{"id":354290,"date":"2020-05-25T14:42:13","date_gmt":"2020-05-25T12:42:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=354290"},"modified":"2026-06-06T15:12:03","modified_gmt":"2026-06-06T13:12:03","slug":"varldens-efterfragan-mousserande-viner-vinnarna-forlorarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/mer\/varldens-efterfragan-mousserande-viner-vinnarna-forlorarna\/","title":{"rendered":"V\u00e4rldens efterfr\u00e5gan p\u00e5 mousserande viner. Vilka \u00e4r vinnarna och f\u00f6rlorarna? | Britt p\u00e5 Forbes"},"content":{"rendered":"

Vinkonsumenter v\u00e4rlden \u00f6ver dricker mousserande viner som aldrig f\u00f6rr. Producenter och vinjournalisters budskap har n\u00e5tt fram. Dessa viner kan drickas vid alla tillf\u00e4llen och inte bara vid festliga s\u00e5dana. Produktionen av bubbliga viner har \u00f6kat med 57 % sedan 2002. Nu ligger den p\u00e5 2,5 miljarder flaskor (20 miljoner hl). Det \u00e4r knappt 8 % av v\u00e4rldens totala 32,5 miljarder flaskor vin (260 miljoner hl).<\/p>\n

Jag har tittat p\u00e5 aktuella siffror, p\u00e5 vilka l\u00e4nder och regioner som producerar alla dessa bubblor och hur marknaden ser ut lite mer i detalj f\u00f6r produktion, export, konsumtion etc.<\/p>\n

Denna artikel publicerades ursprungligen p\u00e5 Forbes.com<\/a> i en kortare version.<\/em><\/strong><\/p>\n

Idag ser ligan ut s\u00e5 h\u00e4r, de fem l\u00e4nder med st\u00f6rst produktion av mousserande vin:<\/p>\n

    \n
  1. Italien, 5,3 miljoner hektoliter, eller 660 miljoner flaskor, 27 %<\/li>\n
  2. Frankrike, 4,4 milj hl, 550 miljoner flaskor, 22 %<\/li>\n
  3. Tyskland, 2,8 milj hl, 350 miljoner flaskor, 14 %<\/li>\n
  4. Spanien, 2,1 milj hl, 260 miljoner flaskor, 11 %<\/li>\n
  5. USA, 1,3 milj hl, 162 miljoner flaskor, 6 %<\/li>\n
  6. \u00d6vriga, 4 m hl, 500 milj flaskor, 20 %<\/li>\n<\/ol>\n
    \"A
    A glass of sparkling ros\u00e9 wine, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

    Det mousserande vin som g\u00f6rs i st\u00f6rst kvantitet i v\u00e4rlden idag (volym) \u00e4r prosecco. S\u00e5 sj\u00e4lvklart leder Italien bubbelligan. Landet g\u00f6r 27 % av allt mousserande vin i v\u00e4rlden, f\u00f6ljt av Frankrike med 22 %. Tillsammans med Tyskland (14 %), Spanien (11 %) och USA (6 %) st\u00e5r de f\u00f6r 80 % av v\u00e4rldsproduktionen.<\/p>\n

    Resterande 20 % g\u00f6rs av diverse olika l\u00e4nder. De som har visat st\u00f6rst \u00f6kning \u00f6ver perioden 2008\u20132018 \u00e4r Australien, Brasilien, Storbritannien och Portugal.<\/p>\n

    Mousserande vin exporteras i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n stilla viner. En stor del av vinexporten fr\u00e5n Italien, Frankrike och Spanien \u00e4r mousserande: 19 % f\u00f6r Italien, 14 % f\u00f6r Frankrike och 9 % f\u00f6r Spanien. Dessa tre l\u00e4nder stod f\u00f6r 85 % av v\u00e4rldens export av mousserande vin 2018.<\/p>\n

    Det \u00e4r bara 9 % av v\u00e4rldens viner p\u00e5 exportmarknaden som \u00e4r mousserande men de st\u00e5r f\u00f6r hela 21 % av v\u00e4rdet av v\u00e4rldens vinexport. Men som vi kommer att se \u00e4r detta v\u00e4rde inte j\u00e4mnt f\u00f6rdelat mellan l\u00e4nderna.<\/p>\n

    \"They
    They also make a lot of sparkling wine at Cricova, Moldova, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

    Vem dricker upp alla dessa bubblor?<\/h2>\n

    Tyskland dricker mest bubbel i v\u00e4rlden (men mycket produceras inom landet). D\u00e4refter kommer Frankrike, USA, Ryssland och Italien.<\/p>\n

    De tv\u00e5 st\u00f6rsta import\u00f6rerna \u00e4r Storbritannien och USA, som 2018 importerade 1,4 miljoner hektoliter vardera. D\u00e4refter kommer Tyskland (0,7 miljoner hl), Belgien (0,4 miljoner hl) och Ryssland (0,4 miljoner hl).<\/p>\n

    R\u00e4knat i v\u00e4rde \u00e4r USA den st\u00f6rsta import\u00f6ren, f\u00f6ljt av Storbritannien, Japan, Tyskland och Singapore. (Singapore \u00e5terexporterar sannolikt en hel del av det.)<\/p>\n

    Italien: proseccos osannolika framfart<\/h2>\n

    Italien g\u00f6r 5,3 miljoner hektoliter mousserande vin (660 miljoner flaskor), vilket \u00e4r mer \u00e4n 10 % av landets totala vinproduktion. Och detta naturligtvis tack vare de enorma framg\u00e5ngar v\u00e4rlden \u00f6ver som prosecco har haft och fortfarande har.<\/p>\n

    Det g\u00f6rs n\u00e4stan 500 miljoner flaskor prosecco om \u00e5ret. Den stora appellationen Prosecco DOC st\u00e5r f\u00f6r merparten. Det popul\u00e4ra vinet produceras i nord\u00f6stra Italien, framf\u00f6r allt i Veneto. Men det finns en liten produktion av prosecco ocks\u00e5 i grannregionen Friuli Venezia.<\/p>\n

    Prosecco DOC etablerades 2009 och har idag runt 28 000 hektar och en produktion p\u00e5 cirka 3,5 miljoner hektoliter (435 miljoner flaskor). Det g\u00f6r Prosecco DOC till den \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta DOC-regionen i Italien.<\/p>\n

    Druvan som anv\u00e4nds heter \u00e4ven den prosecco. Officiellt kallas den dock \u2013 i alla fall inom EU \u2013 sedan 2009 f\u00f6r glera. Detta namn existerade redan som synonym f\u00f6r druvan i regionen Friuli Venezia. I denna region, strax norr om Trieste, ligger ocks\u00e5 en liten by kallad Prosecco.<\/p>\n

    \"Glera
    Glera grapes harvested for prosecco in Veneto, Italy, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

    Som en (stor) del i den satsning p\u00e5 prosecco som man gjorde fr o m 2009 ingick att g\u00f6ra om prosecco fr\u00e5n ett druvnamn till en geografisk region. 2009 ans\u00f6kte d\u00e4rf\u00f6r Prosecco Consorzio om en namn\u00e4ndring av druvan. En av orsakerna till denna strategi var att ett druvnam inte kan skyddas som en \u201dappellation\u201d. Man kunde allts\u00e5 inte skapa en DOC kallad \u201dprosecco\u201d s\u00e5 l\u00e4nge det var ett druvnamn. Men d\u00e4remot kan man skydda ett geografiskt namn. D\u00e4rf\u00f6r ville man \u00e4ndra ordet \u201dprosecco\u201d till att vara ett geografiskt namn f\u00f6r att hindra andra att anv\u00e4nda ordet prosecco f\u00f6r sina viner gjorda p\u00e5 den druvan.<\/p>\n

    Prosecco \u00e4r idag ett skyddat geografiskt ursprung och druvan f\u00e5r inte l\u00e4ngre kallas prosecco. Andra regioner\/l\u00e4nder inom EU kan inte anv\u00e4nda ordet (och l\u00e4nder utanf\u00f6r EU kan inte s\u00e4lja \u201dprosecco\u201d inom EU). Men d\u00e4remot finns det andra l\u00e4nder, utanf\u00f6r EU, d\u00e4r druvan fortfarande kallas prosecco och d\u00e4r man g\u00f6r vin under namnet prosecco (t.ex. Australien och Nya Zeeland)<\/p>\n

    Mellan \u00e5ren 2000 och 2005 tredubblades planteringarna av glera.<\/p>\n

    \"Vineyards
    Vineyards in the Prosecco region in Italy, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

    Prosecco \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning ett opretenti\u00f6st vin, en volymprodukt, snabbt framst\u00e4lld med h\u00f6ga sk\u00f6rdeuttag och en andra j\u00e4sning p\u00e5 trycktank. Bra prosecco finns och priset \u00e4r en indikation. Lite dyrare l\u00f6nar sig. K\u00f6p brut ist\u00e4llet f\u00f6r dry och extra dry (b\u00e5da dessa \u00e4r ganska s\u00f6ta).<\/p>\n

    Andra mousserande viner fr\u00e5n Italien har ocks\u00e5 sett en \u00f6kning av sin f\u00f6rs\u00e4ljning, som t ex Franciacorta DOCG i Lombardiet och Trento DOC i Trentino, b\u00e5da med den andra j\u00e4sningen p\u00e5 flaska (ofta kallad \u201dtraditionella metoden\u201d).<\/p>\n

    Italien exporterar 3,9 miljoner hektoliter (485 miljoner flaskor) vilket \u00e4r 43 % av v\u00e4rldens export av mousserande viner. Detta \u00e4r en \u00f6kning per \u00e5r sedan 2002 med mer \u00e4n 10 %.<\/p>\n

    I v\u00e4rde ligger exporten p\u00e5 1,5 miljarder euro, vilket \u00e4r 25 % av v\u00e4rldens totala exportv\u00e4rde f\u00f6r mousserande viner.<\/p>\n

    Vad som h\u00e4nder nu, i krisens sp\u00e5r, \u00e4r sv\u00e5rt att sia om. Kommer prosecco att kunna forts\u00e4tta s\u00e4lja sin stora produktion? Kanske blir l\u00f6sningen att dra ner p\u00e5 sk\u00f6rdeuttagen – som idag \u00e4r mycket h\u00f6ga – och satsa mer p\u00e5 kvalitets-prosecco? Glera \u00e4r en opr\u00f6vad druva f\u00f6r stilla viner men kanske blir det nu tillf\u00e4lle att se vad den duger till.<\/p>\n

    Frankrike: Ingen sl\u00e5r Champagne vad g\u00e4ller pris<\/h2>\n

    Frankrike producerar inte lika mycket mousserande vin som Italien men s\u00e4ljer \u00e5 andra sidan sina viner till h\u00f6gre priser.<\/p>\n

    Produktion ligger p\u00e5 4,4 miljoner hektoliter, allts\u00e5 runt 550 miljoner flaskor mousserande vin. Av detta \u00e4r knappt 60 % champagne.<\/p>\n

    43 % av den totala produktionen av mousserande vin exporteras. 2019 exporterade Frankrike runt 240 miljoner flaskor. Av detta stod champagne f\u00f6r 156 miljoner. Frankrike st\u00e5r f\u00f6r 21 % av v\u00e4rldens export i volym vilket \u00e4r en nedg\u00e5ng fr\u00e5n 33 % \u00e5r 2000.<\/p>\n

    Men Frankrike st\u00e5r fortfarande f\u00f6r 52 % av v\u00e4rldens totala exportv\u00e4rde f\u00f6r mousserande viner. Men 2003 var siffran 70 % s\u00e5 det \u00e4r en substantiell s\u00e4nkning p\u00e5 15 \u00e5r. Frankrikes export av mousserande vin \u00e4r v\u00e4rd 3 miljarder euro, allts\u00e5 dubbelt s\u00e5 mycket som Italiens.<\/p>\n

    \"Bottles
    Bottles ageing in a cellar in Champagne, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

    Champagne<\/h2>\n

    Champagne \u00e4r inte v\u00e4rldens st\u00f6rsta mousserande vin i volym men totalt \u00f6verl\u00e4gset n\u00e4r vi tittar p\u00e5 v\u00e4rde. Champagne st\u00e5r f\u00f6r 12 % av volymen av mousserande vin i v\u00e4rlden men f\u00f6r 33 % av v\u00e4rdet. Hemmamarknaden f\u00f6r champagne har minskat n\u00e5got men exporten forts\u00e4tter att \u00f6ka. 2019 l\u00e5g oms\u00e4ttning p\u00e5 5 miljarder euro, ett nytt rekord f\u00f6r regionen.<\/p>\n

    2018 blev f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen exportmarknaden f\u00f6r champagne st\u00f6rre \u00e4n hemmamarknaden. Trenden fortsatte f\u00f6r 2019 d\u00e5 51 % s\u00e5ldes p\u00e5 export och 49 % i Frankrike. Den franska marknaden minskade med 4 %. De tre st\u00f6rsta exportl\u00e4nderna i volym 2019 var Storbritannien, USA och Japan.<\/p>\n

    I v\u00e4rde var USA \u00f6verl\u00e4gsen etta, d\u00e4refter kom Storbritannien och Japan. Exporten till USA \u00f6kade med 8,3 %. \u00c4ven Japan stod f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r en ganska stor \u00f6kning, 5,2 %. B\u00e5da dessa l\u00e4nder k\u00f6per mer dyra prestigechampagner \u00e4n andra l\u00e4nder. I Europa \u00f6kade Italien med 12,7 % och Spanien med 3,3 %.<\/p>\n

    \"Vineyards
    Vineyards and a village in the Champagne region in France, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

    Champagne har i stort sett n\u00e5tt sin produktionskapacitet. Appellationen Champagne AOP \u00e4r fullplanterad. Gr\u00e4nserna f\u00f6r Champagnes drygt 34 000 hektar sattes 1927 och arealen inte utvidgats sedan dess. 2019 producerades 360 miljoner flaskor champagne med ett sk\u00f6rdeuttag p\u00e5 12 361 kilo per hektar (ca 80 hl\/ha). Den totala f\u00f6rs\u00e4ljningen var 298 miljoner flaskor.<\/p>\n

    Med maximalt till\u00e5tet sk\u00f6rdeuttag (15 500 kg\/ha, 97 hl\/ha), skulle man kunna producera runt 400 miljoner flaskor per \u00e5r som mest. Men med tanke p\u00e5 v\u00e4drets, och, kanske i \u00e4nnu h\u00f6gre grad, marknadens nyckfullhet, verkar det osannolikt. S\u00e5h\u00e4r har de senaste fem \u00e5rens f\u00f6rs\u00e4ljning varit:<\/p>\n

      \n
    • 2019: 298 milj flaskor<\/li>\n
    • 2018: 301 milj flaskor<\/li>\n
    • 2017: 307 milj flaskor<\/li>\n
    • 2016: 306 milj flaskor<\/li>\n
    • 2015: 312 milj flaskor<\/li>\n<\/ul>\n

      Hur kommer Champagne att klara sig i konkurrensen om efterfr\u00e5gan p\u00e5 mousserande viner minskar? I Champagne menar man ofta att champagne inte konkurrerar med andra mousserande viner. Kanske st\u00e4mmer det till viss del. Det \u00e4r fortfarande en oslagbar f\u00f6rdel att ha den prestigefulla image som Champagne har. Champagne \u00e4r onekligen ett av v\u00e4rldens mest k\u00e4nda varum\u00e4rken.<\/p>\n

      \"Pinot
      Pinot grapes in a press in Champagne, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

      Men prosecco, cava och andra har b\u00f6rjar kavla upp \u00e4rmarna. Kvaliteten \u00f6kar och med den prisv\u00e4rdheten. Champagne kommer mer och mer att beh\u00f6va anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att h\u00e5lla kvar sin attraktionskraft. Trenden att satsa mer p\u00e5 dyra prestigechampagner som lockar konsumenter utanf\u00f6r Europa och som ytterligare betonar champagnes exklusivitet, \u00e4r kanske en v\u00e4g att g\u00e5.<\/p>\n

      F\u00f6r andra konsumenter kan milj\u00f6fr\u00e5gan vara viktigare. Champagne var tr\u00f6g i starten men nu satsar man \u00e4ven h\u00e4r p\u00e5 milj\u00f6v\u00e4nliga \u00e5tg\u00e4rder, framf\u00f6r allt h\u00e5llbar odling. Man kan redan visa p\u00e5 goda resultat som minskat koldioxidutsl\u00e4pp, minskad kv\u00e4veg\u00f6dning och minskad anv\u00e4ndning av bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n

      Cr\u00e9mant<\/h2>\n

      Cr\u00e9mant-vinerna, den andra stora kategorin mousserande i Frankrike, har haft stora framg\u00e5ngar den senaste tiden. \u00c5tta regioner i Frankrike f\u00e5r g\u00f6ra cr\u00e9mant-viner: Alsace, Bourgogne, Bordeaux, Limoux, Loire, Jura, Die och Savoie. Tillsammans producerar de 110 miljoner flaskor, en tredjedel av champagnes produktion. St\u00f6rst \u00e4r Alsace och Bourgogne som tillsammans st\u00e5r f\u00f6r cirka 50 % av cr\u00e9mant-produktionen.<\/p>\n

      Alla cr\u00e9mant g\u00f6rs med en andra j\u00e4sning p\u00e5 flaskan. Varje region anv\u00e4nder sina lokala druvsorter. Minimitiden f\u00f6r lagring p\u00e5 flaska innan f\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r 12 m\u00e5nader, varav 9 m\u00e5nader m\u00e5ste vara p\u00e5 f\u00e4llningen.<\/p>\n

      \"Old
      Old oak barrels for ageing wine in a cellar Champagne, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

      Det var i Alsace det b\u00f6rjade. 1976 fick regionen sin AOC cr\u00e9mant d\u2019alsace. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var cr\u00e9mant ett mousserande vin fr\u00e5n Champagne med l\u00e4gre tryck \u00e4n en champagne, runt tre bar ist\u00e4llet f\u00f6r champagnes sex bar. Den mest k\u00e4nda var Cr\u00e9mant de Cramant. P\u00e5 1970-talet var det ett vin som var omodernt och knappast gjordes l\u00e4ngre. S\u00e5 det var nog ingen st\u00f6rre uppoffring f\u00f6r Champagne att avst\u00e5 fr\u00e5n att anv\u00e4nda beteckningen. Speciellt som cr\u00e9mant-producenterna fick lova att inte l\u00e4ngre anv\u00e4nda beteckningen m\u00e9thode champenoise<\/em>.<\/p>\n

      Cr\u00e9mant d\u2019alsace har haft oerh\u00f6rda framg\u00e5ngar de senaste \u00e5ren. F\u00f6rs\u00e4ljningen har \u00f6kat fr\u00e5n 1 miljon flaskor s\u00e5lda 1979 till dagens \u00f6ver 30 miljoner. Idag st\u00e5r detta mousserande vin f\u00f6r mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av vinproduktionen i Alsace.<\/p>\n

      Cr\u00e9mant de bourgogne kommer p\u00e5 andra plats i storlek med sina 20 miljoner flaskor. P\u00e5 tredjeplats kommer cr\u00e9mant de loire med 22 miljoner flaskor. De resterande fem har alla sm\u00e5 volymer.<\/p>\n

      Exporten av cr\u00e9mant har \u00f6kat kraftigt de senaste sex \u00e5ren. Cr\u00e9mant-producenterna i Loire och i Bourgogne exporterar cirka 45 % vardera av sin produktion, cr\u00e9mant d\u2019alsace cirka 20 %.<\/p>\n

      Spanien: stor export men l\u00e5ga priser, trots cava<\/h2>\n

      Spanien g\u00f6r 2,1 miljoner hektoliter mousserande vin, 260 miljoner flaskor. Den allra st\u00f6rsta delen av detta \u00e4r cava.<\/p>\n

      Spanien \u00e4r den tredje st\u00f6rsta export\u00f6ren av mousserande vin, med en siffra strax under Frankrikes. 1,8 miljoner hektoliter, med andra ord 225 miljoner flaskor bubbel, skickas p\u00e5 export, fr\u00e4mst till USA, Tyskland och Belgien. J\u00e4mf\u00f6rt med Frankrike \u00e4r det en mycket st\u00f6rre del av den totala produktionen av mousserande som exporteras, hela 88 % 2018. Men vinerna exporteras till mycket, mycket l\u00e4gre priser.<\/p>\n

      Cava fick ett stort uppsving i b\u00f6rjan av det nya seklet och tack var det har Spanien sedan \u00e5r 2002 f\u00f6rdubblat volymen av sin export. Exportv\u00e4rdet \u00e4r 0,5 miljard euro vilket \u00e4r bara 7 % av det totala exportv\u00e4rdet av mousserande vin i v\u00e4rlden.<\/p>\n

      \"Bottles
      Bottles of cava in an underground cellar in Catalonia, Spain, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

      Cava<\/h2>\n

      Det gjordes 244 miljoner flaskor cava 2018. Arealen ligger p\u00e5 37 900 hektar. Cava kan produceras i hela Spanien men merparten g\u00f6rs i Katalonien. En cava framst\u00e4lls alltid med den andra j\u00e4sningen i flaskan och med minst 9 m\u00e5naders flasklagring.<\/p>\n

      2018 exporterades 165 miljoner flaskor cava vilket \u00e4r 67,5 % av cavas totala produktion. J\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan var det en \u00f6kning i volym med 1,8 % och i v\u00e4rde med 4,3 %. P\u00e5 tio \u00e5r har exporten av cava \u00f6kat i volym med mer \u00e4n 25 %. Dubbelt s\u00e5 mycket s\u00e4ljs p\u00e5 exportmarknaden som p\u00e5 hemmamarknaden.<\/p>\n

      Cavas anseende har h\u00f6jts de senaste \u00e5ren, inte minst genom att vissa producenter, ofta mindre odlare, visat att det g\u00e5r att g\u00f6ra h\u00f6gklassig och karakt\u00e4rsfull cava. Cava-industrin domineras av de tv\u00e5 stora husen Codorn\u00edu och Freixenet (nu \u00e4gt av tyska Henkell) och det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt f\u00f6r mindre producenter att komma fram.<\/p>\n

      Genom att inf\u00f6ra olika kategorier av cava vill man nu motivera producenterna att h\u00f6ja kvalitetsribban och d\u00e4rmed ocks\u00e5 statusen p\u00e5 vinet och i f\u00f6rl\u00e4ngningen \u00e4ven f\u00f6rs\u00e4ljningspriset. Kategorin cava de paraje calificado<\/em> skapades 2017 med detta i \u00e5tanke. Denna kategori kr\u00e4ver minst 36 m\u00e5naders lagring. Dessutom finns cava reserva<\/em> med minst 15 m\u00e5naders lagring och cava gran reserva<\/em> med minst 30 m\u00e5nader.<\/p>\n

      \"Bottles
      Bottles in the cellars of a cava producer in Catalonia, Spain, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

      Kategorin traditionell cava<\/em> med minst 9 m\u00e5naders lagring \u00e4r dock totalt \u00f6verl\u00e4gsen med en produktion av 212 miljoner flaskor (86 % av produktionen).<\/p>\n

      Vissa \u00e4r missn\u00f6jda trots inf\u00f6randet av cava de paraje calificado<\/em>. Nio producenter har bildat en utbrytargrupp kallad corpinnat<\/em> d\u00e4r reglerna f\u00f6r odling och tillverkning \u00e4r \u00e4nnu str\u00e4ngare. Vad konsekvenserna f\u00f6r cava kommer att bli \u2013 om n\u00e5gra \u2013 \u00e5terst\u00e5r att se.<\/p>\n

      Spanien ligger mycket l\u00e5ngt efter Frankrike och Italien i exportprisligan (och det g\u00e4ller inte bara de spanska mousserande vinerna utan \u00e4ven de stilla vinerna). Spanjorerna beh\u00f6ver komma p\u00e5 hur de ska f\u00e5 exportmarknaden att b\u00e4ttre uppskatta deras viner och d\u00e4rmed kunna f\u00f6rb\u00e4ttra prisbilden. Positiva tecken finns. 2018 \u00f6kade produktionen av de kategorier cava som s\u00e4ljs till h\u00f6gre priser. Ekologisk cava \u00f6kade med hela 76 % och gran reserva<\/em> och cava de paraje calificado<\/em> med 20 %.<\/p>\n

      Tyskland: Dricker mest bubbel i v\u00e4rlden<\/h2>\n

      Tyskland g\u00f6r 2,8 miljoner hektoliter mousserande vin, 350 miljoner flaskor. Tyskarna \u00e4lskar sin sekt och bubbel \u00f6verhuvudtaget. De dricker mest av det i hela v\u00e4rlden, 3,2 miljoner hektoliter. Tyskland \u00e4r ocks\u00e5 det vinland som producerar st\u00f6rst andel mousserande vin i f\u00f6rh\u00e5llande till stilla vin. 2018 stod det mousserande vinet f\u00f6r hela 28 % av den inhemska vinproduktionen.<\/p>\n

      Dessutom finns v\u00e4rldens st\u00f6rsta producent av mousserande vin i Tyskland. Det \u00e4r Henkell & Co som blev st\u00f6rst 2018 n\u00e4r f\u00f6retaget k\u00f6pte spanska cava-producenten Freixenet. Henkell st\u00e5r nu f\u00f6r 8 % av v\u00e4rldsproduktionen av mousserande viner.<\/p>\n

      Det mesta sekten som g\u00f6rs i Tyskland \u00e4r inte s\u00e4rskilt framst\u00e5ende. Men landet har de senaste \u00e5ren f\u00e5tt uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r sin lilla (men v\u00e4xande) kvantitet av h\u00f6gklassig sekt. Leta efter Deutscher Sekt bestimmter Anbaugebiete (b.A.) fr\u00e5n en av landets 13 vinregioner. Dessa g\u00f6rs vanligen med tankj\u00e4sning men flaskj\u00e4sning f\u00f6rekommer. Winzersekt (odlarsekt) m\u00e5ste g\u00f6ras med den traditionella metoden, allts\u00e5 den andra j\u00e4sningen p\u00e5 flaska.<\/p>\n

      \"The
      The Ackerman cellars for sparkling wine in Saumur, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

      USA: Stor \u00f6kning av b\u00e5de konsumtion och produktion<\/h2>\n

      Produktionen av mousserande vin i USA \u00e4r 1,3 miljoner hektoliter (162 miljoner flaskor). Sedan 2008 har produktionen \u00f6kat med 4 % \u00e5rligen.<\/p>\n

      Konsumtionen av bubblor i USA har \u00f6kat med 7 % varje \u00e5r de senaste tio \u00e5ren. Landet ligger p\u00e5 tredje plats i v\u00e4rlden, efter Tyskland och Frankrike. 2018 dracks 325 miljoner flaskor i USA. Av dessa har runt h\u00e4lften producerats i landet, framf\u00f6r allt i Kalifornien.<\/p>\n

      Champagne st\u00e5r f\u00f6r 6 % av konsumtionen i USA. Eller r\u00e4ttare sagt, champagne fr\u00e5n Champagne. Amerikanska producenter f\u00e5r (till Champagnes f\u00f6rtret) kalla sina mousserande f\u00f6r champagne under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Ving\u00e5rden m\u00e5ste ha grundats innan mars 2006 och det geografiska ursprunget m\u00e5ste anges tillsammans med ordet champagne, t.ex. California Champagne.<\/p>\n

      \"Glera<\/p>\n

      Torrt eller s\u00f6tt?<\/h2>\n

      Det \u00e4r nog m\u00e5nga som har k\u00f6pt en prosecco, eller annat mousserande vin, dry<\/em> eller extra dry<\/em> och trott att de f\u00e5tt ett torrt vin. Men s\u00e5 \u00e4r det inte. Det speciella bubbelspr\u00e5k som Champagne har gjort k\u00e4nt \u00f6ver hela v\u00e4rlden g\u00e4ller f\u00f6r samtliga mousserande viner som produceras inom EU, och m\u00e5nga utan f\u00f6r EU anv\u00e4nder liknande normer. Allts\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6ljande f\u00f6r sockerhalten:<\/p>\n

      Brut nature<\/strong>: ingen dosage och mindre \u00e4n 3 gram restsocker (RS, socker som inte j\u00e4st ut) per liter<\/p>\n

      Extra brut<\/strong>: mellan 0 et 6 gram RS socker per liter<\/p>\n

      Brut<\/strong>: mindre \u00e4n 12 gram<\/p>\n

      Extra dry\/extra sec<\/strong>: mellan 12 och 17 gram<\/p>\n

      Dry\/sec\/trocken<\/strong>: mellan 17 och 32 gram<\/p>\n

      Demi-sec\/halbtrocken<\/strong>: mellan 32 och 50 gram<\/p>\n

      Doux\/mild<\/strong>: mer \u00e4n 50 gram<\/p>\n

      (Notera att ett vin med t.ex. 1 g RS kan kallas brut nature<\/em> eller extra brut<\/em> eller brut<\/em>. Uttalet av brut<\/em> \u00e4r ungef\u00e4r \u201dbrytt\u201d.)<\/p>\n

      Statistik fr\u00e5n www.oiv.int, www.docava.es och wineinstitute.org<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Vinkonsumenter v\u00e4rlden \u00f6ver dricker mousserande viner som aldrig f\u00f6rr. Producenter och vinjournalisters budskap har n\u00e5tt fram. Dessa viner kan drickas vid alla tillf\u00e4llen och inte bara vid festliga s\u00e5dana. Produktionen av bubbliga viner har \u00f6kat med 57 % sedan 2002. Nu ligger den p\u00e5 2,5 miljarder flaskor (20 miljoner hl). Det \u00e4r knappt 8 % […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":345626,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[128],"tags":[1614,330,1887,1970,2441,2399,1814,197,189,509],"class_list":["post-354290","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-mer","tag-cava-sv","tag-champagne-sv","tag-forbes-sv","tag-frankrike","tag-italien","tag-oiv-sv","tag-prosecco-sv","tag-spanien","tag-statistik","tag-usa-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=354290"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354290\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/345626"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=354290"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=354290"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=354290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}