![\"Tasting](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tasting-danish-dons-wines.jpg\")
Hybrider<\/h2>\n
Den historiska \u00f6versikten f\u00f6ljdes av information om resistenta druvor och hybriddruvor som anv\u00e4nds f\u00f6r att producera vin i svala klimat. Hybriddruvor inneb\u00e4r att en Vitis vinifera<\/em>-druva \u00e4r korsad med en annan Vitis<\/em>-sort. En orsak kan vara att f\u00f6r att f\u00e5 fram en ny sort (hybrid) med ett b\u00e4ttre motst\u00e5nd mot sjukdomar och l\u00e5ga temperaturer. Utvecklingen av hybriddruvor var ursprungligen ett f\u00f6rs\u00f6k till svar p\u00e5 Phylloxera-utbrottet i Europa i slutet av 1800-talet. M\u00e5nga hybrider skapades i Tyskland (p\u00e5 forskningsinstitutet WBI Freiburg). P\u00e5 grund av den historiska anv\u00e4ndningen av hybrider i bulkviner, b\u00e5de i Europa och i USA, har de f\u00e5tt ett negativt rykte.<\/p>\n Men idag utmanar klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och en alltmer global vinmarknad l\u00e5ngsamt denna id\u00e9. Motst\u00e5ndskraftiga druvor beh\u00f6ver ocks\u00e5 mindre bek\u00e4mpningsmedel vilket \u00e4r en annan orsak till det \u00f6kade intresset idag. F\u00f6r n\u00e4rvarande har olika EU-l\u00e4nder olika best\u00e4mmelser kring hybrider, i Tyskland \u00e4r de till exempel till\u00e5tna f\u00f6r Pr\u00e4dikatswein medan de i Frankrike inte kan anv\u00e4ndas f\u00f6r AOC-viner. \u00c4ven om diskussionen kring hybrider \u00e4r mer aktiv i Europa s\u00e5 sker det ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i USA. Prestigefyllda universitet som University of Minnesota och Cornell f\u00f6rb\u00e4ttrar hybridutvecklingen med hj\u00e4lp av DNA-forskning.<\/p>\n Solaris och rondo \u00e4r de vanligaste druvorna i Skandinavien. Solaris skapades 1975 vid druvodlingsinstitutet i Freiburg, Tyskland, av Norbert Becker.<\/p>\n Solaris \u00e4r en korsning mellan merzling och \u201dgm 6493\u201d. Merzling \u00e4r en korsning seyve-villard x freiburg 379-52 (d\u00e4r freiburg 379-52 \u00e4r en riesling x pinot gris). \u201dGm 6493\u201d \u00e4r zarya severa x muscat ottonel.<\/p>\n Officiellt s\u00e5 klassificeras solaris som en Vitis vinifera<\/em>, \u00e4ven om den har en stamtavla fr\u00e5n olika sorter.<\/p>\n Solaris \u00e4r b\u00e5de k\u00f6ld- och svampt\u00e5lig, mognar snabbt och tenderar att ge h\u00f6ga sockerniv\u00e5er och en balanserad syra. Solaris ger viner som ofta har karakt\u00e4r av ananas, moget \u00e4pple, hasseln\u00f6t och honung. Druvan \u00e4r vanlig i Tyskland, Schweiz och Belgien.<\/p>\n Rondo \u00e4r en hybriddruva som skapades 1964 av professor V. Kraus i d\u00e5varande Tjeckoslovakien genom att korsa zarya severa (en hybrid som \u00e4r en korsning av malingre pr\u00e9coce och den asiatiska Vitis amurensis<\/em>) och sankt laurent (en korsning av pinot noir och en andra ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder).<\/p>\n Rondo \u00e4r en druva med m\u00f6rkt kraftigt skal som ger viner med rubinr\u00f6d f\u00e4rg, h\u00f6g sockerniv\u00e5 och en smakprofil med m\u00f6rka b\u00e4r och frukter. F\u00f6rutom i Skandinavien \u00e4r rondo vanlig \u00e4ven i Tyskland, England, Irland och Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n S\u00e5 vad g\u00e4ller f\u00f6r vinproduktionen i Skandinavien idag? \u00c4ven om alkoholproduktion fr\u00e5n fermenterade b\u00e4r har sp\u00e5ras s\u00e5 l\u00e5ngt som 5000 \u00e5r tillbaka i Skandinavien s\u00e5 \u00e4r vinproduktion fr\u00e5n druvor ett nyare fenomen. Det finns sp\u00e5r av druvodling fr\u00e5n medeltiden, kopplad till de katolska klostren, men inga tydliga bevis p\u00e5 vinframst\u00e4llning.<\/p>\n Den moderna vinproduktionen b\u00f6rjade s\u00e5 sent som p\u00e5 1990-talet. Danmark har varit det banbrytande landet p\u00e5 grund av ett mildare klimat s\u00e5v\u00e4l som andra kulturella influenser, det \u00e4r det mer ”kontinentala” av de skandinaviska l\u00e4nderna.<\/p>\n \u00c4ven om Danmark \u00e4r ett litet land sett till arealen s\u00e5 \u00e4r det idag det st\u00f6rsta vinproducerande landet i Skandinavien med cirka 100 kommersiella producenter och m\u00e5nga hobbyvinmakare. I Danmark var r\u00f6tt vin vanligare fr\u00e5n b\u00f6rjan, men idag produceras \u00e4ven vitt och mousserande vin i allt h\u00f6gre grad. Druvodlingen \u00e4r koncentrerad till kustomr\u00e5dena och \u00f6arna och jordm\u00e5nen best\u00e5r av sand av olika slag.<\/p>\n \u00c5r 2018 fick Danmark sin f\u00f6rsta BOB d\u00e5 Dons vinomr\u00e5de blev en officiell vinappellation. Dons \u00e4r det enda skandinaviska klassificerade vinomr\u00e5det idag och v\u00e4rldens nordligaste. En BOB (beskyttet oprindelsesbetegnelse) \u00e4r den danska motsvarigheten till franska appellationer (AOC\/AOP), eller italienska DOC, eller p\u00e5 engelska PDO (protected designation of origin).<\/p>\n I Sverige, det n\u00e4st st\u00f6rsta landet f\u00f6r vinproduktion i Skandinavien, b\u00f6rjade produktionen p\u00e5 slutet av 1990-talet. Idag finns det cirka 50 kommersiella producenter i Sverige, och majoriteten, ca tv\u00e5 tredjedelar, av dessa finns i \u201dSveriges egen ving\u00e5rd\u201d Sk\u00e5ne i s\u00f6der. De baltiska \u00f6arna Gotland och \u00d6land \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4mpliga f\u00f6r vinproduktion och d\u00e4r finns en del vinproducenter.<\/p>\n Jordm\u00e5nen i Sverige \u00e4r ofta mor\u00e4n med ett h\u00f6gt mineralinneh\u00e5ll fr\u00e5n inlandsisen. Intresset och kunskapen kring vinproduktion v\u00e4xer snabbt i Sverige och flera ving\u00e5rdar har vunnit priser i internationella t\u00e4vlingar.<\/p>\n Norge \u00e4r det minsta av de vinproducerande l\u00e4nderna men har en l\u00e5ng historia av att producera b\u00e4r- och fruktvin. Idag har Norge cirka 40 vinproducenter. V\u00e4rldens mest nordliga ving\u00e5rd ligger i Lerkek\u00e5sa, Telemark, och \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 samma niv\u00e5 som Alaska, men golfstr\u00f6mmen mildrar klimatet. Precis som i Sverige \u00e4r jordm\u00e5nen i Norge mineralrik p\u00e5 grund av den l\u00e5ngvariga istiden. En f\u00f6rdel f\u00f6r druvodling i Norge, trots det mycket kalla klimatet, \u00e4r att det finns mycket sj\u00f6ar och berg som reflekterar solljuset, liknande som i Mosel-dalen i Tyskland.<\/p>\n Danmark och Sverige \u00e4r officiella vinproducerande l\u00e4nder inom EU, men inte Norge eftersom de inte \u00e4r EU-medlemmar. Produktionen i b\u00e5de Danmark och Sverige \u00e4r dock inte tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att kunna f\u00e5 EU-st\u00f6d eller ber\u00f6ras av planteringsr\u00e4ttsliga best\u00e4mmelser.<\/p>\n Seminariet avslutades med en blindprovning av fyra viner fr\u00e5n Danmark och Sverige. F\u00f6rst ut var Sk\u00e6rs\u00f8gaard Dons blanc de noir 2017 (rondo) och Dons ros\u00e9 brut 2017 (cabernet cortis & rondo), de tv\u00e5 PDO-vinerna, som n\u00e4mnts ovan. De \u00e4r b\u00e5da tv\u00e5 mousserande vin producerade genom flaskj\u00e4sning och lagrade 9 m\u00e5nader p\u00e5 ekfat. Sk\u00e6rs\u00f8gaard deltog ocks\u00e5 med dessertvinet Hedvin, 2013, gjort av rondo, regent och cabernet cortis och \u00e5ldrat p\u00e5 ekfat i 5 \u00e5r. Fr\u00e5n Sverige provades Fredholms vin ”Elsa 2018”, ett stilla vitt vin av druvan solaris, gjort i st\u00e5ltank och med tillsats av ekkuber under j\u00e4sningen.<\/p>\n Vinerna j\u00e4mf\u00f6rdes med italienska motsvarigheter, Contratto for England Blanc de Noirs 2014, Gianluca Viberti Nebbiolo d’Alba DOC Spumante, Dadelio Bianco da Cascina San Lazzaro 2014 (en blandning av moscato och cortese) och Candido Aleatico Salice Salentino DOC.<\/p>\n F\u00f6r de flesta viner var \u00e5sikterna delade, men intressant nog s\u00e5 var det danska ros\u00e9vinet och svenska solaris f\u00f6redragna framf\u00f6r den mousserande nebbiolon och italienska moscato\/cortese-vinet av \u00f6ver h\u00e4lften av studenterna.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4llde dessertvinet s\u00e5 \u00f6vertygade den starka karakt\u00e4ren av ek och den h\u00f6ga socker- och alkoholniv\u00e5n i danska vinet emellertid inte studenterna. En \u00e5terkoppling som studenterna gav generellt var att de skandinaviska vinerna tenderade att ha en h\u00f6gre syra i vissa fall en ”\u00f6rtig”, ”gr\u00f6n” eller till och med ”funky” doft (speciellt blanc de noirs fr\u00e5n Sk\u00e6rs\u00f8gaard). N\u00e4r det g\u00e4ller doften p\u00e5 Sk\u00e6rs\u00f8gaard blanc de noirs fann studenterna kamomill, citrus, \u00f6rter, p\u00e4ron och honung och smaken beskrevs som frisk, med balanserad syra, vita blommor, mer fruktig \u00e4n j\u00e4stig, l\u00e4tt att dricka och krispig. Bubblorna beskrivs av de flesta som n\u00e5got aggressivare \u00e4n i den italienska motsvarigheten, med kort till medell\u00e4ngd. Vinet beskrevs som ej strukturerat men l\u00e4tt och behagligt att dricka, med lite ”foxiness”. De flesta studenter beskrev detta som en ny typ av vin. ”Jag har aldrig smakat ett mousserande vin som det h\u00e4r f\u00f6rut”, var en av kommentarerna.<\/p>\n Sk\u00e6rs\u00f8gaards ros\u00e9 beskrevs doftm\u00e4ssigt som pelargoner, jordgubbar, \u00f6rter, r\u00f6da frukter, r\u00f6k, svamp, rosor och f\u00e4nk\u00e5l. Smakm\u00e4ssigt beskrevs det som syrligt, rustikt, salt, friskt, mineralrikt och med n\u00e5gra bittra toner. Bubblorna uppfattades som ganska aggressiva av vissa, och mer fina av andra, utan s\u00e4rskilt mycket l\u00e4ngd. F\u00f6r de flesta hade detta vin en mer j\u00e4stig karakt\u00e4r \u00e4n Sk\u00e6rs\u00f8gaards blanc de noirs. Som n\u00e4mnts tidigare f\u00f6redrog mer \u00e4n h\u00e4lften av studenterna Sk\u00e6rs\u00f8gaards ros\u00e9 framf\u00f6r den italienska mousserande nebbiolon.<\/p>\n B\u00e5da mousserande vinerna fr\u00e5n Danmark beskrevs som mycket fruktdrivna och behagliga att dricka, \u00e4ven om de saknade en viss komplexitet och studenterna hade \u00f6nskat mer lagring p\u00e5 j\u00e4stf\u00e4llningen.<\/p>\n Det svenska vinet ”Elsa”, gjort av solaris, beskrevs doftm\u00e4ssigt som kokta p\u00e4ron, jasmin, aprikos, japansk mispel, tropisk frukt, bensin, vit persika, kiwi, melon, flinta, mogen frukt, \u00f6rter, ananas, honung och litchi. Smakm\u00e4ssigt hittade studenterna sp\u00e5r av ananas, friskhet och s\u00e4lta, en bra kropp men inte s\u00e4rskilt mycket komplexitet. En student beskrev Elsa som att ha ”h\u00e4rliga aromer och smak, viss ekkarakt\u00e4r men v\u00e4lintegrerad, v\u00e4lbalanserad och med en mjuk k\u00e4nsla i munnen”. J\u00e4mf\u00f6rt med det italienska moscato\/cortese- vinet var Elsa en klar vinnare, och \u00e4ven vinnaren av hela provsmakningen!<\/p>\n Evenemanget avslutades med en provsmakning av dessertvinet fr\u00e5n Sk\u00e6rs\u00f8gaard, Hedvin 2013. M\u00e5nga studenter gissade att vinet fr\u00e5n Salento var det skandinaviska vinet p\u00e5 grund av dess l\u00e4gre sockerhalt och h\u00f6gre syra. I det h\u00e4r fallet vann inte Skandinavien, d\u00e5 de flesta studenterna fann den starka eksmaken och det h\u00f6ga sockerinneh\u00e5llet alltf\u00f6r \u00f6verv\u00e4ldigande.<\/p>\n Vilka \u00e4r slutsatserna efter seminariet? Helt s\u00e4kert att skandinaviskt vin skapar nyfikenhet och \u00e4r n\u00e5got nytt f\u00f6r de flesta. Resistenta druvor och hybrider verkar ha en stor potential med tanke p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och dagens milj\u00f6medvetenhet. Men f\u00f6rdomarna kring att hybriddruvor inte kan producera toppviner m\u00e5ste tv\u00e4ttas bort innan vinerna kan f\u00e5 en h\u00f6gre status (det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r blindprovningar \u00e4r nyttiga!).<\/p>\n Trenden med viner i kallare klimat i allm\u00e4nhet tycks st\u00e4mma bra med b\u00e5de det \u00f6kande intresset f\u00f6r lokalproduktion och gastronomisk turism. Den \u00f6verensst\u00e4mmer ocks\u00e5 med vinkonsumenters preferens f\u00f6r l\u00e4ttare och mer anpassningsbara viner. Vinproduktionen i Skandinavien har potential att hj\u00e4lpa till att motarbeta landsbygdsavfolkningen och skapa jobbm\u00f6jligheter. Att inte kunna s\u00e4lja viner direkt p\u00e5 ving\u00e5rdarna i Sverige (eftersom g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r f\u00f6rbjuden idag) \u00e4r s\u00e4kerligen ett stort hinder f\u00f6r tillv\u00e4xten f\u00f6r ving\u00e5rdarna.<\/p>\n En annan sak att arbeta p\u00e5 \u00e4r marknadsf\u00f6ring och varum\u00e4rken. Idag \u00e4r experimentviljan stor, vilket \u00e4r bra, men med tiden kan det kanske vara nyttigt att skapa en ”skandinavisk vinstil” f\u00f6r att f\u00e5 erk\u00e4nnande p\u00e5 internationell niv\u00e5. Vinindustrin i Skandinavien \u00e4r fortfarande i begynnelsen med h\u00f6ga omkostnader och mycket att l\u00e4ra, men utvecklingen g\u00e5r snabbt och framtiden ser sp\u00e4nnande ut!<\/p>\n \u2014Sara N\u00e4ss\u00e9n & \u00c5sa Johansson<\/strong><\/em><\/p>\n![\"Asa](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Asa-Johanssaon-and-Sara-Nassen-on-Scandinavian-wines.jpg\")
Vinodling i Skandinavien<\/h2>\n
![\"Tasting](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tasting-Scandinavian-and-Italian-wines.jpg\")
Provning av skandinaviska viner<\/h2>\n
![\"Tasting](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tasting-Scandinavian-wines-in-Italy.jpg\")
![\"Sara](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Sara-Nassen-on-Scandinavian-wines-400x578.jpg\")
Slutsatser?<\/h2>\n