{"id":366179,"date":"2020-12-20T17:50:58","date_gmt":"2020-12-20T16:50:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=366179"},"modified":"2021-01-13T12:44:31","modified_gmt":"2021-01-13T11:44:31","slug":"ekens-hemligheter-fatlagring-vin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vintillverkning-vinodling\/ekens-hemligheter-fatlagring-vin\/","title":{"rendered":"Ekens hemligheter \u2013 hur fatlagring p\u00e5verkar vinet"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Mycket handlar om ekfatslagring idag n\u00e4r det g\u00e4ller en viss kategori r\u00f6da och vita viner i de \u00f6vre skikten. Talar man om kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar i n\u00e5got vindistrikt \u00e4r eklagringen ofta en del i det hela. Hur v\u00e4lg\u00f6rande \u00e4r d\u00e5 ekens inverkan p\u00e5 vinet? M\u00e5r alla viner bra av att eklagras? Och \u00e4r eklagring egentligen ett nytt fenomen?<\/p>

Nej, tr\u00e4fat har funnits n\u00e4stan lika l\u00e4nge som vintillverkning, som ett s\u00e4tt att f\u00f6rvara och transportera vinet p\u00e5. Men det \u00e4r bara sedan slutet p\u00e5 1900-talet som man p\u00e5 allvar har intresserat sig f\u00f6r att mer i detalj unders\u00f6ka ekens inverkan p\u00e5 vinet. Och det har visat sig vara en minst sagt komplex vetenskap.<\/p>

Hur p\u00e5verkas vinet av ekfatslagring?<\/h2>

Vad h\u00e4nder d\u00e5 med vinet om man fatlagrar det? Man t\u00e4nker kanske i f\u00f6rsta hand mest p\u00e5 de aromer som eken bidrar med till vinet: vanilj, kafferostning, kryddor, en viss br\u00e4ndhet. Men ekfaten har andra egenskaper f\u00f6rutom att de tillf\u00f6r aromer till vinet. Det sker en l\u00e5ngsam oxidering, som \u00e4r f\u00f6rdelaktig f\u00f6r vinet, tanninerna mjuknar, vinet blir fylligare och rundare (sucrosit\u00e9<\/em> brukar man tala om p\u00e5 franska) och f\u00e4rgen g\u00e5r mot vackert tegelr\u00f6d. Det stabiliserar fenolerna, tannin och f\u00e4rg.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"An\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
An immense storage room with oak barrels at Bodegas LAN in Rioja, Spain, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Alla viner klarar dock inte av, eller drar f\u00f6rdel av, eklagring. L\u00e4tta b\u00e4riga viner, som till exempel de flesta Beaujolais-viner, eller enkla, opretenti\u00f6sa viner ska man inte fatlagra. \u00d6ver huvud taget, viner som lever p\u00e5 sin friska fruktighet skulle inte vinna p\u00e5 att eklagras. Snarare riskerar de att f\u00f6rlora, eftersom frukten skulle riskera att torkas ut av eken.<\/p>

Det kr\u00e4vs allts\u00e5 ett ganska kraftigt vin med bra struktur och str\u00e4vhet f\u00f6r att riktigt dra nytta av eken.<\/p>

Limousin, Vosges eller Allier?<\/h2>

Det finns gott om ekskogar i Frankrike men \u00e4r man en ambiti\u00f6s vinbonde s\u00e5 duger inte vilken skog som helst utan valet f\u00f6reg\u00e5s av noggranna studier av de olika tr\u00e4dens egenskaper. Limousin-ekarna \u00e4r inte s\u00e5 aromrika och anv\u00e4nds mest till cognac. Ekarna i Bourgogne och Vogeserna (Les Vosges) \u00e4r d\u00e4remot por\u00f6sa och inneh\u00e5ller rikligt med aromer och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r popul\u00e4ra b\u00e5de bland bourgogne- och bordeaux-odlarna. Tron\u00e7ais i departementet Allier i centrala Frankrike \u00e4r en annan h\u00f6gt aktad skog. Ofta anger man ursprunget p\u00e5 sj\u00e4lva fatet.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Oak\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Oak barrel, C Gillet cooperage, wood from Vosges, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Vissa tunnbindare (och vinproducenter) har i viss utstr\u00e4ckning g\u00e5tt ifr\u00e5n fokus p\u00e5 ursprunget. Ist\u00e4llet s\u00e5 l\u00e4gger man vikten p\u00e5 hur t\u00e4t strukturen i tr\u00e4et \u00e4r och namnger faten efter kvaliteten p\u00e5 eken och inte namnet p\u00e5 skogen det kommer ifr\u00e5n.<\/p>

\u00c5ldern p\u00e5 tr\u00e4det \u00e4r ocks\u00e5 viktig. Eken b\u00f6r vara omkring 200 \u00e5r n\u00e4r den f\u00e4lls. Eftersom en fransk ek m\u00e5ste klyvas (i motsats till att s\u00e5gas) f\u00f6r att uppn\u00e5 bra resultat blir det mycket spill. En ek r\u00e4cker bara till ungef\u00e4r tv\u00e5 fat.<\/p>

N\u00e4r tr\u00e4det har f\u00e4llts och kluvits m\u00e5ste stavarna torkas, helst utomhus. Torkningen brukar ta mellan 18 m\u00e5nader och tre \u00e5r. De h\u00e5rda tanninerna i eken f\u00f6rsvinner med en l\u00e5ng torkning utomhus, d\u00e4remot inte om man torkar stavarna i v\u00e4rme inomhus.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Oak\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Oak barrel, strong medium toast (MT+), wood from Central Europe, style classification (Evolution R), copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Tillverkningen av faten<\/h2>

Nu \u00e4r det dags f\u00f6r tunnbindaren att b\u00f6rja sitt arbete med sj\u00e4lva tillverkningen av faten. F\u00f6r att kunna b\u00f6ja stavarna m\u00e5ste man br\u00e4nna faten p\u00e5 insidan. Detta \u00e4ndrar den kemiska strukturen p\u00e5 eken och d\u00e4rmed den p\u00e5verkan eken har p\u00e5 vinet. Man kan variera l\u00e4ngden p\u00e5 den s.k. rostningen (la chauffe<\/em>) och d\u00e4rmed p\u00e5verka de aromer som tillf\u00f6rs vinet fr\u00e5n eken. Ungef\u00e4r 10-15 minuter \u00e4r lagom f\u00f6r att f\u00e5 kryddiga, grillade och lite vaniljiga aromer. Man talar om l\u00e4tt rostning, medium och kraftig. \u00c4ven orostat f\u00f6rekommer, men n\u00e4stan alla anv\u00e4nder moyen<\/em> eller moyen plus<\/em> (medium).<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Toasting\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Toasting oak barrels with fire at a cooperage, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Inte bara fransk ek<\/h2>

Vi h\u00f6r mest talas om den franska eken men naturligtvis \u00e4r \u00e4ven ek fr\u00e5n andra l\u00e4nder t\u00e4nkbar i vinsammanhang. \u00d6vriga Europa, speciellt \u00d6steuropa, har samma sorts ekar som Frankrike. Man ser idag ibland fat med ursprung i Slavonien (en region i Kroatien), Rum\u00e4nien, Ungern, Ryssland och annat.<\/p>

Den amerikanska eken \u00e4r d\u00e4remot annorlunda. Denna har hittills inte varit popul\u00e4r hos vinproducenter, f\u00f6rutom i Rioja, som historiskt anv\u00e4nt mycket amerikansk ek. Men idag anv\u00e4nder man b\u00e5de europeisk och amerikansk ek i Rioja. Amerikanska vinb\u00f6nder f\u00f6redrar ocks\u00e5 att importera den dyrare franska eken.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Oak\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Oak barrel, Vicard cooperage, wood from America (USA), medium toast, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Fransk eller amerikansk ek?<\/h2>

Vad \u00e4r d\u00e5 skillnaden mellan den franska och den amerikanska eken?<\/p>

En f\u00f6rdel med den amerikanska \u00e4r att den \u00e4r mindre por\u00f6s \u00e4n den franska och d\u00e4rf\u00f6r kan s\u00e5gas itu, vilket ger mindre spill och d\u00e4rmed billigare fat. Den amerikanska eken anses allm\u00e4nt ha en kraftigare inverkan p\u00e5 vinet vilket g\u00f6r att vinet k\u00e4nns mer ekigt och mindre finessrikt. Den ger ocks\u00e5 lite s\u00f6tare aromer med kokos. Men den har stor potential om man \u00e4r noggrann med att eliminera o\u00f6nskade tanniner i eken t ex genom att l\u00e5ta stavarna l\u00e5ngsamt torka utomhus, vilket inte alltid har varit praxis i USA.<\/p>

Inte alltid ek<\/h2>

Det f\u00f6rekommer \u00e4ven att man anv\u00e4nder andra arter av tr\u00e4d \u00e4n ek, \u00e4ven om det \u00e4r ovanligt och vanligen mest i experimentsyfte. Ibland g\u00f6r producenter det f\u00f6r att ha det som en liten extra krydda i blandningen. Vanligast \u00e4r d\u00e5 akacia, men \u00e4ven t.ex. k\u00f6rsb\u00e4r och kastanj kan f\u00f6rekomma undantagsvis.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Barrel\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Barrel from cooper Sansaud, medium toast (M), acacia wood, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Nya eller gamla ekfat?<\/h2>

Enligt m\u00e5nga vinproducenter ska eken inte m\u00e4rkas i vinet. Den ska finnas d\u00e4r i bakgrunden som ett komplement till druvkarakt\u00e4ren men f\u00e5r absolut inte maskera den. Vad vinbonden \u00e4n har f\u00f6r \u00f6nskan med sitt vin s\u00e5 m\u00e5ste han noga \u00f6verv\u00e4ga om han \u00f6verhuvudtaget ska l\u00e4gga sitt vin p\u00e5 fat, och i s\u00e5 fall, p\u00e5 nya fat eller gamla fat. Och hur l\u00e4nge.<\/p>

Nya fat ger naturligtvis mest ekfatskarakt\u00e4r till vinet och ju \u00e4ldre fatet \u00e4r desto mindre blir p\u00e5verkan p\u00e5 vinet. Efter fem \u00e5r har ekfatet inte s\u00e5 mycket kvar att ge vad g\u00e4ller aromer. De f\u00f6rsta tv\u00e5 eller m\u00f6jligen tre \u00e5ren ger faten en viss karakt\u00e4r av eken, d\u00e4refter bidrar det mest med den l\u00e5ngsamma oxidationen. De flesta producenter anv\u00e4nder sina fat i upp till tre eller fem \u00e5r, m\u00f6jligen 8-10, men de h\u00e5ller i sj\u00e4lva verket mycket l\u00e4ngre. Om de sk\u00f6ts v\u00e4l.<\/p>

Ekfat kostar mycket pengar. En ny fransk barrique (225 liter) kostar runt 800 euro (2020), d.v.s. runt \u20ac2,50 per flaska om man bara anv\u00e4nder nya fat. S\u00e5 det \u00e4r en stor investering f\u00f6r en vinbonde.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Old\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Old oak barrel in a cellar in Champagne, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Men det \u00e4r mycket ovanligt att anv\u00e4nda 100 % nya ekfat. Enbart ett f\u00e5tal slott i Bordeaux och n\u00e5gra grand cru i Bourgogne, och en del andra viner med samma ambitionsniv\u00e5, har detta som standard. Och det beror inte enbart p\u00e5 kostnaden. De flesta viner skulle inte klara 100 % nya ekfat. Eken skulle bli allt f\u00f6r dominerande. Det \u00e4r vanligt i t.ex. Bordeaux att l\u00e4gga t ex 1\/3 av sk\u00f6rden p\u00e5 nya fat, 1\/3 p\u00e5 ett \u00e5r gamla fat och 1\/3 p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r gamla fat.<\/p>

Eksp\u00e5n i vinet – framtidens melodi?<\/h2>

K\u00f6p tep\u00e5sar med eksp\u00e5n och ge varje glas vin du dricker en individuell eksmak! Detta var en g\u00e5ng ett aprilsk\u00e4mt i en engelsk vintidning, men faktum \u00e4r att s\u00e5 l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r vi inte. Ett alternativ till fat \u00e4r eksp\u00e5n (chips<\/em>, coupeaux<\/em>) som man l\u00e4gger i tanken i stora \u201dtep\u00e5sar\u201d i j\u00e4stanken. Vinl\u00e4nder som USA och Australien har l\u00e4nge anv\u00e4nt eksp\u00e5n i rostfria tankar eftersom konsumenterna vill ha en l\u00e4tt ekkarakt\u00e4r p\u00e5 alla sina viner, \u00e4ven billiga s\u00e5dana. Idag \u00e4r det \u00e4ven i Europa till\u00e5tet att anv\u00e4nda eksp\u00e5n \u00e4ven om lokala regler i olika vindistrikt kan f\u00f6rbjuda det.<\/p>

Eksp\u00e5nen ger vinet aromen fr\u00e5n eken och \u00e4ven en del av det andra som fatlagring ger, t.ex. en viss stabilisering och f\u00f6r\u00e4ndring av tanninstrukturen. D\u00e4remot ger de f\u00f6rst\u00e5s inte den l\u00e5ngsamma oxidationen som ett fat ger.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Oak\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Oak chips for winemaking, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"A\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
A sack of oak chips (coupeaux) after use in a fermentation tank, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Ytterligare ett alternativ, mellan sp\u00e5n och fat, \u00e4r l\u00f6sa stavar som monteras inuti en tank.<\/p>

Men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge s\u00e5 har ekfaten sin r\u00e4ttm\u00e4tiga plats i vinproduktionen, framf\u00f6r allt vad g\u00e4ller kraftiga lagringsviner men \u00e4ven f\u00f6r medelfylliga viner som kan rundas av med en kortare tid p\u00e5 fat.<\/p>

Tendensen under senare \u00e5r har dock g\u00e5tt mot mindre eklagring, kortare tid i fat. M\u00e5nga konsumenter vill idag ha mera frukt och fr\u00e4sch\u00f6r i vinet, till skillnad fr\u00e5n f\u00f6r ett \u00e5rtionde eller tv\u00e5 sedan d\u00e5 den allm\u00e4nna smaken mer uppskattade kraftig ekkarakt\u00e4r. Vad som \u00e4r \u201dlagom\u201d fatkarakt\u00e4r varierar dock mycket beroende p\u00e5 vilken marknad man s\u00e4ljer vinet p\u00e5. I Frankrike \u00e4r ekkarakt\u00e4ren mindre popul\u00e4r (utom f\u00f6r viss bordeaux och bourgogne), men i t.ex. USA och Kina \u00e4r det mycket uppskattat.<\/p>

Det finns helt enkelt ingen \u201dr\u00e4tt\u201d niv\u00e5 av fatlagring och ekkarakt\u00e4r. Det beror helt p\u00e5 den personliga smaken.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Toasting\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Toasting a wine oak barrel on the inside with fire, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"A\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
A cooper toasting a wine oak barrel on the inside with fire, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Oak\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Oak barrel labelled Ambrosia Flavour Boost, copyright BKWine Photography<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mycket handlar om ekfatslagring idag n\u00e4r det g\u00e4ller en viss kategori r\u00f6da och vita viner i de \u00f6vre skikten. Talar man om kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar i n\u00e5got vindistrikt \u00e4r eklagringen ofta en del i det hela. Hur v\u00e4lg\u00f6rande \u00e4r d\u00e5 ekens inverkan p\u00e5 vinet? M\u00e5r alla viner bra av att eklagras? Och \u00e4r eklagring egentligen ett nytt […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":344167,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[132],"tags":[243,414,2131],"class_list":["post-366179","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vintillverkning-vinodling","tag-ek","tag-vinifikation","tag-vinskola"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/366179","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=366179"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/366179\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/344167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=366179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=366179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=366179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}