{"id":348348,"date":"2019-11-07T19:44:56","date_gmt":"2019-11-07T18:44:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=348348"},"modified":"2024-06-30T10:36:57","modified_gmt":"2024-06-30T08:36:57","slug":"svenskt-vin-mer-an-hobby","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vindistrikt\/svenskt-vin-mer-an-hobby\/","title":{"rendered":"Svenskt vin, kan det vara n\u00e5got mer \u00e4n hobbyverksamhet?"},"content":{"rendered":"

Vinfestivalen f\u00f6r vin i Sverige i Skepparp<\/h2>\n

Min hustru och jag brukar \u00e5ka ner till Sk\u00e5ne minst en g\u00e5ng om \u00e5ret f\u00f6r att bes\u00f6ka barnbarn och annan sl\u00e4kt. N\u00e4r vi planerade resan inf\u00f6r sommaren 2019 noterade jag att samtidigt som vi befann oss i Skillinge s\u00e5 skulle en vinfestival \u00e4ga rum i Skepparp, som ligger mellan Br\u00f6sarp och Kivik p\u00e5 \u00d6sterlen. Uppl\u00e4gget s\u00e5g intressant ut s\u00e5 varf\u00f6r inte boka b\u00e5de biljetter och Tareq Taylor lunch som utlovades passa till de flesta vinerna?<\/p>\n

Fredagen den 26 juli s\u00e5g ut att bli varm och vi begav oss till Skepparp s\u00e5 tidigt att vi var d\u00e4r vid \u00f6ppningsdags och blev inviftade p\u00e5 en av de \u00e4ngar som utgjorde parkering. M\u00e4ssan var utlagd p\u00e5 ett f\u00e4lt d\u00e4r varje producent i princip hade ett eget t\u00e4lt vilket gav visst skydd mot solen. Sammanlagt fanns 9 producenter p\u00e5 plats kompletterade med Munsk\u00e4nkarnas blindprovning i svarta glas samt gemensam sambands-och informationscentral. Mycket v\u00e4lordnat. Dessutom fanns en vinprovarskola under ledning av Anders \u00d6hman, Gustibus Wine & Spirit Academy.<\/p>\n

Rundvandringen gick smidigt trots tilltagande tr\u00e4ngsel. Utomhusmilj\u00f6n hade f\u00f6rdelen av att n\u00e5gon spottkopp beh\u00f6vde man inte. \u00c4ngsgr\u00e4set svalde villigt alla v\u00e4tskor.<\/p>\n

V\u00e4lgjorda vita viner, men\u2026<\/h2>\n

Sammanlagt fanns ett 40-tal viner att prova, de flesta stilla och vita, gjorda p\u00e5 druvan solaris, men \u00e4ven ros\u00e9, mousserande och r\u00f6da syntes bland flaskorna.<\/p>\n

Ett sammanfattande intryck var att de vita vinerna n\u00e4stan utan undantag var mycket v\u00e4lgjorda vilket visade p\u00e5 en seri\u00f6s inst\u00e4llning till vinmakeri vilket \u00e4ven bekr\u00e4ftades i samtalen med odlarna.<\/p>\n

Solaris-vinerna var friska och syrarika med en sockerhalt som v\u00e4l balanserade syran. De flesta var fr\u00e5n \u00e5rg\u00e5ngen 2018 som ju i Sverige var ovanligt varm och till\u00e4t h\u00f6g mognadsgrad hos druvorna.<\/p>\n

De vita vinerna var oftast lagrade p\u00e5 st\u00e5ltank, ibland p\u00e5 sin j\u00e4stf\u00e4llning och ibland med tillsats av ek. R\u00f6da och ros\u00e9 var oftare lagrad p\u00e5 nya eller gamla ekfat.<\/p>\n

R\u00f6da och ros\u00e9viner var oftast gjorda p\u00e5 druvorna rondo, regent, och cabernet cortis eller cuv\u00e9er p\u00e5 dessa. \u00c4ven siram\u00e9 och bolero f\u00f6rekom i n\u00e5gra fall.<\/p>\n

Med n\u00e5got undantag (se nedan) imponerade inte de r\u00f6da vinerna. Ros\u00e9vinerna var klart b\u00e4ttre, n\u00e4stan i niv\u00e5 med de vita.<\/p>\n

\"Skepparps,
Skepparps, the Swedish wine fair, copyright Skepparps<\/figcaption><\/figure>\n

Vinodling i Sverige, en \u00f6versikt<\/h2>\n

Innan jag g\u00e5r in p\u00e5 utst\u00e4llare och enskilda viner kan det vara p\u00e5 sin plats att ge en liten bakgrund om vinodling och druvor i Sverige.<\/p>\n

Trots att Sverige \u00e4r ett land med sedan gammalt v\u00e4l utbyggd statistik \u00f6ver det mesta, s\u00e5 \u00e4r omr\u00e5det vinodling n\u00e4stan en vit fl\u00e4ck. Senaste inventeringen gjordes av Jordbruksverket 2009 och en ny s\u00e4gs vara p\u00e5 g\u00e5ng. Vissa sammanslutningar av odlare finns, men \u00e4r inte helt\u00e4ckande efter vad jag kunnat se. F\u00f6reningen Svenskt Vin<\/a> tycks emellertid ha med de flesta odlare och har dessutom en bra karta med l\u00e4nkar till ving\u00e5rdarna. En annan bra karta och l\u00e4nkar finns p\u00e5 www.vinvagen.se<\/a>.<\/p>\n

I \u201dDryckesbranschrapporten\u201d<\/a> som kommit ut b\u00e5de 2018 och 2019\u00a0 finns en del viktiga uppgifter om vin bl a. att totalt finns det i Sverige ett 40-tal odlare som driver sin verksamhet p\u00e5 kommersiell basis. Dessutom finns det flera hundra odlare som \u00e4r att betrakta som hobbyodlare. Fler av dessa blir s\u00e4kert kommersiella under de n\u00e4rmaste \u00e5ren.<\/p>\n

Odlingsarealen \u00e4r totalt dock inte st\u00f6rre \u00e4n ca 100 ha ving\u00e5rdar. Branschen \u00e4r m a o sm\u00e5skalig.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara i allra sydligaste Sverige vi hittar vinodlare, utan flera \u00e5terfinns s\u00e5 l\u00e5ngt upp som i M\u00e4lardalen (Blaxsta), p\u00e5 Gotland och p\u00e5 \u00d6land och runt V\u00e4ttern. Man kan ocks\u00e5 notera att i flera fall s\u00e5 har man kombinerat vinodling med \u00e4ppelodling och g\u00f6r dryck av b\u00e4gge frukterna.<\/p>\n

Att starta ett f\u00f6retag inom dryckesbranschen med kommersiell produktion och f\u00f6rs\u00e4ljning av alkoholhaltiga drycker \u00e4r f\u00f6renat med mycket byr\u00e5krati i Sverige; upp till s\u00e5 mycket som 50 tillst\u00e5nd kan kr\u00e4vas. I Tyskland kr\u00e4vs i princip tre\u2026<\/p>\n

EU godk\u00e4nde Sverige f\u00f6r vinproduktion 1999 varvid bl a kr\u00e4vs att anv\u00e4nda druvsorter \u00e4r av arten Vitis vinifera<\/em> och har s k \u201dv\u00e4xtpass\u201d (se nedan)<\/p>\n

N\u00e4r man talar om \u201dsvenska\u201d druvor h\u00f6r man ofta uttrycket PIWI. Det \u00e4r inte m\u00e4rkv\u00e4rdigare \u00e4n att akronymen st\u00e5r f\u00f6r svampresistens p\u00e5 tyska, \u201dPi<\/u>lzwi<\/u>ederstandsf\u00e4hig\u201d.<\/p>\n

\"Fladie
Fladie Vinproduktion, copyright Skepparps<\/figcaption><\/figure>\n

Odlingsf\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/h2>\n

Jag kommer d\u00e4rmed os\u00f6kt in p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r vinodling i Sverige.<\/p>\n

Traditionella druvsorter av arten Vitis vinifera<\/em>, till exempel cabernet sauvignon, syrah, chenin blanc, mfl, kr\u00e4ver en r\u00e4tt l\u00e5ng v\u00e4xts\u00e4song med v\u00e4rme dagtid. Vinplantan kr\u00e4ver normalt minst 10 graders dygnsmedeltemperatur f\u00f6r att utvecklas och v\u00e4rme beh\u00f6vs f\u00f6r att druvan ska n\u00e5 verklig mognad s\u00e5 att den kan sk\u00f6rdas n\u00e4r balansen mellan syra och s\u00f6tma \u00e4r optimal. Man brukar tala om 100 dagar mellan knoppning och mognad.<\/p>\n

Sverige, \u00e4ven Sydsverige, har en kort v\u00e4xts\u00e4song, os\u00e4ker nederb\u00f6rd, risk f\u00f6r frost b\u00e5de v\u00e5r och h\u00f6st, och h\u00f6stregn, allt faktorer som talar mot vinodling med traditionella druvor.<\/p>\n

Det finns emellertid andra grenar p\u00e5 Vitis-tr\u00e4det. En s\u00e5dan \u00e4r Vitis labrusca<\/em> som v\u00e4xer vilt, till exempel i Nordamerika. Det kan mycket v\u00e4l ha varit en s\u00e5dan druva som \u00e5terfinns i ber\u00e4ttelserna om Leif Ericson. Denna druva t\u00e5l nordligare klimat \u00e4n vinifera och har b\u00e4ttre motst\u00e5ndskraft mot svamp-och andra sjukdomar som l\u00e4tt drabbar vinifera. Smakm\u00e4ssigt har viner gjorda p\u00e5 labrusca en karakt\u00e4r som brukar kallas \u201dfoxy\u201d.<\/p>\n

En annan t\u00e5lig art \u00e4r Vitis amurensis<\/em> som kommer fr\u00e5n gr\u00e4nstrakterna av Kina och Sibirien och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r naturligt k\u00f6ldt\u00e5lig.<\/p>\n

Sl\u00e4ktet Vitis \u00e4r en gren p\u00e5 familjetr\u00e4det Ampelidae (h\u00e4rav ampelografi, l\u00e4ran om vinstocken) eller Vitaceae, som har 10 sl\u00e4kten varav 5 har druvor.<\/p>\n

Viktigt att veta f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur olika arter av vin utvecklas \u00e4r hur vinplantans f\u00f6r\u00f6kning sker. Vinplantan \u00e4r hermafrodit (tv\u00e5k\u00f6nad) men f\u00f6r\u00f6kningen \u00e4r idag huvudsakligen vegetativ, dvs genom ympning eller sticklingar f\u00f6r att minimera uppkomsten av f\u00f6r\u00e4ndringar. Nya rotstockar bildas s\u00e5ledes med plantering av sticklingar, och genom ympning p\u00e5 \u201ds\u00e4kra rotstockar\u201d f\u00f6r\u00f6kas den fruktb\u00e4rande delen av vinstocken. Man kan allts\u00e5 i princip v\u00e4lja att ympa olika druvsorter p\u00e5 rotstockar som har god resistens mot olika sjukdomar eller angrepp. Ett exempel \u00e4r vinlusen som mot 1800-talets slut n\u00e4stan \u00f6delade alla ving\u00e5rdar i Europa. \u00c5terplantering har skett med hj\u00e4lp av ympning p\u00e5 amerikanska rotstockar som har st\u00f6rre resistens mot vinlusen.<\/p>\n

Om vinplantan f\u00e5r utvecklas fritt sker sexuell f\u00f6r\u00f6kning (pollinering) vilken kan resultera i en ny planta av samma druvsort men en variant av den ursprungliga druvsorten, en annan klon. Skulle f\u00f6r\u00f6kning ske mellan tv\u00e5 vinifera-druvsorter f\u00e5r vi en korsning och skulle f\u00f6r\u00f6kning ske mellan tv\u00e5 Vitis-arter uppst\u00e5r en hybrid.<\/p>\n

I Tyskland, som ju har ett nordligt l\u00e4ge i vinv\u00e4rlden, har man sedan 60-talet p\u00e5 olika universitet \u00e4gnat sig \u00e5t att f\u00f6rs\u00f6ka ta fram druvsorter som \u00e4r motst\u00e5ndskraftiga mot fr\u00e4mst svampsjukdomar, h\u00e4rav begreppet PIWI ovan. Men man har \u00e4ven i \u00f6vrigt utg\u00e5tt ifr\u00e5n de bra egenskaper som h\u00f6gkvalitativa druvsorter, t ex riesling, har, och f\u00f6rs\u00f6kt utveckla dem f\u00f6r bra egenskaper i kalla klimat. M\u00e5nga korsningar har h\u00e4rvid gjorts, en del med andra arter \u00e4n Vinifera, vilket ger upphov till s k hybrider, vilka inte \u00e4r till\u00e5tna enligt nuvarande europeisk vinlagstiftning.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra lyckade korsningar har inblandningen av icke-vinifera varit s\u00e5 liten att man till\u00e5tit druvan som en vinifera-sort och d\u00e4rmed m\u00f6jliggjort produktion och f\u00f6rs\u00e4ljning i Europa. De till\u00e5tna druvsorterna f\u00e5r s.k. \u201dv\u00e4xtpass\u201d fr\u00e5n de f\u00f6r\u00e4dlingsanstalter som tagit fram den speciella sorten. I Tyskland finns viktiga s\u00e5dana anstalter i Freiburg och Heidelberg.<\/p>\n

\"Skepparps,a
Skepparps,a Swedish Wine Producer, copyright Skepparps<\/figcaption><\/figure>\n

Vinfestivalen i Skepparp<\/h2>\n

Med denna bakgrund, \u00e5ter till vinfestivalen i Skepparp.<\/p>\n

Vilka var d\u00e5 utst\u00e4llarna?<\/p>\n