![\"BKWine](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/bkwinebrief-logo.gif\"){kind=logo}
<\/p>\n<\/p>\n
![\"Per](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/per-2.jpg\")
![\"Britt](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/britt-1.jpg\")
Det nyckfulla v\u00e4dret och det viktiga vattnet<\/b><\/p>\n
V\u00e4dret \u00e4r nyckfullt och \u00e4nnu mer just nu verkar det som. Visserligen s\u00e4ger man att jordbrukare (och vinodlare \u00e4r ju precis det) alltid klagar hur v\u00e4dret \u00e4n \u00e4r. Men jag b\u00f6rjar tycka att de har all r\u00e4tt till det. L\u00e5nga perioder av torka, onormala m\u00e4ngder av regn som faller under kort tid med \u00f6versv\u00e4mningar och sjukdomar i ving\u00e5rden som f\u00f6ljd, v\u00e5ldsamma hagelskurar som f\u00f6rst\u00f6r allt i sin v\u00e4g, \u00e4r inget ovanligt idag. Allt detta har vi sett exempel p\u00e5 i Frankrike de senaste \u00e5ren och \u00e4ven i andra l\u00e4nder.<\/p>\n
Vad som \u00e4r v\u00e4rst \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga. Olika v\u00e4dernycker utmanar vinb\u00f6nderna p\u00e5 olika s\u00e4tt. Och hur uppfinningsrik man \u00e4n \u00e4r s\u00e5 finns det inga skydd som \u00e4r helt perfekta.<\/p>\n
I Loire experimenterar man med ett nytt skydd mot frost, en presenning, l\u00e4s om det i en notis. En annan ny metod som vi just h\u00f6rde om \u00e4r att bespruta med pektin och \u00e4pple.<\/p>\n
Ett annat exempel: torka och konstbevattning. Fantastiskt att kunna ta till bevattning n\u00e4r det inte regnar tillr\u00e4ckligt. Under f\u00f6ruts\u00e4ttning att man har tillg\u00e5ng till vatten. Det har man inte alltid. De sydafrikanska vindistrikten genomled flera \u00e5r av sv\u00e5r torka fram till helt nyligen. Western Cape, som innefattar Cape Town och vindistrikten, \u00e4r helt beroende av regnvatten f\u00f6r sin vattenf\u00f6rs\u00f6rjning. Normalt sett regnar det p\u00e5 vintern och dammarna fylls upp. Men under tre vintrar regnade det inte och i februari 2018 b\u00f6rjade dammarna se orov\u00e4ckande tomma ut. Med str\u00e4ng vattenransonering lyckades man undvika det v\u00e4rsta. Och n\u00e4r vintern kom b\u00f6rjade det \u00e4ntligen regna och i september var dammarna s\u00e5 pass fyllda att faran kunde anses vara \u00f6ver. Nu ser det b\u00e4ttre ut f\u00f6r de sydafrikanska vinproducenterna.<\/p>\n
Regnfria somrar b\u00f6rjar bli ett problem \u00e4ven i s\u00f6dra Frankrike och andra delar av s\u00f6dra Europa. Och fransm\u00e4nnen, liksom andra, t\u00e4nker om. De b\u00f6rjar konstbevattna, en f\u00f6reteelse som de tidigare s\u00e5g ner p\u00e5. Idag ser man det b\u00e5de h\u00e4r och d\u00e4r i till exempel Languedoc. Fast det har faktiskt varit till\u00e5tet att konstbevattna i Europa sedan m\u00e5nga \u00e5r, vilket inte \u00e4r s\u00e5 v\u00e4l k\u00e4nt. Det finns f\u00f6rst\u00e5s lokala regler som kan f\u00f6rbjuda det, och det \u00e4r mer vanligt f\u00f6r enklare viner.<\/p>\n
Nya V\u00e4rldens viner kunde aldrig bli lika bra, ans\u00e5g man f\u00f6rr i Europa, eftersom de kom fr\u00e5n konstbevattnade druvor. I m\u00e5nga delar av Nya V\u00e4rlden skulle man inte alls kunna odla druvor utan konstbevattning. Nu vet man att det \u00e4r b\u00e4ttre att ge vinrankorna lite vatten \u00e4n att l\u00e5ta dem bli stressade av vattenbrist. Vinrankan \u00e4r t\u00e5lig och anpassningsbar men bara till en viss gr\u00e4ns. Man s\u00e4ger ju att \u201dvinrankan ska lida\u201d (fast det \u00e4r en tveksam tumregel), men det f\u00e5r ju inte g\u00e5 f\u00f6r l\u00e5ngt.<\/p>\n
Sedan \u00e4r ju fr\u00e5gan hur l\u00e5ngt det \u00e4r acceptabelt att g\u00e5, innan man ska anse att det f\u00f6rfalskar ursprungskarakt\u00e4ren. F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan gjorde man f\u00f6rs\u00f6k med presenning mot frost i Chablis, men det f\u00f6rbj\u00f6ds av INAO d\u00e4rf\u00f6r att man d\u00e5 ans\u00e5g att det manipulerade vinrankans n\u00e4rmilj\u00f6 allt f\u00f6r mycket.<\/p>\n
Kanske har den \u00e5terkommande frosten och upprepade torkan (f\u00f6r att inte tala om hagel) gjort att regels\u00e4ttarna blivit mer liberala, till gagn f\u00f6r vinproducenter liksom f\u00f6r oss vinkonsumenter. Eller f\u00f6rfelar det kanske vinets ursprungskarakt\u00e4r? Nej, knappast.<\/p>\n
Ett utm\u00e4rkt tillf\u00e4lle att se att Sydafrika fortfarande g\u00f6r storartade viner trots torka, \u00e4r vinresan till Sydafrikas vindistrikt i februari n\u00e4sta \u00e5r<\/a>. Ett underbart vinland. Och att Languedoc fortfarande \u00e4r p\u00e5 topp med sina viner, trots v\u00e4rmen, kan du verifiera p\u00e5 vinresan till Languedoc i oktober<\/a>. Du har v\u00e4l f\u00f6rresten inte missat att vi just kommit ut med en ny bok om vinerna fr\u00e5n Languedoc<\/a>. En helt nyskriven version av pionj\u00e4rverket vi gjorde f\u00f6r tio \u00e5r sedan. Att \u00e4ven Loire klarar att hantera sina frostproblem kan du se p\u00e5 vinresan till Loiredalen i oktober<\/a>.<\/p>\n N\u00e4r du kommer med p\u00e5 en av v\u00e5ra vinresor kan du vara s\u00e4ker p\u00e5 att du f\u00e5r den mest kunniga och insatta v\u00e4gledning du kan f\u00e5 p\u00e5 en vinresa. V\u00e5r mission \u00e4r att g\u00f6ra en minnesv\u00e4rd resa, inte att s\u00e4lja vin. Vi tar dig med in i vinets v\u00e4rld, p\u00e5 plats, f\u00f6r en alldeles speciell reseupplevelse. Fr\u00e5ga v\u00e5ra tidigare resen\u00e4rer om du inte tror mig!<\/p>\n Slutligen:<\/p>\n Sista-minuten-chans <\/b>p\u00e5 v\u00e5rens vinresor: Det finns fortfarande platser kvar till n\u00e5gra av v\u00e5rens resor: Bourgogne, 8\u201312 maj, Sicilien med fokus p\u00e5 Etna, 8\u201312 maj, Piemonte, 15\u201319 maj och Veneto med amarone, Valpolicella och Soave, 22\u201326 maj. H\u00f6r av dig snarast!<\/p>\n Britt & Per<\/p>\n Tipsa andra om Briefen!<\/p>\n <\/p>\n