Union Vineyard grundades 1993 och \u00e4garna vid den tiden var bland de f\u00f6rsta som anade Gimblett Gravels potential. \u201dDen h\u00e4r typen av mager jord var vad de ville ha\u201d, s\u00e4ger vinmakaren Jenny Dobson. Unison har nu sex hektar planterade. G\u00e5rden har bytt \u00e4gare en g\u00e5ng sedan 1993 och \u00e4gs nu av Philip och Terry Horn.<\/p>\n Vi tr\u00e4ffar vinmakaren och vinkonsulten Jenny Dobson i Unisons ving\u00e5rd i sk\u00f6rdetid i mitten av mars. Jenny \u00e4r vinmakare hos Unison och hon konsultar ocks\u00e5 p\u00e5 andra ving\u00e5rdar h\u00e4r i Gimblett Gravels.<\/p>\n Om du vill veta mer om Jenny Dobson och hennes exceptionella karri\u00e4r som vinmakare i Europa och Nya Zeeland kan du l\u00e4sa denna artikel: Jenny Dobson, nyzeel\u00e4ndsk vinmakare och vinkonsult med fransk touch | Britt p\u00e5 Forbes<\/a>.<\/em><\/p>\n ”Gimblett Gravels \u00e4r ett strikt avgr\u00e4nsat omr\u00e5de”, s\u00e4ger hon. \u201dJorden h\u00e4r \u00e4r v\u00e4ldigt speciell f\u00f6r Nya Zeeland. Det \u00e4r grus och slam och de undre lagren \u00e4r grus, grus och grus … F\u00f6r de f\u00f6rsta vinodlarna h\u00e4r k\u00e4ndes det som Bordeaux, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r planterade man fr\u00e4mst Bordeaux-druvor men ocks\u00e5 lite syrah. \u201d<\/p>\n V\u00e5rt samtal i ving\u00e5rden avbryts d\u00e5 och d\u00e5 av h\u00f6ga sm\u00e4llar fr\u00e5n kanonen som ska skr\u00e4mma bort hungriga f\u00e5glar. Dessa \u00e4r ett stort problem i Nya Zeeland n\u00e4r druvorna \u00e4r mogna. Jenny \u00e4r van men vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss varje g\u00e5ng att se kavalleriet storma fram.<\/p>\n N\u00e4r vi tittar p\u00e5 vinstockarna ser vi att de \u00e4r t\u00e4tare planterade \u00e4n vad man vanligtvis ser p\u00e5 Nya Zeeland. \u201dEftersom detta \u00e4r lite som Graves in Bordeaux\u201d, s\u00e4ger Jenny, \u201ds\u00e5 planterades ving\u00e5rden efter europeisk modell, med h\u00f6g planteringst\u00e4thet. I Nya Zeeland har vi ofta breda rader. H\u00e4r har vi 5000 vinrankor per hektar. Normalt i Nya Zeeland \u00e4r cirka 3000. \u201d<\/p>\n Mycket av arbetet i ving\u00e5rden g\u00f6rs manuellt. \u201dVi tar bort bladen runt druvorna f\u00f6r att f\u00e5 morgonsol, men vi vill inte ha solbr\u00e4nda druvor. Bladverket \u00e4r viktigt f\u00f6r fotosyntesen och om druvorna blir f\u00f6r solbr\u00e4nda f\u00e5r man aggressiva tanniner. Vi vill ha ett \u2019paraply\u2019 av bladverk f\u00f6r att skydda druvorna.\u201d<\/p>\n Vinrankorna bevattnas men inte systematiskt. \u201dDet \u00e4r mer som en f\u00f6rs\u00e4kring. Vi f\u00f6redrar att l\u00e5ta vinstockarna utveckla sin egen motst\u00e5ndskraft och leta efter vatten. \u201d<\/p>\n Sk\u00f6rd vid r\u00e4tt tidpunkt \u00e4r avg\u00f6rande. \u201dVi tittar p\u00e5 k\u00e4rnorna. De ska vara bruna, d\u00e5 extraherar vi inte f\u00f6r mycket tanniner\u201d.<\/p>\n Druvorna handplockas och avstj\u00e4lkas. Vissa l\u00e4ggs i \u00f6ppna tankar d\u00e4r Jenny och hennes medarbetare g\u00f6r manuell nedtryckning av skalhatten (piegeage). F\u00f6r vissa tankar g\u00f6r hon ist\u00e4llet rundpumpning (remontage), tv\u00e5 g\u00e5nger om dagen i b\u00f6rjan, mindre ofta i det senare skede. \u201dDet \u00e4r viktigt p\u00e5 vilket s\u00e4tt vi arbetar tankarna\u201d, s\u00e4ger Jenny, \u201df\u00f6r att f\u00e5 tag i f\u00e4rg och alla smaker.\u201d Hon tycker om att anv\u00e4nda delestage (hela tanken t\u00f6ms p\u00e5 vin som sedan pumpas tillbaka \u00f6ver skalmassan). \u201dDet blandar bra f\u00e4rg\u00e4mnen, tanniner och aromer.\u201d<\/p>\n Ibland tills\u00e4tter hon j\u00e4st, men inte alltid. \u00c5terigen \u00e4r det en f\u00f6rs\u00e4kring. Efter j\u00e4sningen l\u00e4mnar Jenny vinet med skalen i tanken. \u201dDet blir ingen mer extrahering men det kommer att ske kemiska processer som p\u00e5verkar tanninerna. Vi l\u00e4mnar det s\u00e5 h\u00e4r n\u00e5gra veckor. \u201d<\/p>\n Hur l\u00e4nge avg\u00f6r hon genom att smaka. \u201dN\u00e4r vi har r\u00e4tt balans, avbryter vi macereringen. Att smaka \u00e4r viktigt. Vi smakar vinet varje dag. Inte minst f\u00f6r att kontrollera hur tanninerna f\u00f6r\u00e4ndras och deras inverkan p\u00e5 smaken. Under denna period flyttar sig tanninerna bak\u00e5t i munnen.\u201d<\/p>\n Jenny pratar mycket om tanniner. ”Tannin \u00e4r ett enormt \u00e4mne”, s\u00e4ger hon, ”och inte tillr\u00e4ckligt med forskning har gjorts.”<\/p>\n Druvorna pressas i en korgpress och pressvinet blandas med det sj\u00e4lvrunna vinet. Lagring sker i fr\u00e4mst fransk ek och lite amerikansk. \u201dV\u00e5ra viner beh\u00f6ver inte mycket ny ek. Vi anv\u00e4nder 500 liters fat f\u00f6r att f\u00e5 mindre ekp\u00e5verkan och \u00e4ven stora italienska botti p\u00e5 3000 liter.\u201d<\/p>\n N\u00e4r vi smakar p\u00e5 Unison Reserve Merlot 2013<\/strong> uppt\u00e4cker vi en annan typ av merlot j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00f6gra stranden i Bordeaux d\u00e4r merlot \u00e4r planterad i lerjord. \u201dP\u00e5 grus\u201d, s\u00e4ger Jenny, \u201df\u00e5r merlot en annan karakt\u00e4r, mer strukturerade, mer blommiga aromer, mer textur. H\u00e4r b\u00e4r tanninerna upp aromerna under l\u00e5ng tid. \u201d<\/p>\n Ja, smaken \u00e4r l\u00e5ng och det allm\u00e4nna intrycket \u00e4r elegans, friskhet och balans. H\u00e4r finns exotiska kryddor. Eken \u00e4r v\u00e4l integrerad och l\u00e4mnar mycket utrymme f\u00f6r den l\u00e4skande frukten. Mycket gott. (32NZ $)<\/p>\n Druvorna till Unison Excalibur 2014<\/strong> kommer fr\u00e5n en annan del av ving\u00e5rden. Den \u00e4r gjord med 60 % merlot, 30 % cabernet sauvignon och 10 % syrah. Merlot dominerar blandningen, men, s\u00e4ger Jenny, \u201dcabernet sauvignon m\u00e4rks tydligt och 10 % av syrah ger kryddor och lyfter vinet. Man m\u00e5ste titta p\u00e5 alla komponenter och ”skapa” smaken. Ibland kan 2 % g\u00f6ra en skillnad. Ibland \u00e4r en blandning uppenbar men inte alltid. Syrah dominerar l\u00e4tt. Man ska inte anv\u00e4nda f\u00f6r mycket, man f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 kryddiga aromer. \u201d<\/p>\n Unison Excalibur \u00e4r stiligt vin med en kryddiga, utvecklade, s\u00f6ta l\u00e4dertoner i doften och en saftig frukt. Mycket friskt. (38NZ $)<\/p>\n F\u00f6r Unison Selection 2014<\/strong> anv\u00e4nder Jenny 70 % cabernet sauvignon. H\u00e4r \u00e4r aromerna annorlunda. Det finns torra l\u00f6v och kryddor som kardemumma och muskot. Den \u00e4r i klassisk stil, t\u00e4tt h\u00e5llen, men sedan exploderar den i en mycket l\u00e5ngt slut. \u201dCabernet sauvignon beh\u00f6ver lite mer ek. Vi v\u00e4ljer fat mycket noggrant. Vi vill ha ek med t\u00e4t \u00e5dring som ger fina tanniner. \u201d (60NZ $)<\/p>\n F\u00f6r Unison Symphonie Syrah 2014<\/strong> kommer druvorna fr\u00e5n de \u00e4ldsta syrah-plantorna i Gimblett Gravels. \u201dSyrah \u00e4r h\u00e4rlig druva att arbeta med\u201d, s\u00e4ger Jenny. H\u00e4r ger den l\u00e4ckra dofter av bl\u00e5b\u00e4r, muskot och kanel. Smaken har en sammetslik mjukhet men \u00e4nd\u00e5 en mycket god tanninstruktur. (55NZ$)<\/p>\n Vissa \u00e5r g\u00f6r Unison en uts\u00f6kt chardonnay med druvor fr\u00e5n andra sidan floden. \u201dJorden h\u00e4r \u00e4r lera och kalksten, det \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r chardonnay. Vi g\u00f6r sex fat och vi behandlar dem alla olika. 20 % av faten \u00e4r nya. Vi anv\u00e4nder olika typer av j\u00e4st f\u00f6r varje fat och ibland l\u00e4mnar vi dem bara och l\u00e5ter den naturliga j\u00e4sten jobba p\u00e5.\u201d<\/p>\n Chardonnay beh\u00f6ver friskhet, menar hon, s\u00e5 alla faten genomg\u00e5r inte den malolaktiska j\u00e4sningen. Ett s\u00e4tt att se till att f\u00e5 r\u00e4tt syra i vinet.<\/p>\n I Maestro Chardonnay 2018<\/strong> mynnar flera lager av aprikoser, mandariner och citrusaromer ut i en rund munk\u00e4nsla. Den \u00e4r friskt, livlig, inte tungt alls, med en silkeslen struktur. Jag skulle inte ha n\u00e5got emot fler chardonnay-viner som den h\u00e4r. (18NZ $)<\/p>\n Jenny Dobson brukar s\u00e4ga att ”vin m\u00e5ste entusiasmera”. Vinerna fr\u00e5n Unison Vineyard g\u00f6r just det.<\/p>\n Detta \u00e4r den svenska versionen av Britts artikel \u201dUnison Vineyard, A Pioneer In Gimblett Gravels, A Very Special Terroir Of Hawke\u2019s Bay, New Zealand\u201d, ursprungligen publicerad p\u00e5 <\/strong><\/em>Forbes.com<\/em><\/strong><\/a>.<\/strong><\/em><\/p>\n [box type=”info”]<\/p>\n![\"Jenny](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20190315_113135.jpg\")
![\"The](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20200313_093939.jpg\")
![\"Ripe](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20190315_094852.jpg\")
![\"Oak](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20190315_103952.jpg\")
![\"Unison](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20200313_112231.jpg\")
![\"Unison](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20200313_112206.jpg\")
![\"Unison](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/20200313_112219.jpg\")