![\"BKWine](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/bkwinebrief-logo.gif\"){kind=logo}
<\/p>\n<\/p>\n
![\"Per](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/per-2.jpg\")
![\"Britt](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/britt-1.jpg\")
Den nya \u201dutan-svavel\u201d-trenden<\/b><\/p>\n
Det finns en ny trend, fortfarande lite diskret. Men som kanske \u2013 troligtvis \u2013 kommer att \u00f6ka. Den finns i Frankrike och f\u00f6rmodligen i andra vinl\u00e4nder ocks\u00e5. Det handlar om \u201dutan svavel\u201d-trenden. Eller r\u00e4ttare sagt \u201dutan tillsatt svavel\u201d.<\/p>\n
Det \u00e4r v\u00e4l inget nytt, t\u00e4nker du. Men det handlar inte om naturvin. Faktum \u00e4r att \u201dnaturvin\u201d ofta har lite tillsatt svavel, precis som de flesta andra viner. Det handlar inte ens om ekologiska viner.<\/p>\n
Det handlar ist\u00e4llet om att tillfredsst\u00e4lla konsumenter som vill undvika svavel. Punkt slut.<\/p>\n
Hur vinet f\u00f6r \u00f6vrigt har gjorts \u00e4r av mindre intresse. Producenterna avst\u00e5r inte fr\u00e5n tillsatser (utom svavel) eller olika processhj\u00e4lpmedel. Tv\u00e4rtom. Dessa viner \u00e4r ofta ganska billiga och anspr\u00e5ksl\u00f6sa, men s\u00e4ljs med \u201dutan tillsatt svavel\u201d som argument. F\u00f6r att stabilisera dem utan svavel tar man hj\u00e4lp av andra tillsatser eller kanske flashpast\u00f6risering.<\/p>\n
Volymproducenter som G\u00e9rard Bertrand och flera kooperativ i s\u00f6dra Frankrike har lanserat viner utan tillsatt svavel. Ibland \u00e4r vinerna ekologiskt certifierade, ibland inte.<\/p>\n
Det \u00e4r dock ingen som etiketterar sina viner som \u201dutan svavel\u201d. \u201dTillsatt\u201d \u00e4r viktig precisering. Under j\u00e4sningen producerar n\u00e4mligen j\u00e4sten svavel s\u00e5 i stort sett alla viner inneh\u00e5ller oundvikligen svavel.<\/p>\n
Trenden kommer som sagt s\u00e4kert att forts\u00e4tta. Ju fler viner som basunerar ut \u201dutan tillsatt svavel\u201d p\u00e5 etiketten, ju fler konsumenter kommer att ifr\u00e5gas\u00e4tta anv\u00e4ndandet av svavel. M\u00e5nga konsumenter har aldrig ens t\u00e4nkt p\u00e5 att vinerna de dricker inneh\u00e5ller svavel.<\/p>\n
P\u00e5 s\u00e4tt och vis kan man undra vad det \u00e4r som driver den h\u00e4r trenden. Varf\u00f6r vill konsumenter ha \u201dutan svavel\u201d? Svavel \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt bra, det d\u00f6dar o\u00f6nskade bakterier och andra mikroorganismer, stabiliserar vinet och g\u00f6r det mer h\u00e5llbart. Det anv\u00e4nds i m\u00e5nga andra livsmedel ocks\u00e5.<\/p>\n
\u00c4r det helt enkelt s\u00e5 att \u201dsvavel\u201d l\u00e5ter hemskt och farligt (\u201dsvavelosande\u201d) och konsumenter d\u00e4rf\u00f6r tar f\u00f6r givet att det \u00e4r b\u00e4ttre utan svavel?<\/p>\n
Men om man nu ers\u00e4tter svavel med n\u00e5got annat? \u00c4r det b\u00e4ttre eller s\u00e4mre? Ur marknadsf\u00f6ringssynpunkt \u00e4r det helt klart b\u00e4ttre. Svavlet har f\u00e5tt d\u00e5ligt rykte. Det fina i kr\u00e5ks\u00e5ngen \u00e4r att svavel-alternativen \u00e4r naturliga de ocks\u00e5. Som svavel. Eller vad s\u00e4gs om helt d\u00f6da j\u00e4stceller som alternativ? D\u00f6da j\u00e4stceller g\u00f6r ju redan magiska saker med b\u00e5de champagne och vita bourgogner som lagras sur lie p\u00e5 en b\u00e4dd av d\u00f6da j\u00e4stceller. Nu har d\u00f6d j\u00e4st f\u00e5tt \u00e4nnu en uppgift.<\/p>\n
Fast om det l\u00e5ter b\u00e4ttre med \u201dtillsatta d\u00f6da j\u00e4stceller\u201d i marknadsf\u00f6ringen \u00e4r v\u00e4l tveksamt. Vi kommer nog att mer och mer f\u00e5 h\u00f6ra ordet bioprotektion ist\u00e4llet.<\/p>\n
L\u00e4s med om svavel och j\u00e4st i Briefen.<\/p>\n
Och s\u00e5 lite om vinresor:<\/b><\/p>\n
Det finns fortfarande chansen att f\u00e5 n\u00e5gon av de sista-minuten-platser som finns kvar p\u00e5 n\u00e5gra av h\u00f6stens resor. Ingen \u201dsista-minuten-rabatt\u201d utan bara ett l\u00f6fte om en alldeles speciell och h\u00e4rlig vinupplevelse. Se nedan.<\/p>\n
Annars \u00e4r det h\u00f6g tid att boka en vinresa till vintern, f\u00f6r att muntra upp den m\u00f6rka \u00e5rstiden.<\/p>\n
Du kan v\u00e4lja p\u00e5 tv\u00e5:<\/p>\n
Sydafrika, som tar dig med till n\u00e5gra av de allra b\u00e4sta producenterna (som inte s\u00e5 ofta kommer till Sverige), med underbara viner, vackra landskap och h\u00e4rliga m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Nya Zeeland, en verklig l\u00e5ngresa som tar dig med p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd fr\u00e5n norr till s\u00f6der i Nya Zeeland, massor med viner, m\u00f6ten med legendariska vinproducenter, s\u00e4lar, hummer, glaci\u00e4rer, och mycket annat.<\/p>\n
Boka din resa nu med BKWine Vinresor, vi som \u00e4r experter p\u00e5 vin och vinresor, inte bara arrangerar resor som hobby eller sidosyssels\u00e4ttning.<\/p>\n
Trevlig l\u00e4sning.<\/p>\n
Britt & Per<\/p>\n
Tipsa andra om Briefen eller – skicka den till dem (klicka h\u00e4r f\u00f6r att skicka dem Briefen)!<\/p>\n
– – – – – –<\/p>\n
Fullst\u00e4ndigt program f\u00f6r alla resor och information om skr\u00e4ddarsydda vinresor<\/a>, konferensresor, lyxvinresor<\/a> osv finns p\u00e5 BKWineVinresor.com<\/a>.<\/p>\n \u201dV\u00e4rldens b\u00e4sta vinresor<\/em>\u201d, enligt Travel+Leisure. \u201dTopp 10-vinresor<\/em>\u201d enligt AOL Travel. Av Munsk\u00e4nkarna \u201drekommenderade resor<\/em>\u201d.<\/p>\n Varf\u00f6r chansa p\u00e5 en annan vinresa?<\/p>\n Boka en vinresa med BKWine nu!<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Vi har skrivit ett flertal b\u00f6cker om vin. Flera av dem har blivit prisbel\u00f6nade b\u00e5de i Sverige och internationellt. En av dem fick till och med OIVs prestigefyllda \u201dnobelpris i vinlitteratur\u201d den enda svenska bok som vunnit det. K\u00f6p dem, l\u00e4s dem:<\/p>\n <\/p>\n Kort om nyheter och annat i vinv\u00e4rlden.<\/i><\/b><\/p>\n Inf\u00f6r projektet har cabernet sauvignon-stockar planterats i Lake County, norr om San Fransisco. Det r\u00f6r sig om tio olika kloner och tio olika rotstockar i olika kombinationer. Under de n\u00e4rmaste \u00e5ren 8\u201310 \u00e5ren kommer man att samla in en stor m\u00e4ngd data. Man kommer bl.a. att m\u00e4ta hur effektivt de olika plantorna tar vara p\u00e5 vatten. Cabernet \u00e4r en viktig druva f\u00f6r Kalifornien. Det \u00e4r den n\u00e4st mest odlade efter chardonnay. L\u00e4s mer om denna forskning: ucanr<\/a>.<\/p>\n Hohnen har nu, kanske lite f\u00f6rv\u00e5nande, blivit konsult i Bordeaux. Han har skapat ett vin f\u00f6r kooperativet Producta Vignobles, kallat Bordeaux Revolution. Namnet visar kanske till viss del vad han tycker om Bordeaux. Tanken med vinet \u00e4r att det ska tilltala en generation som inte \u00e4r s\u00e5 intresserad av Bordeaux. Vinet kommer att f\u00e5 en modern etikett. Druvorna ska n\u00e4mnas p\u00e5 etiketten. Och vinet ska vara f\u00e4rdigt att drickas i samma \u00f6gonblick som det k\u00f6ps. (I och f\u00f6r sig inte s\u00e5 ovanligt idag som f\u00f6rr). L\u00e4s mer om David Hohnens projekt i Bordeaux: vitisphere<\/a>.<\/p>\n Res<\/b>: Res till Bordeaux p\u00e5 vinresa<\/a> i h\u00f6st.<\/p>\n L\u00e4s<\/b>: L\u00e4s mer om vinerna i boken om Bordeaux<\/a>.<\/p>\n Res<\/b>: F\u00f6lj med oss p\u00e5 vinresan till Nya Zeeland<\/a> i mars 2020.<\/p>\n Forskning de senaste \u00e5ren har visat att det finns j\u00e4stsorter som producerar mindre m\u00e4ngd svavel \u00e4n andra. F\u00f6retaget Lallemand erbjuder nu en j\u00e4stsort som de kallar Vitilevure Sensation. Denna har en mycket svag produktion av svavel och av acetaldehyd, vilket ocks\u00e5 \u00e4r viktigt. Acetaldehyd \u00e4r n\u00e4mligen ett \u00e4mne som binder svavlet. I ett vin skiljer man p\u00e5 bundet och fritt svavel. Man vill helst ha s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt fritt (aktivt), eftersom det \u00e4r det fria svavlet det skyddar vinet. Tv\u00e5 positiva effekter av Vitilevure Sensation allts\u00e5. En intressant tanke i \u201dnaturvinsdebatten\u201d kanske? Genom att tills\u00e4tta r\u00e4tt j\u00e4stsort kan man minska svavlet i vinet. L\u00e4s mer: lallemandwine<\/a> (pdf).<\/p>\n Av den totala sk\u00f6rden 2018 var det 85,8 % som gick till vinframst\u00e4llning, 3,8 % som gick till brandy (en stor specialitet i Sydafrika), 8,7 % till annan destillering och 1,6 % till druvjuice och druvjuicekoncentrat. Gr\u00f6na druvor upptar 55,2 % av arealen, bl\u00e5 44,8 %. Chenin blanc \u00e4r totalt sett den viktigaste gr\u00f6na druvan med drygt 18 % av totala arealen (anv\u00e4nds mycket till destillering). Cabernet sauvignon t\u00e4cker 11 %, syrah drygt 10 %, pinotage 7,4 % och merlot 5,8 %. Det finns ocks\u00e5 en enorm m\u00e4ngd andra sorter som \u00e4r planterade p\u00e5 mycket sm\u00e5 arealer. Till alla vin\u00e4lskares gl\u00e4dje. L\u00e4s mer sydafrikansk statistik h\u00e4r: wosa<\/a>.<\/p>\n Res:<\/b> Kom med p\u00e5 vinresan till Sydafrika i vinter<\/a>. Faktum \u00e4r att varje turist till landet genererar ett helt arbetstillf\u00e4lle f\u00f6r ett helt \u00e5r. S\u00e5 att bes\u00f6ka Sydafrika \u00e4r ett bra s\u00e4tt att hj\u00e4lpa till.<\/p>\n Res<\/b>: F\u00f6lj med oss p\u00e5 vinresan till Nya Zeeland<\/a> i mars 2020.<\/p>\n Kanske kommer koppar, en fungicid som \u00e4r till\u00e5ten i ekologisk vinodling, att vara helt f\u00f6rbjuden om tio \u00e5r. Kommer man att ha hunnit f\u00e5 fram ett alternativ till dess? Hur g\u00e5r det annars med ekologisk odling? Det finns idag inget ekologiskt alternativ till kopparn! Hur farlig kopparn egentligen \u00e4r f\u00f6r livet i jorden \u00e4r heller inte helt klart, vilket naturligtvis bidrar till f\u00f6rvirringen. Det som d\u00e4remot \u00e4r helt klart \u00e4r att i praktiken besprutar alla vinproducenter sina vinrankor, framf\u00f6r allt med fungicider. Konventionella, som ekologiska, som \u201dnaturliga\u201d. Ingen producent \u201danv\u00e4nder inga gifter i ving\u00e5rden\u201d. Denna artikel i Meininger\u2019s Wine Business International visar p\u00e5 alla dessa sv\u00e5righeter. Det finns inga enkla svar. Intressant l\u00e4sning. L\u00e4s mer: drinks-today<\/a>.<\/p>\n L\u00e4ngre texter som har publicerats under m\u00e5naden.<\/i><\/b><\/p>\n L\u00e4s mer i Sven-Olof Johanssons artikel p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: Viner fr\u00e5n Ch\u00e2teau d\u2019Arlay i Jura blir sk\u00f6n musik i glasen, ocks\u00e5<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s mer i Britts artikel p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: Moldaviens klassiska vinslott i modern tappning: Chateau Purcari och Castel Mimi<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s mer om detta p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: Text och bilder ur den nya boken om Languedoc-Roussillon<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s mer i Sven-Olof Johanssons artikel p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: \u201dBad boys of Champagne\u201d, och str\u00e5lande champagne hos Vouette et Sorb\u00e9e<\/a>.<\/p>\n Res<\/b>: Kom med p\u00e5 en bubblande vinresa till Champagne<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s<\/b>: L\u00e4s mer om champagne i Sveriges b\u00e4sta champagnebok<\/a>.<\/p>\n Sydafrikas ving\u00e5rdar ligger ofta i spektakul\u00e4ra landskap. Och nu f\u00f6r tiden kan man ocks\u00e5 s\u00e4ga, utan att \u00f6verdriva, att h\u00e4r finns spektakul\u00e4ra viner. En ny generation vinproducenter ger oss nu inte bara h\u00f6g kvalitet utan \u00e4ven intressanta, sp\u00e4nnande och ibland lite ov\u00e4ntade viner. Det \u00e4r verkligen dags att uppt\u00e4cka eller \u00e5teruppt\u00e4cka de sydafrikanska vinerna. Vi har flera favoritplatser bland de sydafrikanska ving\u00e5rdarna. H\u00e4r kommer n\u00e5gra av dem. \u00c4ven om vinet alltid \u00e4r viktigast \u00e4r det ju inte fel att man ocks\u00e5 kan njuta av h\u00e4rlig utsikt och p\u00e5 de flesta av dem ocks\u00e5 av riktigt god mat. Vad vi uppskattar hos dessa vinmakare \u00e4r deras passion och talang f\u00f6r vad de g\u00f6r. Deras viner \u00e4r ibland b\u00e5de kraftfulla och koncentrerade men de har alltid en fantastisk drickbarhet och en h\u00e4rlig friskhet. Om vinerna \u00e4r eklagrade h\u00e5lls eksmaken diskret.<\/p>\n L\u00e4s mer i Britts artikel p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>, ursprungligen publicerad p\u00e5 Forbes<\/b>: Fem ving\u00e5rdar du inte b\u00f6r missa i Sydafrika | Britt p\u00e5 Forbes<\/a>.<\/p>\n Res:<\/b> Kom med p\u00e5 vinresan till Sydafrika i vinter<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s mer i Sven-Olof Johanssons artikel p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: En utflykt bland rieslingvinerna 2018 fr\u00e5n Mosel<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s mer p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: \u201cF\u00e5 b\u00f6cker har f\u00e5tt mig att l\u00e4ngta till s\u00f6dra Frankrike som denna\u201d \u2013 om v\u00e5r nya Languedoc-Roussillon-bok<\/a>.<\/p>\n L\u00e4s mer i Britts artikel p\u00e5 BKWine Magazine<\/b>: Vin i Moldavien: Ch\u00e2teau Vartely och Asconi Winery, tv\u00e5 starka nykomlingar efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten<\/a>.<\/p>\n Mer information om aktuella vinresor och om vindistrikten de g\u00e5r till.<\/b><\/i><\/p>\n Champagne, 11-15 september. Boka din vinresa till Champagne nu<\/a>!<\/p>\n L\u00e4s<\/b>: L\u00e4s om Champagne i BKWines bok om Champagne<\/a>.<\/p>\n Toscana, vin och mat, 25\u201329 september. Med Sveriges fr\u00e4mste expert p\u00e5 toskanska viner. Boka din vinresa till Toscana nu<\/a>!<\/p>\n L\u00e4s<\/b>: L\u00e4s om Toscana i BKWines bok om Toscana<\/a>.<\/p>\n Man kan lugnt konstatera att de \u00f6verdrivet mjuka och vaniljiga vinerna som m\u00e5nga gjorde p\u00e5 1980-talet tillh\u00f6r en svunnen epok. Det har den nya generationen vinmakare sett till. Vi kommer att tr\u00e4ffa flera av dessa under v\u00e5ra dagar i Rioja i b\u00f6rjan av oktober. Men det betyder inte att de helt och h\u00e5ller \u00f6verger traditionen. Det betyder snarare att de ser till att ha bra balans i vinerna och att frukten inte begravs under eken. Ekfat \u00e4r fortfarande viktiga f\u00f6r Rioja-vinerna. Det kommer du att se n\u00e4r vi bes\u00f6ker stora Campo Viejos m\u00e4ktiga k\u00e4llare (70 000 ekfat!). Under v\u00e5ra dagar kommer vi att vara ute i ving\u00e5rden och sk\u00f6rda, vi kommer att prova vin direkt fr\u00e5n faten, och vi kommer att l\u00e4ra oss g\u00f6ra tapas. F\u00f6lj med till Rioja i b\u00f6rjan av oktober och uppt\u00e4ck det nya fantastiska Spanien.<\/p>\n Rioja, 2-6 oktober. Boka din vinresa till Rioja nu<\/a>!<\/p>\n P\u00e5 Sicilien odlas det vin i alla v\u00e4derstreck. Vi koncentrerar oss p\u00e5 den \u00f6stra delen av \u00f6n p\u00e5 vinresan till Sicilien-Etna. Det betyder vinodlingarna i den svarta lavajorden runt vulkanen Etna. Att t\u00e4cka in hela \u00f6n p\u00e5 n\u00e5gra dagar \u00e4r om\u00f6jligt. Det \u00e4r n\u00e4mligen bergigt p\u00e5 Sicilien och man m\u00e5ste ta god tid p\u00e5 sig n\u00e4r man \u00e4r ute och k\u00f6r. Bergen inneb\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 att det blir spektakul\u00e4ra landskap. I sydliga l\u00e4nder kan vinerna ibland bli mycket kraftiga, alkoholstarka och intensiva. Men h\u00e4r p\u00e5 Sicilien anv\u00e4nder man gamla inhemska druvsorter som \u00e4r anpassade till det varma klimatet. Viner beh\u00e5ller en frisk syra trots heta somrar. Vi kommer att uppt\u00e4cka m\u00e5nga druvsorter, b\u00e5de vita och r\u00f6da, som f\u00e5 k\u00e4nner till. Nerello cappuccio, nerello mascalese, carricante\u2026 I alla fall \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge. Faktum \u00e4r att man ofta j\u00e4mf\u00f6r Etnas viner med de eleganta pinot noir-vinerna fr\u00e5n Bourgogne. Kom med och uppt\u00e4ck!<\/p>\n Sicilien-Etna, 2-6 oktober. Med Sveriges fr\u00e4mste expert p\u00e5 sicilianska viner. Boka din vinresa till Sicilien-Etna nu<\/a>!<\/p>\n Piemonte, vin och tryffel, 9-13 oktober. Boka vin vinresa till Piemonte nu<\/a>!<\/p>\n L\u00e4s<\/b>: L\u00e4s om Piemonte i BKWines bok om Piemonte<\/a>.<\/p>\n Dourodalen, Portugal, 23\u201327 oktober:\u00a0 boka din vinresa till Dourodalen nu<\/a>!<\/p>\n
\nL\u00e4s v\u00e5ra b\u00f6cker<\/h2>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\nFr\u00e5n vinv\u00e4rlden<\/h2>\n
Notiser<\/u><\/h2>\n
Kan Kalifornien r\u00e4dda sin cabernet sauvignon fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna?<\/h3>\n
![\"Cabernet](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/ak29-288-8836-300x169.jpg\" "\\"Cabernet")
Hur man b\u00e4st f\u00f6rbereder sig f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ett stort diskussions\u00e4mne p\u00e5 ving\u00e5rdar runt om i v\u00e4rlden. Vissa pratar om att byta druvsort, till s\u00e5dana som b\u00e4ttre t\u00e5l v\u00e4rme och torka. University of California har precis startat ett intressant forskningsprojekt. Tanken med projektet \u00e4r att unders\u00f6ka vilka kombinationer av kloner och rotstockar av cabernet sauvignon som verkar vara b\u00e4st f\u00f6r framtida sk\u00f6rdar.<\/p>\nRunt 100 hektar svenska ving\u00e5rdar<\/h3>\n
![\"Merlot](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/dm12-733-3350-300x169.jpg\" "\\"Merlot")
Att man g\u00f6r vin i Sverige f\u00f6rv\u00e5nar ofta utl\u00e4nningar. Vilket man ju kan f\u00f6rst\u00e5. En som har tittat n\u00e4rmare p\u00e5 vinet i Sverige \u00e4r David Morrison i sin blogg The Wine Gourd. David kommer ursprungligen fr\u00e5n Australien men bor i Sverige. Han g\u00f6r en bra sammanfattning av det svenska vinets historia. Fr\u00e5n den blygsamma starten till dagens 250 druvodlare varav n\u00e4stan 50 arbetar mer eller mindre kommersiellt. De flesta ving\u00e5rdar \u00e4r dock mycket sm\u00e5. De kan vara ett par hundra kvadratmeter upp till 15 hektar. Totalt, s\u00e4ger han, har Sverige cirka 100 hektar vinodlingar. Druvorna \u00e4r ofta hybrider som b\u00e4ttre klarar det svenska klimatet. Men h\u00e4r finns ocks\u00e5 pinot noir, chardonnay, merlot, riesling med flera Vitis vinifera-druvor. David skulle g\u00e4rna servera svenskt vin till sina g\u00e4ster men, som han s\u00e4ger, han har inte r\u00e5d att g\u00f6ra det s\u00e5 ofta. Svenskt vin \u00e4r inte billigt. Men det ligger mycket anstr\u00e4ngning bakom. L\u00e4sa mer om de svenska ving\u00e5rdarna h\u00e4r winegourd<\/a>.<\/p>\nCloudy Bays grundare g\u00f6r \u201drevolutionerande\u201d vin i Bordeaux<\/h3>\n
![\"Vineyards](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/20190319_101146-300x169.jpg\" "\\"Vineyards")
David Hohnen \u00e4r en k\u00e4nd vinmakare. Han grundade f\u00f6rst Cape Mentelle Vineyards i Margaret River i hemlandet Australien. Sedan \u00e5kte han \u00f6ver till Nya Zeeland och grundade Cloudy Bay i Marlborough. \u00c5ret var 1986. Det var ett lyckokast (nog inte bara tur). Cloudy Bay \u00e4r idag en av de mest k\u00e4nda (den mest k\u00e4nda?) och omtalade egendomarna i Nya Zealand. 2003 k\u00f6ptes Cloudy Bay av franska lyxf\u00f6retaget LVMH.<\/p>\nR\u00e4tt j\u00e4stsort hj\u00e4lper vinmakaren att minska p\u00e5 svavlet i vinet<\/h3>\n
![\"Yeast](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/cm07-633-3369-300x169.jpg\" "\\"Yeast")
Ett vins svavelhalt diskuteras allt oftare. Svaveldioxid tills\u00e4tts vinet som en antioxidant och stabilisator. Men anv\u00e4ndningen har minskat, jag skulle tro ganska drastiskt, de senaste \u00e5rtiondena, tack vare b\u00e4ttre teknik och kunskap vid vintillverkningen. Ibland ser man \u201dinget tillsatt svavel\u201d p\u00e5 en etikett. D\u00e4remot ser man s\u00e4llan viner som inte har varningstexten \u201dinneh\u00e5ller sulfiter\u201d. Anledningen \u00e4r att gr\u00e4nsen f\u00f6r varningstexten \u00e4r l\u00e5g, max 10 mg\/liter. Mycket f\u00e5 viner, om ens n\u00e5gra, kommer under det eftersom svavel \u00e4ven bildas naturligt i vinet under j\u00e4sningen.<\/p>\nSydafrikas vinareal minskar men int\u00e4kterna \u00f6kar<\/h3>\n
![\"Vineyards](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/fc20-8938-300x169.jpg\" "\\"Vineyards")
Sydafrikas vinareal har sjunkit sedan 2009 d\u00e5 den var drygt 102 000 hektar till dagens 93 000 hektar (bordsdruvor inte medr\u00e4knade). Vinets bidrag till landets BNP har dock \u00f6kat stadigt under dessa \u00e5r. Vinn\u00e4ringen \u00e4r viktigt f\u00f6r ekonomin, inte minst i Western Cape (runt Kapstaden), d\u00e4r huvuddelen av ving\u00e5rdarna ligger. Uppskattningsvis 300 000 m\u00e4nniskor \u00e4r involverade, direkt eller indirekt, i vinindustrin.<\/p>\nNya Zeeland firar 200-\u00e5rsjubileum vin vinnation<\/h3>\n
![\"One](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/20190319_101711-300x169.jpg\" "\\"One")
Grattis! Den 25 september 2019 \u00e4r det 200 \u00e5r sedan den f\u00f6rsta vinrankan planterades i Nya Zeeland. Ett jubileum om naturligtvis m\u00e5ste firas, eller hur? Det var Samuel Marsden, pastor i New South Wales i Australien, som denna dag 1819 planterade vinrankor i Stone Store i Kerikeri vid Bay of Islands i norra delen av Nord\u00f6n. Kanske \u00e4r Nya Zeeland det enda land i v\u00e4rlden som vet exakt n\u00e4r den f\u00f6rsta vinrankan planterades? S\u00e5 vitt man vet gjorde dock inte Marsden n\u00e5got vin. \u00c4ran att vara den f\u00f6rsta vinmakaren g\u00e5r i st\u00e4llet till James Busby. Han gjorde sitt f\u00f6rsta vin p\u00e5 Nya Zeeland 1836. Busby \u00e4r ocks\u00e5 en viktig vin-person i Australien. De olika sticklingar han tog med sig fr\u00e5n Europa la grunden till den australiensiska vinindustrin. S\u00e5 visst f\u00e5r det bli ett glas nyazeel\u00e4ndskt vin 25 september? L\u00e4s mer om Nya Zeelands jubileum h\u00e4r: nzwine<\/a> (pdf).<\/p>\nAlla vinproducenter besprutar sina ving\u00e5rdar. Men med vad?<\/h3>\n
![\"Spraying](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/bg14-441-4118-300x169.jpg\" "\\"Spraying")
Vinproducenter st\u00e5r inf\u00f6r sv\u00e5ra val idag. Inte minst hur ving\u00e5rden ska sk\u00f6tas. Konventionellt, h\u00e5llbart, ekologiskt eller biodynamiskt? De har en m\u00e4ngd bek\u00e4mpningsmedel till sin hj\u00e4lp. Fler om de odlar konventionellt, f\u00e4rre om de \u00e4r ekologiska. Hur farliga dessa produkter \u00e4r f\u00f6r milj\u00f6n, f\u00f6r arbetarna och f\u00f6r konsumenterna r\u00e5der det dock olika meningar om (om glyfosat t ex). Forskningsrapporter \u00e4r inte \u00f6verens. Det finns tyv\u00e4rr ingen enkel \u201dsanning\u201d. Samtidigt s\u00e4tter t ex EU upp allt str\u00e4ngare regler f\u00f6r vad som f\u00e5r och inte f\u00e5r anv\u00e4ndas. Gr\u00e4nsen f\u00f6r koppar s\u00e4nktes t ex nyligen.<\/p>\nArtiklar<\/u><\/h2>\n
Slottsherren som spelar musik f\u00f6r sina viner<\/h3>\n
![\"Chateau](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/chateau-d-arlay-300x169.jpg\" "\\"Chateau")
Ett slott i Jura? Kan det finnas i denna bygd av jordn\u00e4ra odlare? Ja det finns i alla fall ett som fyller alla \u00f6nskv\u00e4rda kriterier f\u00f6r att med besked kallas slott. Med anor fr\u00e5n 1500-talet, en historia av krig, fred, \u00e4gare som dekapiterats, expropriering, \u00e5terl\u00e4mning, uppbyggnad och framf\u00f6rallt, vinmakning. Om man l\u00e4gger till att vinerna h\u00e5ller en mycket h\u00f6g niv\u00e5 s\u00e5 blir historien v\u00e4rd att ta till sig. F\u00f6lj med p\u00e5 ett bes\u00f6k p\u00e5 Domaine du Ch\u00e2teau d\u2019Arlay med \u00e4garna Alain de Laguiche och hans fru Anne s\u00e5 f\u00e5r du veta varf\u00f6r de spelar musik f\u00f6r det vin du f\u00f6rhoppningsvis f\u00e5r i ditt glas n\u00e5gon dag.<\/p>\nMoldaviens klassiska vinslott i modern tappning: Chateau Purcari och Castel Mimi<\/h3>\n
![\"The](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/pm04-6875-300x169.jpg\" "\\"The")
Moldavien, det lilla vinlandet mellan Rum\u00e4nien och Ukraina, satsar allt vad de kan p\u00e5 att bli mer k\u00e4nda. Efter att ha h\u00e4mmats i sina kontakter med omv\u00e4rlden under Sovjet-tiden tar det nu igen f\u00f6rlorad tid. Tv\u00e5 av de st\u00f6rsta ving\u00e5rdarna i landet, Purcari och Castel Mimi, b\u00e5da med en pre-sovjetisk historia, visar v\u00e4gen. Ch\u00e2teau Purcari och Castel Mimi \u00e4r tv\u00e5 vackra vinegendomar med ett fascinerande f\u00f6rflutet som g\u00e5r tillbaka till 1800-talet. Vid den tiden hade man gjort vin l\u00e4nge i Moldavien. Landet var en del av det ottomanska riket fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1500-talet men vin fortsatte att produceras, om \u00e4n i mindre kvantitet.<\/p>\nText och bilder ur den nya boken om Languedoc-Roussillon<\/h3>\n
![\"Vineyards](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/pg04-6231-300x169.jpg\" "\\"Vineyards")
Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rmedla en k\u00e4nsla f\u00f6r hur det \u00e4r att resa i ett vindistrikt. Det \u00e4r n\u00e4stan lika sv\u00e5rt att f\u00f6rmedla en k\u00e4nsla av vad du kan f\u00e5 uppleva n\u00e4r du l\u00e4ser en bok. Men vi vill i alla fall g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k. Tidigare i \u00e5r kom v\u00e5r tionde bok ut, en ny bok om Languedoc-Roussillon, viner, mat, druvor och mycket mer. Det \u00e4r en v\u00e4gledning till ett av de m\u00e5nga sp\u00e4nnande vindistrikten som finns i Frankrike. Det \u00e4r framf\u00f6r allt en bok som vill inspirera dig till att uppt\u00e4cka mer och uppt\u00e4cka nytt. I boken finns massor med bra vinproducenter presenterade, en del med en kort text, en del med l\u00e4ngre. Boken \u00e4r ocks\u00e5 illustrerad med m\u00e5nga bilder fr\u00e5n de vackra landskapen h\u00e4r nere i allra sydligaste Frankrike, ner mot gr\u00e4nsen mot Spanien.<\/p>\n\u201dBad boys of Champagne\u201d, och str\u00e5lande champagne hos Vouette et Sorb\u00e9e<\/h3>\n
![\"Bertrand](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/Bertrand-Gautherot-at-Champagne-Vouette-et-Sorbee-with-the-solera-barrels-300x169.jpg\" "\\"Bertrand")
\u201dF\u00f6r en tid sedan kallades vi h\u00e4r nere i Aube \u2019the bad boys of Champagne\u2019\u201d s\u00e4ger Bertrand Gautherot, vinmakare och \u00e4gare av Champagne Vouette & Sorb\u00e9e. \u201dBut not anymore\u201d, till\u00e4gger han och ler brett. Egentligen finns det inte tid f\u00f6r vare sig provning eller bes\u00f6k, arbetet p\u00e5 g\u00e5rden m\u00e5ste prioriteras, aviserade Bertrand vid de inledande kontakterna. Men visst, titta f\u00f6rbi s\u00e5 kan vi s\u00e4ga hej igen. Senaste m\u00f6tet var n\u00e4r Bertrand med familj bes\u00f6kte Sverige och bland annat h\u00f6ll en uppskattad provning hos Munsk\u00e4nkarna. Vi slog oss ned i skuggan utanf\u00f6r hans moderna produktionshall. Temperaturen var p\u00e5frestande 35 grader C, men det var inget att oroa sig f\u00f6r, sa Bertrand, \u201ddet finns gott om vatten p\u00e5 djupet\u201d. Det \u201dkorta\u201d m\u00f6tet varade i \u00f6ver tre timmar.<\/p>\nFem ving\u00e5rdar du inte b\u00f6r missa i Sydafrika | Britt p\u00e5 Forbes<\/h3>\n
En utflykt bland rieslingvinerna 2018 fr\u00e5n Mosel<\/h3>\n
![\"Steep](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/Steep-Mosel-Slopes-300x169.jpg\" "\\"Steep")
Tidig morgon i b\u00f6rjan av juli 2019. Ett spikat schema inneb\u00e4r v\u00e4ckarklocka och starkt kaffe f\u00f6r att hinna ta sig ut p\u00e5 ett morgonpass. Med mountain-bike \u00e4r Mosels odlingar lekfullt l\u00e4rorika att tr\u00f6tta ut kroppen i. Starkt kuperat och med en o\u00e4ndlighet av stigar och pass att f\u00f6lja. Att finalen skedde p\u00e5 en vinodling under en besprutningshelikopter som dumpade en dimma av v\u00e4lg\u00f6rande droppar var n\u00e5got otippat. \u00c4n starkare blev intrycket n\u00e4r eftermiddagens m\u00f6te var med en vinmakare vars fr\u00e4msta vapen var en liten sekat\u00f6r. Alla distrikt har sina egna stora \u00e5rg\u00e5ngar. F\u00f6r Mosel \u00e4r den senaste riktigt starka \u00e5rg\u00e5ngen 2015 \u00e4ven om -16 och -17 \u00f6ver lag visat ett bra resultat. 2018 bj\u00f6d p\u00e5 en viss sp\u00e4nning f\u00f6r producenterna i Mosel redan i mitten av april n\u00e4r vissa odlare vaknade till ett sn\u00f6t\u00e4cke \u00f6ver sina rankor.<\/p>\n\u201cF\u00e5 b\u00f6cker har f\u00e5tt mig att l\u00e4ngta till s\u00f6dra Frankrike som denna\u201d \u2013 om v\u00e5r nya Languedoc-Roussillon-bok<\/h3>\n
![\"Vineyards](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/pn10-8259-300x169.jpg\" "\\"Vineyards")
Man blir glad n\u00e4r man l\u00e4ser s\u00e5dant. \u201dF\u00e5 b\u00f6cker har f\u00e5tt mig att l\u00e4ngta till s\u00f6dra Frankrike som denna\u201d. Det skriver Dag Sandahl i sin recension av \u201dLanguedoc-Roussillon, s\u00f6dra Frankrikes viner\u201d. Dag skriver vidare \u201d[det] finns [\u2026] sk\u00e4l att l\u00e4sa och fascineras av deras kunnande som nu blir l\u00e4ttillg\u00e4nglig\u201d, och \u00e4ven \u201ddet mest fascinerande i boken kanske inte handlar s\u00e5 mycket om druvsorter och jordm\u00e5ner utan om m\u00e4nniskor, som \u00e4r h\u00e4ngiva uppgiften att skapa goda viner\u201d. Det \u00e4r precis det vi hoppats kunna uppn\u00e5 med v\u00e5r senaste bok.<\/p>\nVin i Moldavien: Ch\u00e2teau Vartely och Asconi Winery, tv\u00e5 starka nykomlingar efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten<\/h3>\n
![\"Mici,](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/20190418_125128-300x169.jpg\" "\\"Mici,")
Efter Sovjetunionens fall fick Moldavien sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. 1991 grundades Republiken Moldavien. Sedan dess har m\u00e5nga nya vinproducenter dykt upp. Tv\u00e5 stora och mycket intressanta \u00e4r Ch\u00e2teau Vartely och Asconi. Ch\u00e2teau Vartely \u00e4r en av de ledande producenterna i Moldavien b\u00e5de vad g\u00e4ller kvantitet och kvalitet. Egendomen ligger i Codru, den nordligaste av de tre geografiska appellationerna. \u201dVi var en av pionj\u00e4rerna efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten med m\u00e5l att producera torra viner av h\u00f6g kvalitet\u201d, s\u00e4ger vinmakaren Arcadie Fosnea. Asconi, ocks\u00e5 i regionen Codru, \u00e4r stort men h\u00e4r finns \u00e4nd\u00e5 en familjeg\u00e5rds-k\u00e4nsla. Och Asconi \u00e4r faktiskt familje\u00e4gt och familjen arbetar p\u00e5 plats i olika funktioner. Man k\u00e4nner sig omedelbart hemma h\u00e4r. Passionen f\u00f6r vin \u00e4r uppenbar. Men familjen \u00e4r ocks\u00e5 mycket angel\u00e4gen om att bevara den lokala gastronomin. \u201dVi b\u00f6rjade 1994\u201d, s\u00e4ger Mihaela Sirbu.<\/p>\nVinresor<\/u><\/h2>\n
Champagne: odlarchampagne och huschampagne, \u00e4r det n\u00e5gon skillnad? | vinresa<\/h3>\n
![\"Champagneflaskor](\"https:\/\/www.bkwinevinresor.com\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/ng09-91551-300x169.jpg\" "\\"Champagneflaskor")
Odlarchampagne och huschampagne. \u00c4r det ena b\u00e4ttre \u00e4n det andra? Det kan du sj\u00e4lv avg\u00f6ra p\u00e5 plats i Champagne i september. Vi bes\u00f6ker b\u00e5de sm\u00e5 odlare, mindre hus och st\u00f6rre hus. Alla varianter som finns, till och med en odlare som precis har l\u00e4mnat byns kooperativ. Det finns m\u00e5nga goda champagner fr\u00e5n producenter av alla storlekar. Ibland v\u00e4ljer man en odlarchampagne d\u00e4rf\u00f6r att det k\u00e4nns som ett personligare vin. Ibland v\u00e4ljer man ett k\u00e4nt m\u00e4rke, just f\u00f6r att det \u00e4r k\u00e4nt och andra k\u00e4nner till det. Vi provar \u00e4ven de stilla vinerna, allts\u00e5 innan den andra j\u00e4sningen, \u201dvin clair\u201d. Det \u00e4r intressant och \u00e4ven ganska gott. Annat var det f\u00f6rr i tiden n\u00e4r syran var mycket h\u00f6gre. D\u00e5 f\u00f6rstod man verkligen vilken bra id\u00e9 det \u00e4r med bubblorna. Det \u00e4r det fortfarande. Men idag \u00e4r de stilla vinerna mycket mer balanserade. Och champagnerna s\u00e4kert mycket b\u00e4ttre.<\/p>\nEn saftig Chianti, n\u00e4r man inte vill vara s\u00e5 seri\u00f6s? | vinresa<\/h3>\n
![\"En](\"https:\/\/www.bkwinevinresor.com\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/hk16-47141-300x169.jpg\")
Chianti \u00e4r ju en centralpunkt i Toscana. Regionens viktigaste vin och ett vin som har genomg\u00e5tt ganska m\u00e5nga olika faser. Till exempel s\u00e5 var det fram till 1984 (hur m\u00e5nga b\u00f6cker har inte kvar det?) till\u00e5tet med upp till 20 % gr\u00f6na druvor i en Chianti. Och under en viss period var det till och med obligatoriskt att ha en viss m\u00e4ngd gr\u00f6na druvor i vinet. Men s\u00e5dana dumheter \u00e4r borta nu och f\u00f6rmodligen har Chianti-vinerna aldrig varit s\u00e5 bra som de \u00e4r nu. Den saftiga stilen av Chianti finns kvar. Den anses inte vara s\u00e5 seri\u00f6s men den kan vara riktigt god. Utan eklagring och bara med en h\u00e4rligt frisk frukt. Eken spelar dock en stor roll, ibland i form av stora botti, ibland i form av 225-liters franska fat. Chianti \u00e4r idag ett v\u00e4lk\u00e4nt varum\u00e4rke som s\u00e4ljer mycket bra v\u00e4rlden \u00f6ver. Uppt\u00e4ck Chianti och alla de andra vinerna i Toscana, b\u00e5de de saftiga charmerande och de stora och seri\u00f6sa, med oss.<\/p>\nIngen mer \u00f6verdriven vanilj i Rioja | vinresa<\/h3>\n
Inhemska druvor p\u00e5 Etna ger karakt\u00e4r i vinerna | vinresa<\/h3>\n
Piemonte i oktober: vinpersonligheter i kontrasterna region | vinresa<\/h3>\n
![\"Piedmont](\"https:\/\/www.bkwinetours.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/mm19-6321-300x169.jpg\" "\\"Piedmont")
P\u00e5 sydsluttningarna i Langhe syns dimmorna \u00f6ver vinf\u00e4lten p\u00e5 morgnarna n\u00e4r nebbiolo-druvorna mognar fram\u00e5t andra h\u00e4lften av oktober. Den exklusiva vita tryffeln b\u00f6rjar dyka upp i markerna. Vissa vinprovare hittar tryffelaromer i nebbiolo-vinerna. Nebbiolo och flera av de andra stora Piemonte-druvorna \u00e4r s\u00e4kert fina och redo att plockas n\u00e4r vi kommer dit. \u00c4ven om man aldrig kan riktigt veta f\u00f6rr\u00e4n i sista stund n\u00e4r det \u00e4r dags f\u00f6r sk\u00f6rd. Piemonte i oktober betyder tryffelmarknad i Alba, tryffelletning med hund \u2013 en upplevelse \u2013 och tryffellunch. Dessutom tr\u00e4ffar vi naturligtvis en stor m\u00e4ngd intressanta vinpersonligheter p\u00e5 ving\u00e5rdarna. H\u00e4r i Piemonte \u00e4r kontrasterna stora. H\u00e4r finns n\u00e5gra av Italiens kraftfullaste viner och n\u00e5gra av de mest l\u00e4ttdruckna. Sm\u00e5 vinodlare och n\u00e5gra av Italiens st\u00f6rsta vinf\u00f6retag. Allt i ett magnifikt landskap.<\/p>\n\u00c4nnu en chans att \u00e5ka till Douro-dalen i h\u00f6st, 9-13 oktober | vinresa<\/h3>\n
![\"Den](\"https:\/\/www.bkwinevinresor.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/dm28-724-5521-pan1-300x178.jpg\" "\\"Den")
Skulle du vilja \u00e5ka till Douro-dalen men har sv\u00e5rt att komma iv\u00e4g i slutet av oktober (se nedan) s\u00e5 har du en chans till. BKWine anordnar tillsammans med vinimport\u00f6ren Wicked Wine en vinresa till Douro-dalen den 9-13 oktober. Vi kommer bl.a. att bes\u00f6ka en mycket intressant ving\u00e5rd som verkligen ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n alla \u00e4ra och redlighet. Den heter Conceito och drivs av en mycket skicklig vinmakare, Rita Marques. Men det blir mycket mer sp\u00e4nnande, inte minst en middag p\u00e5 en av Portugals b\u00e4sta restauranger, DOC. Dessutom kommer vi att f\u00e5 smaka flera traditionella specialiteter som t.ex. killing. Mycket gott. \u00c4r du intresserad, h\u00f6r av dig till Britt, info@bkwine.com. Mer information om resan h\u00e4r:\u00a0 Wicked Wine vinresa till Dourodalen<\/a>.<\/p>\nDourodalen, en osannolik plats f\u00f6r vinodling | vinresa<\/h3>\n
![\"Landskap](\"https:\/\/www.bkwinevinresor.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/dm28-714-4658-300x169.jpg\" "\\"Landskap")
Douro-dalens druvor v\u00e4xer i ett av v\u00e4rldens mest spektakul\u00e4ra landskap. Det \u00e4r egentligen ganska sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att man \u00f6verhuvudtaget b\u00f6rjat odla vin h\u00e4r. Hett p\u00e5 sommaren, kallt p\u00e5 vintern och med halsbrytande sluttningar. Sluttningar som sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka \u00e4r p\u00e5 UNESCOs v\u00e4rldsarvslista. Mycket v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt. Vackert \u00e4r det och de som bor och odlar vin h\u00e4r verkar trivas alldeles utm\u00e4rkt. Och vinerna fr\u00e5n dessa tappra vinrankor blir ocks\u00e5 utm\u00e4rkta. H\u00e4r i Douro-dalen h\u00e4nger m\u00e5nga gamla tekniker kvar, som t ex fottrampning i stora stenkar som kallas lagars p\u00e5 portugisiska. Men moderna metoder finns ocks\u00e5. Kom med i h\u00f6st och tr\u00e4ffa passionerade vinm\u00e4nniskor som introducerar oss till b\u00e5de fantastiska portviner och h\u00f6gklassiga Douro-viner. (Passar inte dessa datum s\u00e5 finns det en m\u00f6jlighet \u00e4ven 9-13 oktober.)<\/p>\nSydafrika med bordeauxstil och pinotage, spektakul\u00e4rt landskap och trevliga vinmakare | vinresa<\/h3>\n
![\"Hos](\"https:\/\/www.bkwinevinresor.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/qc09-95901-300x169.jpg\" "\\"Hos")
Sydafrika \u00e4r visserligen ett Nya V\u00e4rlden-land men ett gammalt s\u00e5dant och med ett fint klimat som g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00e5 b\u00e5de bra syra och bra struktur i vinerna. S\u00e4llan blir de f\u00f6r tunga eller f\u00f6r maffiga. De r\u00f6da Bordeaux-druvorna \u00e4r mycket popul\u00e4ra. Sydafrika och ju ocks\u00e5 sin helt egen druva, pinotage. (Med helt of\u00f6rtj\u00e4nt d\u00e5ligt rykte i Sverige.) Det \u00e4r en korsning som gjordes i landet 1925 mellan pinot noir och sydfranska druvan cinsault. P\u00e5 den tiden kallades cinsault hermitage i Sydafrika, d\u00e4rav namnet pinotage. Pinotage odlas bara runt 7 % av ving\u00e5rdsarealen. Men m\u00e5nga producenter vill f\u00f6ra fram druvan och sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka finns det en vintyp som kallas Cape Blend. Detta vin m\u00e5ste obligatoriskt inneh\u00e5lla en viss m\u00e4ngd pinotage. Idag g\u00f6r de duktiga vinmakarna fantastiska pinotage-viner. Vi kommer att prova n\u00e5gra av dessa p\u00e5 resan. Pinotage finns t.ex. i Stellenbosch som blir v\u00e5r sista anhalt. Innan dess har vi bes\u00f6kt Franschhoek, Elgin, Hemel-en-Aarde, Bot River och naturligtvis Kapstaden. H\u00e4rliga m\u00e5ltider, spektakul\u00e4ra landskap och trevliga vinmakare v\u00e4ntar. Kom med oss dit i februari.<\/p>\n
![\"Vineyards](\"https:\/\/www.bkwinetours.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/20190325_165710-300x169.jpg\" "\\"Vineyards")
plats, p\u00e5 ving\u00e5rdarna i landet, det blir en helt annan sak. Verkligen.<\/p>\n