strong><\/p>\n Om du uppskattar det vi g\u00f6r s\u00e5 kan du hj\u00e4lpa oss: <\/em><\/p>\n Ber\u00e4tta f\u00f6r dina vin-v\u00e4nner om Briefen. Eller skicka den till dem.<\/em><\/u><\/strong> \u201dGilla\u201d oss och f\u00f6lj oss p\u00e5 sociala media:<\/em><\/p>\n — BKWine Magazine p\u00e5 Facebook<\/a><\/em> | Vinresor med BKWine p\u00e5 Facebook<\/a><\/em><\/p>\n \u2014<\/p>\n BKWine \u00e4r Sveriges mesta, mest erfarna och kunnigaste arrang\u00f6r av vinresor. H\u00e4r har du v\u00e5ra aktuella resor:<\/p>\n H\u00f6sten 2024 (med plats kvar)<\/strong><\/p>\n Vinter 2025<\/strong><\/p>\n V\u00e5ren 2025<\/strong><\/p>\n Vi g\u00f6r \u00e4ven skr\u00e4ddarsydda resor<\/strong>, vinklubbsresor och specialresor.<\/p>\n Kontakta oss om du vill ha en skr\u00e4ddarsydd resa.<\/em><\/strong><\/p>\n Vi \u00e4r annorlunda \u00e4n andra arrang\u00f6rer av vinresor<\/strong>. Vi kan vin innan och utan, vi har skrivit 11 vinb\u00f6cker (snart 12) som vunnit svenska och internationella priser, vi reser hela tiden i olika vindistrikt. Vin och vinresor \u00e4r v\u00e5r passion. V\u00e5ra vinresor \u00e4r inte tillr\u00e4ttalagda f\u00f6r att locka dig att k\u00f6pa vissa producenters viner. Vi tar dig ist\u00e4llet till de b\u00e4sta vinbes\u00f6ken, som bara en oberoende arrang\u00f6r kan.<\/p>\n Vi g\u00f6r inte vinresor f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4lja vissa viner till dig utan f\u00f6r att ge dig en minnesv\u00e4rd upplevelse och ny kunskap.<\/p>\n V\u00e5ra vinresor \u00e4r annorlunda<\/a> \u00e4n andra.<\/p>\n Mer om vinresor: BKWineVinresor.com<\/a>.<\/p>\n \u2014<\/p>\n Vi har skrivit 12 b\u00f6cker om vin. Alla har blivit prisbel\u00f6nade i Sverige och internationellt. N\u00e5gra fick till och med OIVs prestigefyllda \u201dnobelpris i vinlitteratur\u201d, de enda svenska b\u00f6cker som vunnit det. K\u00f6p dem, l\u00e4s dem:<\/p>\n \u2014<\/p>\n \u2014<\/p>\n Kort om nyheter och annat i vinv\u00e4rlden.<\/p>\n \u2014<\/p>\n Julirapporten: \u201dF\u00f6r det mesta brukar det inte komma n\u00e5gra nya viner i juli. Men i \u00e5r s\u00e5 lanseras ett sextiotal viner i det tillf\u00e4lliga sortimentet. Faktiskt en m\u00e5nad med flera viner som kan vara intressanta att ta en n\u00e4rmare titt p\u00e5, antingen f\u00f6r att drickas nu eller f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r i k\u00e4llaren.”<\/p>\n ”Extra intressant blir det n\u00e4r man noterar priserna. V\u00e5r lista med \u201drekommenderade viner\u201d inneh\u00e5ller tolv viner (med andra ord 20 %) i ett prisspann fr\u00e5n 159 kr till 369 kr, med undantag f\u00f6r en exklusiv bourgogne f\u00f6r 670 kr vilket \u00e4ven det \u00e4r ett ganska bra pris med tanke p\u00e5 vad det \u00e4r f\u00f6r vin (och j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga champagner \u00e4r det ju rent av billigt). Det \u00e4r en tipslista med en del ganska ovanliga viner\u2026\u201d<\/p>\n L\u00e4s hela rapporterna om de nya vinerna h\u00e4r: BKWines rapporter om nya viner p\u00e5 Systembolaget<\/a>.<\/p>\n BKWines vinbed\u00f6mningar och rekommendationer \u00e4r helt oberoende och redaktionella, detta till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra k\u00f6ptips och rekommendationer du f\u00e5r i m\u00e5nga nyhetsbrev, vilka inte s\u00e4llan i sj\u00e4lva verket \u00e4r betald reklam (\u00e4ven om det till och med ibland kan rubriceras som \u201doberoende\u201d). Vi skulle helst inte beh\u00f6va p\u00e5peka detta men idag har det tyv\u00e4rr blivit s\u00e5 vanligt med f\u00f6rkl\u00e4dd eller dold reklam i svenska vinmedia s\u00e5 att det k\u00e4nns n\u00f6dv\u00e4ndigt. Tro inte obetingat p\u00e5 allt som du ser eller l\u00e4ser om vin.<\/em><\/p>\n I Frankrike har det hittills varit f\u00f6rbjudet f\u00f6r ett vindistrikt att plantera en druvsort som i n\u00e5got annat vindistrikt anses som \u201demblematisk\u201d. Vissa regioner som Alsace, Savoie och Sydv\u00e4st h\u00f6ll h\u00e5rt i vissa av sina druvsorter. Nu ska det vara slut p\u00e5 det, har INAO (Institut national de l’origine et de la qualit\u00e9<\/em>) best\u00e4mt. Man ska nu till\u00e5ta andra distrikt att experimentera med s\u00e5dana druvor. De ska kunna planteras p\u00e5 max 5 % av arealen och inkluderas i en blandning med h\u00f6gst 10 %. (Precis som redan h\u00e4nt i t.ex. Bordeaux och Champagne med vissa druvor.)<\/p>\n Nu ska Alsace b\u00f6rja experimentera med chenin blanc, syrah och rolle (vermentino). Man vill se hur v\u00e4l dessa druvor kan passa klimatet i Alsace med h\u00e4nsyn till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Man ska ocks\u00e5, i samma experimentsyfte, plantera svampresistenta druvor (hybrider), fem vita, opalor, selenor, voltis, johanniter och souvignier gris och en r\u00f6d, coliris. Dessa druvor har bra motst\u00e5ndskraft mot mildiou och\/eller oidium men det kr\u00e4vs \u00e4nd\u00e5 att man besprutar en eller tv\u00e5 g\u00e5nger under \u00e5ret f\u00f6r att beh\u00e5lla resistensen. (L\u00e4s mer h\u00e4r: Svampsjukdom attackerar svampresistenta druvor<\/a>.)Voltis finns redan som experimentdruva i Champagne. Souvignier gris \u00e4r planterad p\u00e5 runt 300 hektar i Frankrike och ger lovande resultat. L\u00e4s mer: vitisphere<\/a><\/p>\n Res<\/strong>: Kom p\u00e5 vinresa till Loiredalen<\/a> med BKWine.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om Loire <\/strong>i BKWines bok Vinlandet Frankrike<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om hur man arbetar i ving\u00e5rden, sjukdomar, korsningar, hybrider <\/strong>mm i BKWines bok Ett vin blir till<\/a>.<\/p>\n Franska Pernod-Ricard \u00e4ger ett stort antal k\u00e4nda vin- och spritm\u00e4rken. Men nu har man haft storst\u00e4dning och gjort sig av med m\u00e5nga av sina vinegendomar. Nyligen s\u00e5ldes delar av den stora vinportf\u00f6ljen till australiensiska vingiganten Accolade Wines, d\u00e4ribland Jacob\u2019s Creek<\/strong> och Orlando<\/strong> i Australien, Stoneleigh<\/strong>, Brancott Estate<\/strong> och Church Road<\/strong> i Nya Zeeland och Campo Viejo<\/strong> och Ysios<\/strong> i Rioja. Pernod-Ricard \u00f6verger inte vinet helt och h\u00e5llet dock. De beh\u00e5ller de lite mer lyxiga m\u00e4rkena: Champagne Mumm<\/strong>, Champagne Perriet-Jou\u00ebt<\/strong>, Ch\u00e2teau Sainte Marguerite<\/strong> (ros\u00e9) i Provence, Kenwood<\/strong> i Sonoma och Mumm<\/strong> Napa. Vad de beh\u00e5ller \u00e4r allts\u00e5 marknadsf\u00f6ringsdrivna produkter snarar \u00e4n s\u00e5nt som har med ursprung eller terroir att g\u00f6ra.<\/p>\n Att man vill fokuserar mer p\u00e5 sprit \u00e4r kanske naturligt. Det var ju s\u00e5 det startade en g\u00e5ng i tiden, med anissmakande spritdrycker som t.ex. pastis<\/strong>, framst\u00e4llda av Monsieur Pernod<\/strong> p\u00e5 sitt h\u00e5ll och Monsieur Ricard<\/strong> p\u00e5 sitt. 1975 gick de tv\u00e5 f\u00f6retagen samman. Och anisdrycker \u00e4r fortfarande stors\u00e4ljare. Pernod-Ricard k\u00f6pte Vin & Sprit AB 2008 f\u00f6rt att de ville komma \u00e5t Absolut Vodka<\/strong>. Den \u00f6vriga spriten, som Explorer och Renat och ett 40-tal vinm\u00e4rken gjorde de sig av med ganska snabbt. L\u00e4s mer: pernod-ricard<\/a><\/p>\n F\u00f6rra m\u00e5naden skrev vi om att i Finland \u00e4r det sedan 5 juni till\u00e5tet att s\u00e4lja vin (och andra alkoholdrycker) under 8 % alkohol i vanliga livsmedelsbutiker<\/a>. (Finland verkar lite mer fram\u00e5t \u00e4n Sverige n\u00e4r det g\u00e4ller alkoholregler. Det g\u00e4ller ju \u00e4ven g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljningen.) Det fick en snabb effekt med massor av <8 %-viner p\u00e5 marknaden. Det tycks \u00e4ven ha haft en snabb och dramatisk effekt p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen i Alkos butiker (finska monopolbutikerna). F\u00f6rs\u00e4ljningssiffrorna f\u00f6ll kraftigt i juni 2024:<\/p>\n Om det beror p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen i livsmedelsbutiker kan man ju bara spekulera om men det verkar sannolikt. N\u00e5gra kommentarer: Champagne har uppenbarligen drabbats av en substitutionseffekt. Det finns ingen <8 %-champagne, men det finns gott om alternativ. Champagne har under senare tid sett en generell nedg\u00e5ng i f\u00f6rs\u00e4ljningen (se annan notis) s\u00e5 detta kommer knappast som en god nyhet f\u00f6r det kostsamma bubblet. Ros\u00e9vin sj\u00f6nk ocks\u00e5, men j\u00e4mf\u00f6relsevis lite. Det \u00e4r kanske en effekt av att under sommaren torde f\u00f6rs\u00e4ljningen stiga v\u00e4sentlig, i normala fall. Men i \u00e5r blev det ist\u00e4llet ett mindre dramatiskt fall \u00e4n f\u00f6r r\u00f6tt och vitt i monopolbutikerna. (Tack Petri Pellinen f\u00f6r siffrorna.)<\/p>\n FranceAgriMer, som lyder under franska jordbruksdepartementet, publicerar intressanta siffror om jordbruket inklusive vinodling i Frankrike. Men ibland publicerar de siffror f\u00f6r vinl\u00e4nder \u00e4ven utanf\u00f6r Frankrike. Som t.ex. hur stor del av vissa vinl\u00e4nders areal som \u00e4r konstbevattnad. Naturligt nog \u00e4r det Nya V\u00e4rlden-l\u00e4nderna som leder bevattningsligan. Australien och Argentina har 100 % konstbevattning f\u00f6r sina ving\u00e5rdar, Nya Zeeland, 95 %, Sydafrika 87 %, Chile, 86 %, och USA 75 %. Brasilien skiljer sig fr\u00e5n de \u00f6vriga med bara 5 % men s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 landets vinregion i s\u00f6dra delen av landet, p\u00e5 gr\u00e4nsen till Uruguay, d\u00e4r det regnar lagom mycket. \u00c4ven i l\u00e4nder med 100 % bevattning finns det naturligtvis odlare som jobbar utan.<\/p>\n Skillnaderna i Europa \u00e4r stora. Spanien har 35 % av sin areal konstbevattnad, Italien 30 %, och Frankrike och Portugal enbart 5 % vardera. I de extremt torra delarna av Spanien har bevattning betytt lite h\u00f6gre sk\u00f6rdeuttag och d\u00e4rmed f\u00f6rb\u00e4ttrade inkomster. I s\u00f6dra Frankrike anser man att konstbevattningen kommer at beh\u00f6vas mer i framtiden.<\/p>\n Allt detta \u00e4r en illustration av att \u201dkonstbevattning = enkelt vin\u201d \u00e4r en myt (liksom \u201dman konstbevattnar inte i Europa\u201d). Konstbevattning kan fr\u00e4mja kvaliteten (och produktionen) om det anv\u00e4nds p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Men tillg\u00e5ngen till vatten \u00e4r ett allt viktigare bekymmer. L\u00e4s mer: franceagrimer<\/a> (pdf)<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om arbetet i ving\u00e5rden i BKWines bok Ett vin blir till<\/a>.<\/p>\n I Champagne har man nu best\u00e4mt det till\u00e5tna sk\u00f6rdeuttaget f\u00f6r 2024. Man ber\u00e4knar att sk\u00f6rden kommer att b\u00f6rja runt den 12 september. Det best\u00e4mda sk\u00f6rdeuttaget har satts till 10 000 kilo per hektar (ca 64 hl\/ha) vilket \u00e4r lite l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 det l\u00e5g p\u00e5 11 400 kg (ca 73 hl\/ha). F\u00f6rs\u00e4ljningssiffrorna har pekat ner\u00e5t 2023 och de senaste m\u00e5naderna och man f\u00f6redrar att vara lite f\u00f6rsiktig i sin prognos f\u00f6r framtiden. Att kunna reglera hur mycket man sk\u00f6rdar \u00e4r ett s\u00e4tt att se till att man inte producerar f\u00f6r mycket champagne som man inte kan s\u00e4lja och d\u00e4rmed m\u00e5ste s\u00e4nka priserna.<\/p>\n Kanske hade odlarna inte kunnat sk\u00f6rda mer \u00e4ven om de hade f\u00e5tt. Det har varit en sv\u00e5r v\u00e4xts\u00e4song hittills i Champagne (och p\u00e5 m\u00e5nga andra h\u00e5ll i Frankrike). Sedan b\u00f6rjan av \u00e5ret har det regnat osedvanligt mycket. Det har varit bl\u00f6tt och svalt och stor brist p\u00e5 solsken och svampsjukdomar som mildiou har grasserat. Man har h\u00e5llit sjukdomarna under kontroll med viss sv\u00e5righet. Frosten p\u00e5 v\u00e5ren och en del hagelstormar har ocks\u00e5 p\u00e5verkat sk\u00f6rdepotentialen lite, men inte mycket. L\u00e4s mer: champagne<\/a><\/p>\n Res<\/strong>: Kom p\u00e5 vinresa till Champagne<\/a> med BKWine.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om Champagne, och speciellt odlarchampagner, i BKWines prisbel\u00f6nta bok Champagne, vinet och odlarna<\/a>. Sveriges enda djuplodande champagnebok f\u00f6r den som vill ha fakta.<\/p>\n Familjen Torres i Katalonien i norra Spanien \u00e4r n\u00e5gra av vinv\u00e4rldens fr\u00e4msta milj\u00f6k\u00e4mpar. Ett projekt \u00e4r att \u00f6ka anv\u00e4ndningen av regenererat vatten (=vatten som renats efter att tidigare anv\u00e4nts till annat, t.ex. reng\u00f6ring) och \u00f6ka kapaciteten f\u00f6r att samla regnvatten f\u00f6r att optimera vattenresurserna och minska beroendet av kommunalt vatten. Detta regenererade vatten anv\u00e4nds fr\u00e4mst f\u00f6r bevattning, reng\u00f6ring och kylning. Projektet \u00e4r viktigt eftersom Torres ber\u00e4knar att de kommer att beh\u00f6va \u00f6ka bevattningen i sina ving\u00e5rdar f\u00f6r att bevara kvaliteten och se till att stockarna \u00f6verlever i det allt torrare klimatet. N\u00e4stan en tredjedel av deras egna ving\u00e5rdar, cirka 300 hektar, har redan droppbevattningssystem, och det finns planer p\u00e5 att ut\u00f6ka detta till 600 hektar inom de n\u00e4rmaste tre \u00e5ren. Torres samlar dessutom upp n\u00e4stan allt regnvatten p\u00e5 taken p\u00e5 sina anl\u00e4ggningar i Pacs del Pened\u00e8s. Man har runt 45 dammar p\u00e5 sina egendomar i Katalonien, med en total vattenlagringskapacitet p\u00e5 122 000 m3. L\u00e4s mer: torres<\/a><\/p>\n Res: <\/strong>Kom p\u00e5 vinresa till Spanien<\/a> med BKWine.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om spanska viner i BKWines prisvinnande bok Vinets underbara v\u00e4rld<\/a>, Sveriges b\u00e4sta bok f\u00f6r att l\u00e4ra sig om vin, nog den b\u00e4sta vinkursboken p\u00e5 svenska.<\/p>\n Sydafrika har tv\u00e5 v\u00e4rldsber\u00f6mda forskningsinstitut f\u00f6r vin, University of Stellenbosch och Nietvoorbij, \u00e4ven det i Stellenbosch. South Africa Wine Research, Development, and Innovation Team har nyligen presenterat sin \u201c2024 Research Book\u201d. Denna publikation beskriver strategier och initiativ vid dessa tv\u00e5 forskningsanstalter som ska hj\u00e4lpa till att s\u00e4kerst\u00e4lla den sydafrikanska vinindustrins ekonomiska b\u00e4rkraft och marknadstillv\u00e4xt. Det \u00e4r intressant l\u00e4sning om olika forskningsprojekt som behandlar skadedjurs- och sjukdomsbek\u00e4mpning, kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttring av druvor och vin, anpassning till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, vatteneffektivitet, markh\u00e4lsa och h\u00e5llbara produktionsmetoder.<\/p>\n Ett projekt handlar om att \u00f6ka den ekonomiska h\u00e5llbarheten<\/strong>. M\u00e5nga odlare i Sydafrika idag har sv\u00e5rt att f\u00e5 sin verksamhet att g\u00e5 runt. Det kr\u00e4vs att druvodlare och vinproducenter f\u00e5r ett pris p\u00e5 druvor\/viner som \u00e4r ekonomiskt h\u00e5llbart. F\u00f6r projektet har man valt att studera chenin blanc, den mest odlade druvan i landet. Druvan anv\u00e4nds till kvalitetsviner och den kan ocks\u00e5, under vissa omst\u00e4ndigheter, klara h\u00f6ga sk\u00f6rdeuttag. Forskningen innefattar 19 olika besk\u00e4rnings\/uppbindningsmetoder i syfte att studera druvor fr\u00e5n mycket l\u00e5ga till mycket h\u00f6ga avkastningar vad g\u00e4ller fysiologin, n\u00e4ring, mognad, osv. och genom olika typer av j\u00e4sning f\u00f6r att best\u00e4mma de b\u00e4sta teknikerna f\u00f6r de olika avkastningarna med tanken att \u00f6ka prisbilden och attraktionskraften f\u00f6r alla kategorierna. L\u00e4s mer: 2024 Research Book<\/a> (e-bok)<\/p>\n Res<\/strong>: Kom p\u00e5 vinresa till Sydafrika<\/a> med BKWine.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om Sydafrikas viner i BKWines bok Vinets underbara v\u00e4rld<\/a>. Den moderna svenska vinkursboken.<\/p>\n Se<\/strong>: Se bilder och videos fr\u00e5n Sydafrika 2024 i vinresans Facebookgrupp<\/a>.<\/p>\n Producenter i Nya Zeeland som oroar sig \u00f6ver att det g\u00f6rs f\u00f6r mycket banal sauvignon blanc i Marlborough kan g\u00e5 med i f\u00f6reningen Appellation Marlborough Wines som har str\u00e4ngare krav f\u00f6r sina medlemmars viner. Vi skrev om Appellation Marlborough Wines n\u00e4r f\u00f6reningen bildades 2019<\/a>. Initialt var kraven att 100 % av druvorna ska komma fr\u00e5n Marlborough och vinerna m\u00e5ste buteljeras i Nya Zeeland. Runt 40 % av landets sauvignon blanc exporteras i bulk och en del av det av s\u00e5 pass underm\u00e5lig kvalitet att medlemmarna i AMW fruktar att de i l\u00e4ngden kan f\u00f6rst\u00f6ra Marlboroughs goda rykte. AMW-viner m\u00e5ste vara certifierade Sustainable Winegrowing New Zealand (vilket i stort sett samtliga nyzeel\u00e4ndska viner \u00e4r) samt ha godk\u00e4nts av en provningspanel av lokala och erfarna vinmakare. F\u00f6reningen har nu \u00f6ver 50 medlemmar. Man anst\u00e4llde nyligen en direkt\u00f6r och siktar nu p\u00e5 att f\u00e5nga ink\u00f6pares och konsumenters intresse. Appellationen har utvidgats till att inkludera samtliga druvor som odlas i Marlborough, allts\u00e5 inte l\u00e4ngre bara sauvignon blanc. L\u00e4s mer: appellationmarlboroughwine<\/a><\/p>\n Res<\/strong>: Kom p\u00e5 vinresa till Nya Zeeland<\/a> med BKWine.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om Nya Zeelands och Australiens viner i BKWines bok Vinets underbara v\u00e4rld<\/a>. Den moderna svenska vinkursboken.<\/p>\n Se<\/strong>: Se bilder och videos fr\u00e5n Nya Zeeland 2024 i vinresans Facebookgrupp<\/a>.<\/p>\n M\u00e5nga l\u00e4nder tycker om att l\u00e4gga maten p\u00e5 utegrillen. Sydamerikanerna har sin asado<\/strong> och i Sydafrika har man braai<\/strong>. Man \u00e4lskar sin braai i Sydafrika. Det handlar mycket om det sociala, inte bara om maten. Man samlas runt grillen med en \u00f6l (ofta) eller ett glas vin. Och d\u00e4r st\u00e5r man, l\u00e4nge. P\u00e5 grillen l\u00e4gger man stekar, lammkotletter fr\u00e5n Karoo<\/strong> (v\u00e4rldens b\u00e4sta lamm), boerewors<\/strong> (en traditionell korv med 90 % k\u00f6tt, oftast lamm och gris, och smakrika kryddor), potatis, majskolvar osv. Aldrig bara en sak n\u00e4r man g\u00f6r en braai. Sydafrikanska vintips, 3 r\u00f6da och 3 vita, till din n\u00e4sta braai (fr\u00e5n Systembolaget):<\/p>\n Catherine Marshall Pinot Noir Sandstone Soils 2022<\/strong>, Elgin, 75478, 265 kr. Elegant pinot noir fr\u00e5n sydkusten.<\/p>\n Fryer\u00b4s Cove Grenache Cinsault 2022<\/strong>, Cape West Coast, 55730, 159 kr. L\u00e4ttsamt r\u00f6tt fr\u00e5n Sydafrikas v\u00e4stkust med inflytande av svala vindar fr\u00e5n Atlanten.<\/p>\n Three Pines Cabernet Sauvignon, 2019, Stark-Cond\u00e9<\/strong>, Stellenbosch, 57136, 449 kr. Klassisk, smakrik cabernet med bra mognad gjord av skicklige Jos\u00e9 Cond\u00e9.<\/p>\n Gabrielskloof Amphora Sauvignon Blanc, 2023<\/strong>, 90091, 199 kr. Sauvignon blanc med d\u00e4mpad aromatisk karakt\u00e4r, fyllig och lite kryddig. Fr\u00e5n Bot River, under underregion till Walker Bay.<\/p>\n Kloof Street Chenin Blanc, 2021<\/strong>, Swartland, Nr 73702, 149 kr. Trevligt, opretenti\u00f6st vin gjort av det k\u00e4nda familjen Mullineux.<\/p>\n Holden Manz Chenin Blanc 2020<\/strong>, 73419, 242 kr. Chenin blanc med stor smak, fyllig kropp och lite exotisk frukt.<\/p>\n Res<\/strong>: Kom p\u00e5 vinresa till Sydafrika<\/a> med BKWine.<\/p>\n L\u00e4s<\/strong>: L\u00e4s mer om Sydafrikas viner i BKWines bok Vinets underbara v\u00e4rld<\/a>. Den moderna svenska vinkursboken.<\/p>\n Se<\/strong>: Se bilder och videos fr\u00e5n Sydafrika 2024 i vinresans Facebookgrupp<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/76eeb62e29b1ccdffb6abc9e0b66c0b9eed62033.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/112d265967413706e616a7222591034141486e90.jpeg\")
<\/p>\n
\n<\/em><\/p>\n
\n<\/em><\/p>\nAktuellt om BKWines vinresor<\/h2>\n
\n
\n
\n
L\u00e4s v\u00e5ra b\u00f6cker<\/h2>\n
\n
Notiser fr\u00e5n vinv\u00e4rlden<\/h2>\n
Nya viner p\u00e5 Systembolaget i juli 2024 bed\u00f6mda – k\u00f6ptips och b\u00e4sta viner<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/9fead775e12fe45413b22726f5a95fd4886e7590.jpg\")
<\/p>\nAlsace framtid: syrah, voltis och chenin blanc ist\u00e4llet f\u00f6r riesling och gewurztraminer?<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/0eae932f9aed91eb47e8a1e5891f06da60e210c7.jpeg\")
<\/p>\nPernod-Ricard s\u00e4ljer sina ving\u00e5rdar och satsar p\u00e5 sprit, lyx (champagne) och ros\u00e9vin<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/5118c216373b736d619ec913a170f68825f88d12.jpeg\")
<\/p>\nStort fall i f\u00f6rs\u00e4ljningen p\u00e5 finska monopolet i juni \u2013 p.g.a. nya 8 % lagen?<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/53657a4113494f7bf094f00b140f3b5a38838024.jpeg\")
<\/p>\n\n
Vilka l\u00e4nder bevattnar sina ving\u00e5rdar mest i v\u00e4rlden?<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/decf400815e9d13c0ab7a0a69827550b9d27e238.jpeg\")
<\/p>\nMarknaden och v\u00e4dermakterna styr sk\u00f6rdeuttaget i Champagne; f\u00f6rs\u00e4ljning ner: avkastning ner<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/a328583180441add330f63f8437aa8a2bd379236.jpeg\")
<\/p>\nMiguel Torres: mer bevattning men med f\u00f6rb\u00e4ttrad vattenhantering<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/f6d49f275ab170b0e6bac90e767e28687b9d4de5.jpeg\")
<\/p>\nForskning f\u00f6r att hj\u00e4lpa sydafrikanska vinodlare att bli ekonomiskt h\u00e5llbara<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/cda5d5d105f837715995f842a5c63dcb9e6a1ddc.jpeg\")
<\/p>\nAppellation Marlborough Wine, en motvikt till sauvignon blanc i bulk<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/a5f958b7b5a584a65eec1e2e2763c36b4d2db86f.jpeg\")
<\/p>\nBjud in till en sydafrikansk braai\u2013 med goda vintips fr\u00e5n Systembolaget<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/bucket.mlcdn.com\/a\/3338\/3338701\/images\/354a7dfeaaca88144dfa2d9f6c049737d1fbc8cc.jpeg\")
<\/p>\nNya deckarrecensioner i juli-24 p\u00e5 DeckareMM, Deckarbloggen<\/h3>\n