Nilsson riktar som sagt ibland sin kritik mot s\u00e5dant som \u00e4r v\u00e4rt att kritiseras. Men det finns alltid flera sidor av en sak. Det som g\u00f6r boken p\u00e5frestande \u00e4r hans polariserande. Det finns inga mellanting. \u00c5 ena sidan finns \u201dindustriviner\u201d och \u00e5 andra det finns \u201d\u00e4kta, \u00e4rliga naturviner\u201d. Ingenting d\u00e4r emellan. Det \u00e4r lite f\u00f6r mycket \u201dtillbaka till naturen\u201d \u00f6ver det hela. Han verkar ha ett orimligt motst\u00e5nd mot ny teknik, ny kunskap och allt som \u00e4r kommersiellt, storskaligt, marknadsanpassat, v\u00e4lk\u00e4nt och billigt.<\/p>\n
En av de mest tragiska sidorna av boken \u00e4r just att en del av saker de som Mats-Eric Nilsson tar upp i Chateau Vad\u00e5 faktiskt vore v\u00e4rda att diskutera, och v\u00e4rda att titta n\u00e4rmare p\u00e5, i f\u00f6rhoppningen att konsumenten ska bli b\u00e4ttre informerad. Men hela boken \u00e4r skriven p\u00e5 ett s\u00e5 manipulativt s\u00e4tt, med mycket antydningar och gliringar, smutskastningar, f\u00f6rvisso f\u00e5 rena l\u00f6gner, men skrivet p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att l\u00e4saren luras att tro att n\u00e4stan alla vinproducenter (utom \u201dnaturviner\u201d f\u00f6rst\u00e5s) \u00e4r ohederliga f\u00f6rfalskare. Det \u00e4r en s\u00e5 f\u00f6rs\u00e5tlig bok, som m\u00e5lar en s\u00e5 falsk bild av vin och av vinbranschen, att det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r en seri\u00f6s kommentator att h\u00e5lla med, \u00e4ven i de stycken d\u00e4r Mats-Eric Nilsson faktiskt har ett uns av sanning och goda argument.<\/p>\n
Visst, han \u00e4r ute efter att skapa sensationer, skandaljournalistik, inte att ge en nyanserad bild av verkligheten. Men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5rt att inte reagera n\u00e4r han sprider b\u00e5de vad som i vissa fall \u00e4r falsk information och i andra fall information som l\u00e4saren mycket l\u00e4tt misstolkar. Man f\u00e5r intrycket att i m\u00e5nga fall \u00e4r det ett avsiktligt vilseledande. Det \u00e4r olyckligt om l\u00e4saren tror p\u00e5 hans kategoriska uttalanden eftersom de ger en snedvriden bild av vinv\u00e4rlden.<\/p>\n Centrala i boken \u00e4r naturligtvis de tillsatser och processhj\u00e4lpmedel som vinproducenterna f\u00e5r anv\u00e4nda. De \u00e4r runt 60. Men naturligtvis anv\u00e4nder ingen alla. Ofta finns det flera alternativ till samma moment i tillverkningen s\u00e5 vanligtvis v\u00e4ljer man ett alternativ. Men i de flesta fall undviker de allra flesta producenter det mesta. S\u00e5 listan \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e5ng som man kan tycka vid f\u00f6rsta anblicken.<\/p>\n Men \u00e4ven om de flesta \u00e4r ganska oskyldiga hj\u00e4lpmedel s\u00e5 skulle s\u00e4kert flertalet konsumenter helst dricka viner med s\u00e5 lite tillsatser som m\u00f6jligt. Om vinet \u00e4nd\u00e5 smakar som det brukar. Och kostar lika lite. Den ekonomiska aspekten \u00e4r central i hela resonemanget. Att inte skynda p\u00e5 vintillverkningen \u00e4r naturligtvis ett ideal. Att l\u00e5ta j\u00e4sningen komma ig\u00e5ng spontant (fast d\u00e5 med risken att j\u00e4sningen sp\u00e5rar ur och blir felaktig), att l\u00e5ta den malolaktiska j\u00e4sningen f\u00e5 ta sin tid och s\u00e4tta ig\u00e5ng naturligt (fast det kr\u00e4ver ofta mer energi, med mer drivhusgaser som resultat), att l\u00e5ta vinet sedimentera p\u00e5 naturlig v\u00e4g genom ett eller tv\u00e5 \u00e5r p\u00e5 fat eller tank (vilket oundvikligen h\u00f6jer priset och minskar friskheten i vinet).<\/p>\n Men vet Nilsson hur lite en stor del av v\u00e4rldens vinb\u00f6nder f\u00e5r betalt f\u00f6r sina viner? De har s\u00e4llan r\u00e5d att l\u00e5ta vinet vila p\u00e5 ekfat eller vila p\u00e5 tank \u00f6verhuvud taget.<\/p>\n Dessutom finns det m\u00e5nga mycket kompetenta, skickliga och v\u00e4lrenommerade vinproducenter som inte alls h\u00e5ller med om att spontanj\u00e4sning och l\u00e5ngsam malolaktisk j\u00e4sning \u00e4r det idealiska. De anser inte att det ger en produkt med den kvalitet som de vill ha.<\/p>\n De av Nilsson s\u00e5 avskydda tillsatserna och processhj\u00e4lpmedel hj\u00e4lper bl.a. till att g\u00f6ra enkla och billiga men korrekta och l\u00e4ttdruckna viner. Str\u00f6mlinjeformade och tr\u00e5kiga skulle m\u00e5nga vinentusiaster s\u00e4ga men det \u00e4r viner som efterfr\u00e5gas av m\u00e5nga och som anses utm\u00e4rkta, uppenbarligen, av en stor del av svenska folket. Vem kan g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att kunna d\u00f6ma ut deras smakpreferenser som \u201dfel\u201d?<\/p>\n Men tillsatser och processhj\u00e4lpmedel anv\u00e4nds \u00e4ven av de mest exklusiva vinproducenterna. Det \u00e4r en myt att dyra viner i sj\u00e4lva verket \u00e4r \u201dnaturviner\u201d som inte kommit ut ur garderoben och att i h\u00f6gre prisklasser anv\u00e4nder producenten inte tillsatser och processhj\u00e4lpmedel. Det \u00e4r helt enkelt fel. Visst finns det s\u00e5dana, men inte m\u00e5nga.<\/p>\n Alla vinproducenter anv\u00e4nder n\u00e5gon form av processhj\u00e4lpmedel oavsett vinernas prisniv\u00e5, om s\u00e5 bara temperaturkontroll. De hj\u00e4lpmedel som finns att ta till idag \u00e4r nog snarare att se som en positiv utveckling f\u00f6r viners generella kvalitet. Sedan ska man naturligtvis kunna f\u00f6rv\u00e4nta sig att ett dyrt vin produceras p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n ett billigt.<\/p>\n Sanningen \u00e4r att de viner som gjordes f\u00f6r hundra \u00e5r sedan eller mer, som \u201dnaturvinsentusiaster\u201d ofta vurmar om, var av s\u00e4mre kvalitet, ofta illasmakande och kanske till och med inte alltid h\u00e4lsosamma. Teknik och kunskap har gjort mycket f\u00f6r kvalitet och konsuments\u00e4kerhet.<\/p>\n Tv\u00e5 tillsatser\/hj\u00e4lpmedel f\u00e5r mycket utrymme i Chateau Vad\u00e5: odlad j\u00e4st och filtrering.<\/p>\n Att tills\u00e4tta odlad j\u00e4st borde vara n\u00e5got som betraktas som helt naturligt. Men Nilsson vill f\u00e5 l\u00e4sarna att tro att det \u00e4r fult att anv\u00e4nda odlad j\u00e4st. Han kallar den genomg\u00e5ende industrij\u00e4st, f\u00f6r att det l\u00e5ter mindre naturligt och mer \u201dkemiskt\u201d f\u00e5r man f\u00f6rmoda. (Ett annat ord, som han inte anv\u00e4nder, f\u00f6r det \u00e4r \u201dkulturj\u00e4st\u201d\u2026)<\/p>\n Han talar om \u201dj\u00e4st som har aromdesignats i fabrik.\u201d Men det finns ingen smaksatt j\u00e4st. Man kan inte anv\u00e4nda j\u00e4st f\u00f6r att smaks\u00e4tta vinet, \u00e4ven om Nilsson vill f\u00e5 l\u00e4saren att tro det. D\u00e4remot finns det j\u00e4st som framh\u00e4ver eller d\u00e4mpar vissa aromer under j\u00e4sningen. Inget konstigt med det, men det finns ocks\u00e5 neutral j\u00e4st som g\u00f6r jobbet utan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt s\u00e4tt p\u00e5verka smaken p\u00e5 vinet. Mer \u00e4n den p\u00e5verkan p\u00e5 smaken som all j\u00e4st har.<\/p>\n Och motsatsen \u00e4r ocks\u00e5 sann. Den \u201dnaturliga\u201d j\u00e4st, som Mats-Eric Nilsson menar \u00e4r det enda r\u00e4tta, \u00e4r inte neutral, \u00e4r inte mer \u201dsann\u201d. Den s\u00e4tter ocks\u00e5 sin pr\u00e4gel p\u00e5 vinet. Inte konstigt. All \u201dindustrij\u00e4st\u201d kommer fr\u00e5n den \u201dnaturliga\u201d j\u00e4sten.<\/p>\n All j\u00e4st \u00e4r faktiskt \u201dnaturlig\u201d. Nilssons f\u00f6rhatliga \u201dindustrij\u00e4st\u201d \u00e4r bara en variant av \u201dvildj\u00e4st\u201d som tagits fram genom att man sett att vissa j\u00e4ststammar ger ett resultat som man vill ha och d\u00e4rf\u00f6r renodlar man dem. Man skulle kunna likna det vid att man g\u00f6r vin fr\u00e5n vissa druvsorter, t ex cabernet sauvignon, d\u00e4rf\u00f6r att man kommit fram till att just den druvsorten ger den karakt\u00e4r man vill ha i den milj\u00f6n man \u00e4r. Det \u00e4r inte alls s\u00e5 att cabernet \u201dnaturligt\u201d f\u00f6rekommer \u00f6verallt i Bordeaux och att just d\u00e4rf\u00f6r g\u00f6rs mycket bordeauxvin med den druvan. Det \u00e4r ett val producenten gjort. Precis som f\u00f6r den odlade j\u00e4st (\u201dindustrij\u00e4st\u201d) producenten v\u00e4ljer att anv\u00e4nda.<\/p>\n Det \u00e4r obegripligt att han g\u00e5r ut s\u00e5 h\u00e5rt mot den odlade j\u00e4sten. P\u00e5 sid 47 till exempel s\u00e5 j\u00e4mf\u00f6r han med ost. Han menar att odlad j\u00e4st \u00e4r som att past\u00f6risera sin ost. \u201dVinet kommer alltid att smaka likadant\u201d. Det \u00e4r ett m\u00e4rkligt och helt felaktigt p\u00e5st\u00e5ende kan vi konstatera \u2013 rent absurt \u2013 efter att ha druckit\/smakat jag vet inte hur m\u00e5nga viner under v\u00e5ra 30 \u00e5r i vinbranschen. Och det verkar inte som om Nilsson har gjort n\u00e5gon egen unders\u00f6kning om detta utan han citerar bara den engelska vinskribenten Andrew Barr och hans bok Wine Snobbery fr\u00e5n 1990. Inte direkt n\u00e5gon auktoritet.<\/p>\n Nilsson st\u00e4ller fr\u00e5gan: \u201dVarf\u00f6r beh\u00f6ver man tills\u00e4tta j\u00e4st, j\u00e4ser inte musten av sig sj\u00e4lv om den f\u00e5r st\u00e5 ett tag i r\u00e4tt temperatur?\u201d Just detta moment, innan j\u00e4sningen s\u00e4tter ig\u00e5ng, \u00e4r kritiskt. Det kan ta ett tag innan j\u00e4sningen kommer ig\u00e5ng och ligger musten oskyddad kan det blir problem. Men det finns flera sk\u00e4l till att anv\u00e4nda odlad j\u00e4st. Det kan ocks\u00e5 g\u00e5 fel. Fel sorts j\u00e4stsvampar, eller andra mikroorganismer kan ta \u00f6ver, om man har otur, och resultatet blir d\u00e5 n\u00e5got helt annat \u00e4n ett drickbart vin. (Jod\u00e5, vi har sett och smakat exempel p\u00e5 det ocks\u00e5, till och med tillsammans med naturvinmakaren som sa \u201dmen usch, det h\u00e4r var ju inte gott att dricka\u201d n\u00e4r vi tillsammans provade hans vin.)<\/p>\n Jean-Louis Denois, vinodlare i Languedoc, tills\u00e4tter odlad j\u00e4st. Det g\u00f6r t ex att han kan avst\u00e5 fr\u00e5n svavel. Med odlad j\u00e4st har han l\u00e4ttare att undvika o\u00f6nskade aromer. Han har inget emot att tills\u00e4tta j\u00e4st. \u201dJ\u00e4st \u00e4r bra f\u00f6r kroppen, svavel d\u00e4remot, \u00e4r det inte\u201d, s\u00e4ger han.<\/p>\n Ytterligare ett exempel p\u00e5 att det inte \u00e4r s\u00e5 enkelt, s\u00e5 svart-och-vitt som Nilsson vill f\u00e5 oss att tro. Att anv\u00e4nda kulturj\u00e4st (jo, s\u00e5 kan man kalla det, ist\u00e4llet f\u00f6r industrij\u00e4st) s\u00e5 kan man minska p\u00e5 svavlet. Till exempel.<\/p>\n Filtrering \u00e4r ett annat ganska harml\u00f6st moment under vintillverkningen. Och enligt m\u00e5nga producenter n\u00f6dv\u00e4ndigt. Men Mats-Eric Nilsson h\u00e5ller inte med: \u201dInte heller filtrering beh\u00f6vs\u201d, s\u00e4ger han, som knappast vet n\u00e5got om vintillverkning (enligt vad han sj\u00e4lv s\u00e4ger i boken). Ett farligt kategoriskt uttalande. Och vem p\u00e5st\u00e5r det. Han sj\u00e4lv? Eller n\u00e5gon annan? Det framg\u00e5r inte.<\/p>\n Under alla \u00e5r vi har rest och bes\u00f6kt ving\u00e5rdar \u00e4r det m\u00e5nga, m\u00e5nga som s\u00e4ger att filtrering \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, det \u00e4r farligt att vara utan och att en l\u00e4tt filtrering inte p\u00e5verkar karakt\u00e4ren p\u00e5 vinet. Som alltid finns det mellanting, allting \u00e4r inte sterilfiltrering. Den ber\u00f6mde och h\u00f6gt respekterade vinkonsulten Denis Dubourdieu, som anses ligga bakom mycket av kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringarna i Bordeaux, menade att man m\u00e5ste vara vansinnig om man inte gjorde n\u00e5gon filtrering alls.<\/p>\n Men vi har ocks\u00e5 tr\u00e4ffat p\u00e5 m\u00e5nga producenter som klarar sig utan filtrering, s\u00e5 visst g\u00e5r det. Det \u00e4r aldrig svart och vitt inom vinbranschen.<\/p>\n Men Nilsson vill f\u00e5 l\u00e4saren att tror att filtrering \u00e4r n\u00e4st intill dj\u00e4vulens p\u00e5fund och steriliserar allt vin, genom f\u00f6ljande totalt irrelevanta information p\u00e5 sidan 112. D\u00e4r f\u00e5r vi veta att \u201ddet tyska f\u00f6retaget Seitz utvecklade ett filter som fick bort 100 % av alla bakterier.\u201d Nilsson ber\u00e4ttar vidare: \u201dEn ot\u00e4ck reklamaffisch fr\u00e5n 1930-talet visar hur denna kraftfulla teknologi f\u00f6rdriver en samling mikroorganismer som har f\u00f6rsetts med n\u00e5got som f\u00f6rmodligen ska f\u00f6rest\u00e4lla judiska ansikten.\u201d Ett str\u00e5lande exempel p\u00e5 hur Nilsson f\u00f6rs\u00f6ker manipulera l\u00e4saren med insinuationer och antydningar. Filtrering associerat med judehat\u2026<\/p>\n De flesta m\u00e4nniskor ser nog filter som en positiv uppfinning. Anledningen till att n\u00e4mna denna reklamaffisch kan bara vara s\u00e4tta filtrering i en d\u00e5lig dager. Informationen om reklamaffischen har han, som mycket annat, tagit ut en bok som heter \u201dReal Wines\u201d.<\/p>\n Kanske menar Nilsson att viner utan filtrering smakar b\u00e4ttre? Annars kan man undra varf\u00f6r han ogillar det s\u00e5 mycket, eftersom filtrering kan ge en renare, stabilare, och mer h\u00e5llbar produkt, med mindre risk f\u00f6r felaktigheter n\u00e4r den n\u00e5r konsumenten. Men d\u00e5 ska man veta att det antagligen inte \u00e4r sant. F\u00e5 vetenskapliga unders\u00f6kningar har gjorts om filtrering p\u00e5verkar smaken, men det som finns pekar p\u00e5 att filtrering inte n\u00e4mnv\u00e4rt, eller inte alls, p\u00e5verkar smaken. S\u00e5 \u201dofiltrerat vin smakar mer och b\u00e4ttre\u201d kan nog anses vara ytterligare en myt i vinv\u00e4rlden.<\/p>\n F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r vin undantaget fr\u00e5n EU-regeln om att f\u00f6rpackade livsmedel ska ha en inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning. Mats-Eric Nilsson anser att det \u00e4r fel och vi h\u00e5ller med (\u00e4ven om vi inte tycker att det \u00e4r n\u00e5gon s\u00e4rskilt viktig fr\u00e5ga). Det finns ingen anledning till att vin ska vara undantaget. Dock f\u00e5r man ha i minnet att om (eller kanske snarare n\u00e4r) lagen b\u00f6rjar g\u00e4lla \u00e4ven f\u00f6r vin s\u00e5 \u00e4r det troligtvis bara vad vinet verkligen inneh\u00e5ller som kommer att beh\u00f6va anges p\u00e5 etiketten. Inte om man anv\u00e4nt ett processhj\u00e4lpmedel (klarningsmedel som kasein, \u00e4ggvita, kiselgur, bentonit, enzymer osv) som det inte finns sp\u00e5r av i det f\u00e4rdiga vinet.<\/p>\n Men det obligatoriska \u201dinneh\u00e5ller sulfiter\u201d blir, som Nilsson, s\u00e4ger ganska meningsl\u00f6st f\u00f6r den som vill undvika st\u00f6rre doser. Kanske kan det vara p\u00e5 sin plats att kr\u00e4va att vinproducenterna skriver ut total svavelhalt i vinet? Men det \u00e4r tveksamt om det skulle fylla n\u00e5gon verklig funktion annat \u00e4n att skr\u00e4mma fler konsumenter.<\/p>\n D\u00e4remot \u00e4r det inte f\u00f6rbjudet, som han skriver, att ha en inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning om man vill. Vi tyckte det p\u00e5st\u00e5endet l\u00e4t mycket m\u00e4rkligt (speciellt som vi sett inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningar p\u00e5 vinflaskor). Har n\u00e5gra nya regler inf\u00f6rts? Vi mejlade EU och svaret kom efter ett par dagar: \u201dThe labelling of wine content is voluntary (not compulsory), which is not the same as forbidden\u201d blev svaret. En snabb koll hos Svenska livsmedelsverket gav samma resultat: inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning \u00e4r inte obligatoriskt, men man f\u00e5r s\u00e4tta ut det om man vill.<\/p>\n Detta med den \u201df\u00f6rbjudna inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen\u201d \u00e4r n\u00e5got som Nilsson kommer tillbaks till g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, i boken och i pressen. En enkel koll hade visat att det \u00e4r fel. Varf\u00f6r denna envisa upprepning av en felaktighet? (Han p\u00e5st\u00e5r ocks\u00e5, som ett argument f\u00f6r att inf\u00f6ra inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning, att det redan \u00e4r obligatoriskt i Japan. Inte lika l\u00e4tt f\u00f6r oss att kolla, men information fr\u00e5n en vinexpert i Japan s\u00e4ger att detta inte \u00e4r sant, och vinetiketter p\u00e5 flaskor i Japan som vi sett tycks inte alls ha n\u00e5gon inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning. Vore det inte en ganska uppenbar sak att kontrollera om man nu har det som en av de springande punkterna i sin argumentation?)<\/p>\n Men det \u00e4r naturligtvis inte m\u00e5nga som s\u00e4tter ut en inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning om man inte beh\u00f6ver. Och skulle man g\u00f6ra det s\u00e5 m\u00e5ste man f\u00f6lja de livsmedelsregler som g\u00e4ller f\u00f6r hur en ingredienslista ska se ut.<\/p>\n I kapitlet Bara lite grums p\u00e5 botten<\/em> undrar Nilsson \u201dbeh\u00f6vs verkligen alla kemikalier och industriella processer?\u201d Han citerar David Bird, som har skrivit den utm\u00e4rkta boken Wine Technology och som v\u00e4l f\u00e5r s\u00e4gas vara den mest sansade av de f\u00f6rfattare och journalister som citeras i boken: \u201dV\u00e4lgjort vin \u00e4r en ganska stabil produkt och beh\u00f6ver inte n\u00e5gra tillsatser, utom f\u00f6r att bek\u00e4mpa oxidering och attacker fr\u00e5n mikroorganismer, och inte ens de \u00e4r egentligen n\u00f6dv\u00e4ndiga\u201d.<\/p>\n I teorin l\u00e5ter det bra med s\u00e5 lite m\u00e4nsklig inblandning som m\u00f6jligt. Men man ska inte gl\u00f6mma vinet \u00e4r en skapelse av m\u00e4nniskan. Utan m\u00e4nsklig inblandning blir vinet vin\u00e4ger. Det \u00e4r l\u00e4tt att s\u00e4ga som Bird, som \u00e4r en skicklig laboratorietekniker, att inga tillsatser alls \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga, men f\u00f6r vinproducenten, som lever i verkligheten, \u00e4r det annorlunda. Vi h\u00e5ller med om att det b\u00e4sta \u00e4r att anv\u00e4nda s\u00e5 lite tillsatser och processhj\u00e4lpmedel som m\u00f6jligt men samtidigt, vi citerar Jean-Louis Denois igen, \u201ddet finns inga urs\u00e4kter f\u00f6r att inte anv\u00e4nda de metoder och verktyg som finns idag som till\u00e5ter oss att f\u00f6rb\u00e4ttra vinerna\u201d.<\/p>\n Ett av de mer luddiga uttalanden i boken \u00e4r detta: \u201dOm n\u00e5gon med hj\u00e4lp av tillsatser, produktionsmetoder och marknadsf\u00f6ring skapar intrycket att en vara \u00e4r av h\u00f6gre kvalitet \u00e4n vad som egentligen \u00e4r fallet, anser jag att man med r\u00e4tta kan tala om livsmedelsfusk.\u201d<\/p>\n Det \u00e4r en intressant mening. F\u00f6rst g\u00e4ller det att identifiera kvalitet. Vem och vad best\u00e4mmer vad som \u00e4r ett kvalitetsvin? Vad \u00e4r \u201dvinets verkliga kvalitet\u201d? Och produktionsmetoderna. Dessa \u00e4r ju en integrerad del av hur vinet blir till. Vinet kommer inte f\u00e4rdigt fr\u00e5n vinrankan. Och sedan marknadsf\u00f6ring. Reklampersoner \u00e4r aldrig \u00e5terh\u00e5llsamma och att de \u00f6verdriver sin varas f\u00f6rtr\u00e4fflighet ligger v\u00e4l i sakens natur.<\/p>\n Det \u00e4r l\u00e4tt att sl\u00e4nga ur sig s\u00e5dana h\u00e4r saker och Mats-Eric Nilsson \u00e4r n\u00e5got av en expert, men analyserar man meningen s\u00e5 \u00e4r den totalt intets\u00e4gande. Det enda den egentligen \u00e5stadkommer \u00e4r att kasta ett misst\u00e4nksamhetens ljus (eller snarare m\u00f6rker) \u00f6ver alla de som inte f\u00f6ljer Nilssons \u201dnaturvins\u201d-ideal.<\/p>\n Nej, man kan inte smaks\u00e4tta ett vin med tillsatser. Man kan inte designa smaker som inte finns i vinet med hj\u00e4lp av tillsatser.<\/p>\n En av de f\u00e5 saker som verkligen smaks\u00e4tter ett vin \u00e4r lagring p\u00e5 ekfat, och den lite enklare varianten att man behandlar vinet med eksp\u00e5n. Men lagring p\u00e5 ekfat, som mycket tydligt smaks\u00e4tter vinet, \u00e4r s\u00e4llan n\u00e5got som vindrickare ser som negativt.<\/p>\n Ibland vilseleder Mats-Eric Nilsson med avsikt l\u00e4saren. P\u00e5 sidan 96 skriver han om olika tillsatser. F\u00f6r att skydda musten innan j\u00e4sningen s\u00e4tter ig\u00e5ng kan man anv\u00e4nda en inert gas. Detta \u00e4r helt ofarligt och g\u00f6rs ganska ofta. Nilsson anv\u00e4nder medvetet ett negativt laddat ord. Han skriver: \u201dgasa<\/u> [vinet] med kv\u00e4ve, koldioxid eller argon\u201d. Vad f\u00e5r ordet \u201dgasa\u201d en att t\u00e4nka p\u00e5?<\/p>\n I samma lilla stycke d\u00f6ljer sig v\u00e4rre saker. Han skriver \u201dM\u00e5nga arbetare har genom \u00e5ren d\u00f6tt av kv\u00e4vning eller syrebrist n\u00e4r de andas in koldioxid i samband med reng\u00f6ring av vintankar\u201d. I samma andetag som han f\u00f6rfasas \u00f6ver att man gasar vinet antyder han att detta s\u00e4tt att behandla vinet kan leda till och har lett till m\u00e5nga m\u00e4nniskors d\u00f6d.<\/p>\n Det \u00e4r sant att det h\u00e4nder olyckor (tveksamt dock om de kan betecknas som \u201dm\u00e5nga\u201d), men det \u00e4r verkligen INTE f\u00f6r att man har tillsatt koldioxid i tanken. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det tv\u00e5 saker som inte har det ringaste med varandra att g\u00f6ra, f\u00f6rutom att f\u00e5 ytterligare en banal vink\u00e4llarteknik att l\u00e5ta skr\u00e4ckinjagande. Koldioxid \u00e4r en biprodukt som bildas under j\u00e4sningen. Reng\u00f6r man en tank efter j\u00e4sningen m\u00e5ste man vara oerh\u00f6rt noga med att se till att koldioxiden har f\u00f6rsvunnit och att det finns tillr\u00e4ckligt med syre i tanken. De olyckor han talar om h\u00e4nder p.g.a. den naturliga koldioxiden. Det g\u00e5r inte att g\u00f6ra vin utan att det bildas koldioxid. S\u00e4kert vet Nilsson detta men genom att n\u00e4mna dessa d\u00f6dsfall just i det h\u00e4r stycket s\u00e5 f\u00e5r han den mest oskyldiga och i sj\u00e4lva verket godsinta vink\u00e4llarteknik att l\u00e5ta suspekt.<\/p>\n \u00c4ven fina ekfatsk\u00e4llare f\u00e5r sig en skopa. I kapitlet som handlar om ekfat och eksp\u00e5n citerar Mats-Eric Nilsson engelsmannen Jamie Goode: \u201d\u00c4ven i de allra mest moderna vinerierna med allt sitt skinande rostfria st\u00e5l finns \u00e4nd\u00e5 alltid en k\u00e4llare med ekfat, som dock ser mer ut som ett museum \u00e4n en levande del av anl\u00e4ggningen\u201d. Ett korrekt uttalande men det l\u00e5ter p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt som om den d\u00e4r ekfatsk\u00e4llaren mest \u00e4r p\u00e5 l\u00e5tsas\u2026 Men det \u00e4r ju faktiskt meningen av vinet ska vila i lugn och ro och omdragning och upptoppning kanske inte tar arbetarnas tid i anspr\u00e5k varje dag. Hela vinanl\u00e4ggningen, inte bara ekfatsk\u00e4llaren, ser faktiskt l\u00e4tt ut som ett museum om man inte r\u00e5kar komma precis vid sk\u00f6rden eller n\u00e4r de buteljerar. \u00c4r det bara ett s\u00e4tt att skapa ytterligare misstroende mot de producenter som faktiskt lagrar sina viner p\u00e5 fat undrar man.<\/p>\n Nilsson f\u00f6rf\u00e4ras \u00f6ver \u201dmanipulerade\u201d viner. Men han verkar inte ha f\u00f6rst\u00e5tt att utan \u201dmanipulation\u201d skulle det inte bli vin. Utan vinmakaren och hans id\u00e9er om hur vinet ska bli, skulle inget vin alls bli till. Visst kan man tycka att det kanske \u00e4r on\u00f6digt att \u201dkorrigera\u201d ett vin som har f\u00f6r l\u00e5g syra (och d\u00e4rmed friskhet) genom att tills\u00e4tta lite vinsyra (framst\u00e4llt ur vin). Man \u201dmanipulerar\u201d syran (fast de flesta skulle tycka att slutprodukten blir b\u00e4ttre tack vare det). Men p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt \u201dmanipulerar\u201d man syrahalten i vinet genom att v\u00e4lja att sk\u00f6rda tidigare eller senare.<\/p>\n Allt vinproducenten g\u00f6r p\u00e5verkar smaken, \u00e4r en \u201dmanipulation\u201d. Det finns inget \u201dnaturligt\u201d, det finns ingen smak som \u00e4r \u201dden genuina\u201d smaken i vinet. Om vinproducenten v\u00e4ljer att l\u00e5ta gr\u00e4set v\u00e4xa i ving\u00e5rden eller ist\u00e4llet plogar, eller kanske planterar \u00e4rtv\u00e4xter, p\u00e5verkar-manipulerar han smaken i vinet. Hur vinrankan besk\u00e4rs p\u00e5verkar-manipulerar smaken. Om man v\u00e4ljer att plocka bort blad (eller inte) p\u00e5verkar-manipulerar man smaken. Vilken rotstock man anv\u00e4nder p\u00e5verkar-manipulerar smaken (vinlusen du vet). Hur och n\u00e4r man sk\u00f6rdar p\u00e5verkar-manipulerar smaken. Vilken temperatur man har i vink\u00e4llaren p\u00e5verkar-manipulerar smaken, f\u00f6r att inte tala om att temperaturkontrollera tankarna! Hur l\u00e4nge man l\u00e5ter vinet ligga p\u00e5 fat eller tank -\u2013 och vilken sorts tank -\u2013 p\u00e5verkar-manipulerar smaken. Och s\u00e5 vidare. Att det finns en naturlig och ursprunglig smak i vinet \u00e4r en illusion. Det \u00e4r en produkt av m\u00e4nniskan och av vinmakarens vilja.<\/p>\n Det finns heller inte tillstymmelsen till f\u00f6rs\u00f6k av analys i boken om hur vanligt det \u00e4r med de olika tillsatserna, processhj\u00e4lpmedlen och teknikerna. Mycket av det som f\u00f6rfattaren ojar sig \u00f6ver anv\u00e4nds nog i sj\u00e4lva verket ganska s\u00e4llan. Men s\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r det kanske inte intressant att ta analysen?<\/p>\n F\u00e5, om ens n\u00e5gra \u201dtillsatser\u201d finns kvar i den f\u00e4rdiga produkten. Jo, vissa g\u00f6r det, t ex syra och tannin som tillsats f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra balansen i vinet, men i \u00f6vrigt \u00e4r det framf\u00f6r allt hj\u00e4lpmedel f\u00f6r att f\u00e5 det slutresultat som man vill, inte en fr\u00e5ga om \u201dtillsats\u201d som finns kvar i den f\u00e4rdiga produkten. Inte alls som det intryck man f\u00e5r n\u00e4r f\u00f6rfattaren pratar om smaksatta viner, vilket ju snarast l\u00e5ter som om man tillsatte diverse smak\u00e4mnen, kryddor, fruktextrakt och annat f\u00f6r att f\u00e5 till smaken som man vill. Vilket ju inte \u00e4r fallet.<\/p>\n Ett kapitel handlar om \u201dhittep\u00e5vinerna\u201d. Det \u00e4r viner som \u201dinte finns\u201d men som Systembolagets leverant\u00f6rer skapar utifr\u00e5n Systembolagets detaljerade offertf\u00f6rfr\u00e5gningar. Detta \u00e4r ett f\u00f6rfarande som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt n\u00e4r man ska ha de stora volymer som kr\u00e4vs f\u00f6r viner som ska finnas i varje butik i hela landet.<\/p>\n \u201dSystembolaget borde sj\u00e4lva inse att det inte finns s\u00e5 stora volymer av ett enskilt vin\u201d, s\u00e4ger Mats-Eric Nilsson. Det \u00e4r klart att de g\u00f6r. Men detta \u00e4r nog snarare en diskussion om monopolets vara eller inte vara. Beh\u00f6ver hela Sverige ha tillg\u00e5ng till samma viner bara f\u00f6r att vi har ett monopol? Ja s\u00e5 fungerar det idag och d\u00e5 blir det stora kvantiteter som m\u00e5ste levereras av popul\u00e4ra viner. Den typen av kvantiteter klara bara stora vinfirmor, negocianter, och kooperativ av att leverera, som kan arbeta med tusentals hektar ving\u00e5rdar, och med underleverant\u00f6rer, och som d\u00e4rmed kan ta fram ett vin som passar offertf\u00f6rfr\u00e5gan.<\/p>\n Att offertf\u00f6rfr\u00e5gningarna \u00e4r oerh\u00f6rt detaljerade \u00e4r ett s\u00e4tt f\u00f6r Systembolaget att minska sitt jobb med att v\u00e4lja, framf\u00f6r allt f\u00f6r billiga viner. En vag kravspecifikation skulle resultera i allt f\u00f6r m\u00e5nga offerter. Men det \u00e4r ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att \u201dstyra\u201d smaken p\u00e5 vinerna, d v s f\u00e5 viner p\u00e5 hyllorna som har den typer av smaker som m\u00e5nga konsumenter gillar. H\u00e4lften av SB:s f\u00f6rs\u00e4ljningsvolym, skriver Nilsson, \u00e4r viner som \u00e4r konstruerade f\u00f6r svenska marknaden. F\u00f6r att passa den svenska smaken. Han ber\u00e4ttar om tillsatser som f\u00f6rb\u00e4ttrar vinet, ger vinet den smak man vill ha osv.<\/p>\n Men hela framst\u00e4llningen blir l\u00e4tt \u00f6verdriven. Visst kan man p\u00e5verka vinets smak i viss utstr\u00e4ckning men man \u201dsmaks\u00e4tter\u201d inte vinet eller \u201dskapar smaker\u201d med tillsatserna och processhj\u00e4lpmedlen. De \u00e4r inga smakgivare eller smaktillsatser, till skillnad fr\u00e5n vad som \u00e4r vanligt i andra livsmedel. Vad man framf\u00f6r allt g\u00f6r \u00e4r att man blandar viner med olika karakt\u00e4r f\u00f6r att komma fram till den \u00f6nskade smaken. T ex tills\u00e4tter en liten andel eklagrat vin f\u00f6r att f\u00e5 en antydan till ek-karakt\u00e4r.<\/p>\n Enkla, viner framst\u00e4lls f\u00f6r att smaka p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, passa en viss kundgrupp. Det g\u00f6rs inte bara i Sverige, utan i alla l\u00e4nder. Och \u00e4r det n\u00e5got som \u00e4r s\u00e5 hemskt och f\u00f6rkastligt? Att man t\u00e4nker p\u00e5 vad konsumenten vill ha n\u00e4r man g\u00f6r sin produkt? \u00c4r det fel att t\u00e4nka p\u00e5 vad svenska konsumenter vill ha f\u00f6r typ av vin n\u00e4r man \u00e4r ink\u00f6pare f\u00f6r den svenska marknaden?<\/p>\n Sedan kan man ju fr\u00e5ga sig om det \u00e4r Systembolagets fel att det finns s\u00e5 m\u00e5nga r\u00f6da viner med h\u00f6ga sockerhalter? \u00c4r det Systembolagets fel att vi har s\u00e5 m\u00e5nga boxviner? Eller ger Systembolaget bara folket vad de vill ha? Man kan knappast lura folk att k\u00f6pa samma box om och om igen om de inte tycker om den. Men detta \u00e4r en intressant diskussion: hur mycket styr egentligen Systembolaget den svenska smaken? Systembolaget vill framf\u00f6r allt h\u00e5lla sina kunder n\u00f6jda. D\u00e5 klagar de inte och monopolet f\u00e5r vara kvar. Det lutar mycket \u00e5t konspirationsteorier n\u00e4r man b\u00f6rjar prata om att Systembolaget lurar folk att k\u00f6pa mer boxviner med h\u00f6gre och h\u00f6gre sockerhalter.<\/p>\n Att man kan anv\u00e4nda teknik f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra en produkt verkar ocks\u00e5 vara helt utanf\u00f6r Nilssons f\u00f6rest\u00e4llning. Det g\u00e5r inte alltid att sk\u00f6rda perfekt mogna druvor. Man kan inte alltid lagra vinet m\u00e5nga \u00e5r innan man sl\u00e4pper det till f\u00f6rs\u00e4ljning. De tillsatser och tekniker som \u00e4r till\u00e5tna inom vinproduktionen \u00e4r i de allra flesta fall till f\u00f6r att i slut\u00e4ndan f\u00e5 till en b\u00e4ttre produkt, en produkt som uppskattas mer av konsumenten. De flesta vinproducenter skulle nog helst av allt vilja undvika allt, om inte annat f\u00f6r att s\u00e5dant f\u00f6rdyrar produkten, men ibland kan det vara beh\u00f6vligt att hj\u00e4lpa \u201dnaturen\u201d p\u00e5 v\u00e4gen f\u00f6r att inte f\u00e5 ett misslyckat resultat.<\/p>\n Med fusk brukar man mena att man inte f\u00f6ljer reglerna. Mats-Eric Nilsson i Chateau Vad\u00e5 det ok\u00e4nda fusket med ditt vin<\/em> har tydligen en annan uppfattning. N\u00e4r man f\u00f6ljer reglerna, men p\u00e5 s\u00e4tt som Nilsson inte gillar, ja, d\u00e5 fuskar man. \u00c5terigen blir det Trump-karakt\u00e4r \u00f6ver diskussionen. F\u00f6r Trump \u00e4r \u201dfake news<\/em>\u201d s\u00e5dana nyheter som han inte gillar, fast de \u00e4r sanna. F\u00f6r Nilsson \u00e4r \u201dfusk\u201d s\u00e5dant som han inte gillar, fast det \u00e4r helt till\u00e5tet. Det \u00e4r inte v\u00e5rt s\u00e4tt att se p\u00e5 fusk.<\/p>\n Reglerna som styr vad man f\u00e5r och inte f\u00e5r g\u00f6ra, n\u00e4r man g\u00f6r vin \u00e4r ju dessutom i f\u00f6rsta hand skapade f\u00f6r att skydda konsumenten, f\u00f6r att se till att vinproducenter inte<\/u> anv\u00e4nder farliga metoder eller tillsatser, vilket kunde vara fallet f\u00f6rr i tiden n\u00e4r inga regler fanns. Kanske kan man tycka att reglerna \u00e4r lite f\u00f6r liberala. Men d\u00e5 ska man komma ih\u00e5g att allt som inte \u00e4r till\u00e5tet \u00e4r f\u00f6rbjudet. Och mycket av det som \u00e4r till\u00e5tet (t ex de \u201d63 tillsatserna\u201d) s\u00e4llan anv\u00e4nds, och ofta framf\u00f6r allt f\u00f6r att r\u00e4dda en produkt som kanske annars skulle blivit f\u00f6rst\u00f6rd, kanske p\u00e5 grund av d\u00e5ligt v\u00e4der vid sk\u00f6rden ett \u00e5r. Det mesta av de 63 anv\u00e4nds s\u00e4llan.<\/p>\n Det \u00e4r f\u00f6r detta \u201df\u00f6rr i tiden\u201d som Nilsson vurmar med sin entusiasm f\u00f6r \u201dnaturviner\u201d, viner som man gjorde f\u00f6r\u2026 F\u00f6rr, innan man inf\u00f6rde regler f\u00f6r att skydda konsumenterna. D\u00e5 n\u00e4r producenterna fick h\u00e4lla vad de ville i vinet.<\/p>\n Att kalla de som f\u00f6ljer reglerna f\u00f6r fuskare \u00e4r helt enkelt att f\u00f6rvrida sanningen p\u00e5 ett s\u00e4tt v\u00e4rdigt Trump.<\/p>\n Mats Eric Nilsson tycker uppenbarligen inte att man ska ta h\u00e4nsyn till vad kunden vill ha. Att vinproducenter tillverkar vin med siktet inst\u00e4llt p\u00e5 att f\u00e5 fram ett resultat som kunderna gillar, det \u00e4r fult och manipulativt. Industriellt.<\/p>\n Men hur skulle det se ut om kl\u00e4dtillverkaren inte sydde upp kollektioner som passade kundernas smak? Eller biltillverkaren struntade i vilken sorts fordon bilk\u00f6parna vill ha?<\/p>\n Hur kan det vara fel att t\u00e4nka p\u00e5 kundens preferenser och kundens \u00f6nskem\u00e5l n\u00e4r man g\u00f6r ett vin?<\/p>\n Och all denna f\u00f6rs\u00e5tliga marknadsf\u00f6ring av vin\u2026 Boxviner som vill f\u00e5 folk att tro att det \u00e4r en liten vinbonde som odlat rankorna, sk\u00f6rdat och pressat. Kanske till och med en romantisk bild p\u00e5 utsidan av boxen. Jo det \u00e4r ofta \u00f6verdrivet romantiserat. Det \u00e4r ju marknadsf\u00f6ring, som \u00e4r till f\u00f6r att locka.<\/p>\n Marknadsf\u00f6ring framst\u00e4ller ju ofta produkten i ett skimmer av idealism. Hur mycket \u201dhemlagat\u201d s\u00e4ljs inte i matbutikerna. Gjort i vilket hem? Tror folk verkligen att det \u00e4r Kalle som gjort kaviaren? Eller slottssenap\u2026 Hur m\u00e5nga tror att den verkligen \u00e4r gjord p\u00e5 ett slott? (Kanske ett av dessa anspr\u00e5ksl\u00f6sa slott som finns i Bordeaux, d\u00e4r en l\u00e5ng tradition ger de flesta producenter r\u00e4tten att kalla sig chateau, men som f\u00f6rfattaren uppr\u00f6rs \u00f6ver saknar tinnar och torn.)<\/p>\n Nog m\u00e5tte v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 de allra flesta t\u00e4nkande vindrickare inse att boxvinet som de inte betalar m\u00e5nga kronor f\u00f6r och som s\u00e4ljs i miljontals liter, inte kommer fr\u00e5n en pittoresk liten familjeving\u00e5rd? Det \u00e4r kanske inte bra att vara orimligt naiv som konsument.<\/p>\n \u00c4r det inte ocks\u00e5 rimligt och normalt att en produkt s\u00e4ljs med hj\u00e4lp av lite marknadsf\u00f6ring? Alla kan ju inte f\u00f6rlita sig p\u00e5 omfattande gratismarknadsf\u00f6ring genom artiklar i pressen, p\u00e5 det s\u00e4tt som f\u00f6rfattaren f\u00e5tt, kanske tack vare sina m\u00e5nga \u00e5r inom dagspressen. Artiklar som n\u00e4stan undantagsl\u00f6st varit okritiska. Ingen vinproducent kan hoppas p\u00e5 samma st\u00f6d av dagspressen. Ist\u00e4llet f\u00e5r de ta till lite gammaldags marknadsf\u00f6ring. (Att det finns s\u00e5 mycket av den i Sverige har nog med v\u00e5rt monopol att g\u00f6ra, men det \u00e4r en annan historia.)<\/p>\n Nilsson verkar ocks\u00e5 blunda f\u00f6r att vinbranschen har ett stort och brett spektrum av producenter, p\u00e5 samma s\u00e4tt som det finns m\u00e5nga olika typer av vinkonsumenter.<\/p>\n M\u00e4nniskor dricker vin av olika orsaker, och har olika budget. En del gillar det enkla och det hemtamt v\u00e4lbekanta, och tar nog samma box med sig varje g\u00e5ng. Andra vill bara ha det dyraste och mest exklusiva. \u00c5ter andra blundar och chansar p\u00e5 en flaska i hylla f\u00f6r n\u00f6jet att f\u00e5 en \u00f6verraskning. I v\u00e5r v\u00e4rld \u00e4r alla dessa och andra OK, \u00e4ven om vi sj\u00e4lva \u00e4r n\u00e5gon stans d\u00e4remellan. Vill en del ha massproducerat och ganska lika-smakande vin s\u00e5 har vi inget emot det. Vill andra betala l\u00f6jligt mycket pengar f\u00f6r ett vin som inte smakar b\u00e4ttre \u00e4n ett f\u00f6r en br\u00e5kdel av priset s\u00e5 har vi inget emot det, bara vi slipper betala.<\/p>\n Men f\u00f6r Nilsson verkar det som om det enda r\u00e4tta vinet \u00e4r det som \u00e4r gjort av den lille familjeproducenten, med h\u00f6ga produktionskostnader, och d\u00e4rav f\u00f6ljande pris, men som den sanne vinentusiasten f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r beredd att betala.<\/p>\n P\u00e5 s\u00e4tt och vis handlar det om demokrati. F\u00f6r oss \u00e4r det OK att tillverka, och att tycka om att dricka \u201dindustriviner\u201d. Alla vill inte komplicera livet och har inte budgeten. Andra fungerar tv\u00e4rt om. Men det verkar inte vara id\u00e9er som existerar i f\u00f6rfattarens syn p\u00e5 vinv\u00e4rlden.<\/p>\n Boken \u00e4r full av citat, n\u00e4stan alla fr\u00e5n kompromissl\u00f6sa journalister och vinboksf\u00f6rfattare som \u00e4r p\u00e5 samma sorts korst\u00e5g som Nilsson, de flesta h\u00e4ngivna \u201dnaturvin\u201d-entusiaster. Vissa citat \u00e4r helt oseri\u00f6sa och s\u00e4nker bokens kredibilitet m\u00e4rkbart. Som p\u00e5 sidan 116 och 117 i Kapitlet Bara lite grums p\u00e5 botten.<\/p>\n F\u00f6rfattaren skriver: \u201dLiksom i m\u00e5nga andra branscher \u00e4r det storskaligheten i sig som driver p\u00e5 den teknologiska utvecklingen. Det \u00e4r helt enkelt sv\u00e5rt att producera mer ursprungligt vin i industriella volymer.\u201d<\/p>\n Varp\u00e5 f\u00f6ljer citat fr\u00e5n en vinimport\u00f6r: \u201dSka man g\u00f6ra v\u00e4ldigt mycket vin m\u00e5ste det manipuleras. Det \u00e4r de stora kvantiteterna som ligger bakom. Du beh\u00f6ver ett v\u00e4ldigt h\u00f6gt sk\u00f6rdeuttag fr\u00e5n dina odlingar, vilket inneb\u00e4r att du m\u00e5ste bespruta mycket. Och dessutom allts\u00e5 trixa vid vinframst\u00e4llningen. (Vinet) m\u00e5ste s\u00e4ljas i enorma volymer f\u00f6r att bli l\u00f6nsamt. Och d\u00e5 \u00e4r man tvungen att g\u00f6ra vinet v\u00e4ldigt l\u00e4tts\u00e5lt, det vill s\u00e4ga l\u00e4ttdrucket \u2013 vilket inneb\u00e4r att det p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt m\u00e5ste manipuleras.\u201d<\/p>\n Manipuleras, trixa, manipuleras igen\u2026 Inte bara faktam\u00e4ssigt felaktiga p\u00e5st\u00e5enden, men framf\u00f6r allt ytterligare ett s\u00e4tt att kasta en skugga \u00f6ver alla som inte g\u00f6r \u201dnaturviner\u201d.<\/p>\n I det n\u00e4rmaste alla k\u00e4llor \u00e4r valda med omsorg, med omsorg f\u00f6r att st\u00f6dja f\u00f6rfattarens teser, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis med omsorg f\u00f6r att belysa problematiken p\u00e5 ett informativt och upplysande s\u00e4tt. M\u00e5nga utl\u00e4ndska (det l\u00e5ter imponerande) experter citeras, men hur pass stora auktoriteter de egentligen \u00e4r p\u00e5 det \u00e4mne de citeras i \u00e4r i m\u00e5nga fall tveksamt.<\/p>\n Jo, faktiskt, n\u00e5gra personer i den hemska storskaliga vinindustrin intervjuas ocks\u00e5, t ex n\u00e4r f\u00f6rfattaren bes\u00f6ker en stor vinm\u00e4ssa. Deras uttalande tas med som exempel p\u00e5 hur okunniga eller ok\u00e4nsliga m\u00e4nniskor \u00e4r i branschen. Eller hur cyniska de \u00e4r n\u00e4r de manipulerar sina viner. Men den som n\u00e5gonsin varit p\u00e5 en m\u00e4ssa av n\u00e5got slag vet att de som st\u00e5r i montrarna p\u00e5 en m\u00e4ssa (eller f\u00f6r den delen \u201dpresstalesm\u00e4n\u201d och marknadsf\u00f6rare) s\u00e4llan har s\u00e4rskilt mycket kunskap om detaljer eller teknik och att en m\u00e4sshall knappast \u00e4r det b\u00e4sta st\u00e4llet att diskutera och s\u00e4tta sig in i detaljer. Hade man velat belysa problematiken balanserat s\u00e5 kanske man borde skrapat p\u00e5 ytan lite ytterligare?<\/p>\n Champagne-kapitlet (Tokhajpat bubbel<\/em>) \u00e4r en total s\u00e5gning, f\u00f6r att inte s\u00e4ga smutskastning, av hela champagne-industrin. H\u00e4r finns det inte ens n\u00e5gra sm\u00e5odlare som vinner aktning hos f\u00f6rfattaren. Nej, det enda bubbel som \u00e4r v\u00e4rt att dricka \u00e4r s k pet nat <\/em>(av p\u00e9tillant naturel<\/em>), de naturligt bubblande vinerna utan n\u00e5got tillsatt socker eller j\u00e4st.<\/p>\n P\u00e5hoppen p\u00e5 de stora champagne-husen \u00e4r lite v\u00e4l omotiverade. Som p\u00e5 sidan 120 d\u00e4r han skriver: \u201dSk\u00f6rdeuttagen idag \u00e4r extremt h\u00f6ga och druvkvaliteten l\u00e5g, \u00e4ven ruttna druvor kommer l\u00e4tt med och musten m\u00e5ste filtreras f\u00f6r att bli av med o\u00f6nskade smaker.\u201d Detta \u00e4r ett kategoriskt uttalande som uppenbarligen, om man l\u00e4ser k\u00e4llf\u00f6rteckningen bak i boken, har sagts av Andrew Barr i boken Wine Snobbery fr\u00e5n 1990. Ska man p\u00e5st\u00e5 att druvkvaliteten i Champagne \u00e4r l\u00e5g b\u00f6r man ha lite mer p\u00e5 f\u00f6tterna \u00e4n ett 28 \u00e5r gammalt citat fr\u00e5n en journalist som f\u00f6rmodligen, precis som Nilsson, var ute efter att s\u00e4tta dit champagnehusen. Det \u00e4r inte den verklighet vi sett alla de g\u00e5nger vi rest i Champagne.<\/p>\n Nilsson kritiserar ocks\u00e5 sj\u00e4lva tillverkningen av champagne, allts\u00e5 att man tills\u00e4tter socker och j\u00e4st f\u00f6r den andra j\u00e4sningen. Men det \u00e4r ju det som \u00c4R champagne? Han skriver \u201ds\u00e5 v\u00e4rst autentisk \u00e4r champagne allts\u00e5 inte\u201d men g\u00f6r man inte p\u00e5 detta s\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r det ju inte champagne. Det snurrar lite i huvudet n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker begripa vad han egentligen menar.<\/p>\n Han skriver vidare \u201doch n\u00e4r man fick b\u00e4ttre kontroll \u00f6ver processen \u2026 utvecklades champagnen till dagens massmarknadsprodukt. Detta exklusiva vin bygger n\u00e4mligen helt p\u00e5 standardisering och likformighet.\u201d Han f\u00e5r tekniken att framst\u00e4lla bra champagne i st\u00f6rre volymer att l\u00e5ta som n\u00e5got negativt. Och det \u00e4r det ju f\u00f6r honom. Visst, Champagne \u00e4r till viss del en massmarknadsprodukt. Och allt som \u00e4r stort \u00e4r av ondo, enligt honom. Och att husen inte \u00e4ger sina egna ving\u00e5rdar utan k\u00f6per druvor \u00e4r skandal, tycker han, men s\u00e5 g\u00e5r det till i m\u00e5nga, m\u00e5nga andra vinregioner ocks\u00e5 runt om i v\u00e4rlden. Ungef\u00e4r som att den som sk\u00f6rdar vetet inte \u00e4r den som bakar br\u00f6det.<\/p>\n \u00d6verdrifterna duggar t\u00e4tt. P\u00e5 sid 126 har han ett citat fr\u00e5n Robert Walters, en australiensare som skrivit boken Bursting Bubbles (och \u00e4ven \u00e4r vinimport\u00f6r i Australien) d\u00e4r han s\u00e4ger att \u201djorden d\u00e4r vinrankorna v\u00e4xer \u00e4r kompakt och livl\u00f6s\u201d Vi vet inte hur ofta Robert Walters har varit i Champagne de senaste \u00e5ren, f\u00f6rmodligen inte s\u00e5 ofta.<\/p>\n Och sj\u00e4lva blandningsmomentet (sid 124), som Nilsson h\u00e5nar, \u00e4r de i sj\u00e4lva verket mycket stolta \u00f6ver i Champagne och n\u00e5got de g\u00e4rna ber\u00e4ttar vitt och brett om, som ett av de viktigaste momenten i tillverkningen. F\u00f6r den som \u00e4r intresserad av att veta.<\/p>\n Vinkonsumenterna sj\u00e4lva har ocks\u00e5 ett ansvar att l\u00e4ra sig regler och f\u00f6rordningar. P\u00e5 sida 15 skriver han om Saint Emilion Grand Cru: \u201dI Saint Emilion s\u00e4tter man gladeligen denna exklusivitetsst\u00e4mpel p\u00e5 tv\u00e5 tredjedelar av sina viner, vilket knappast var meningen.\u201d<\/p>\n Meningen enligt vem?<\/p>\n Saint Emilion Grand Cru \u00e4r en appellation som slotten ans\u00f6ker om varje \u00e5r. Det \u00e4r viktigt att veta att grand cru betyder olika saker i de franska vindistrikt d\u00e4r beteckningen existerar. Den betyder inte samma sak i M\u00e9doc som i Saint Emilion och n\u00e5got helt annat i Bourgogne. En Saint Emilion Grand Cru \u00e4r inte en s\u00e4rskilt exklusiv Bordeaux. Nilsson skriver \u201d\u2026dessa viner trots sin h\u00f6ga klassning och pris kan vara r\u00e4tt ordin\u00e4ra\u201d. Men en Saint Emilion Grand Cru \u00e4r inte en h\u00f6g klassning och de flesta \u00e4r inte heller s\u00e4rskilt dyra (med Bordeaux m\u00e5tt m\u00e4tt). En h\u00f6g klassning i Saint Emilion \u00e4r Saint Emilion Grand Cru Class\u00e9 och Saint Emilion Premier Grand Cru Class\u00e9. Med priser d\u00e4refter.<\/p>\n \u00c4r det inte som med mycket annat man k\u00f6per? Man f\u00e5r inte vara hur naiv och okunnig som helst som k\u00f6pare. K\u00f6per du ett hus s\u00e5 \u00e4r det ditt ansvar att kolla att grunden \u00e4r OK. K\u00f6per du en begagnad bil g\u00f6r du klokt i att kolla hur rostig den \u00e4r. K\u00f6per du ett vin, och imponeras av ord p\u00e5 etiketten, s\u00e5 kan det vara bra att veta vad de betyder och vad de st\u00e5r f\u00f6r.<\/p>\n Vi h\u00e5ller med Nilsson om att det finns en viss glorifiering av enkla viner i Sverige hos vinjournalister. Man kan reagera n\u00e4r man ser \u201db\u00e4sta k\u00f6p\u201d, \u201dfynd\u201d, \u201dfem getingar\u201d osv. p\u00e5 viner som inte kostar \u00f6ver 70 kronor men man f\u00e5r v\u00e4l anta att det \u00e4r fynd i den kategorin\u2026 \u00c4r det s\u00e5 konstigt?<\/p>\n Och, ja, vi h\u00e5ller med om att gr\u00e4nsen idag mellan redaktionellt material och reklammaterial \u00e4r mycket suddig. Det \u00e4r ett av de stora problemen med svensk vinjournalistik idag. Svenska Dagbladet (d\u00e4r Mats-Eric Nilssons en tid var ansvarig utgivare) kallar sina vintips som ramlar in i mailboxen med j\u00e4mna mellanrum f\u00f6r b\u00e5de alkoholinformation och annons och de \u00e4r sj\u00e4lva verket en blandning av redaktionell text och annonstext. Allt om Vin kallar sina vintips \u201dAnnons fr\u00e5n Allt om Vin som sponsras av import\u00f6ren XXX\u201d. Hur ska man tolka det? Livets Goda \u201dtipsar\u201d om viner \u201di samarbete med import\u00f6ren XXX\u201d i sin reklam. Andra reklambudskap anl\u00e4nder med beteckningen \u201dalkoholrelaterad information\u201d. Hursa?<\/em><\/p>\n Det g\u00e4ller att vara kritisk l\u00e4sare vad man \u00e4n l\u00e4ser idag.<\/p>\n Men det g\u00f6r inte Mats Eric Nilssons vilda p\u00e5hopp p\u00e5 vinbranschen till h\u00f6ger och till v\u00e4nster mer v\u00e4lmotiverade eller acceptabla.<\/p>\n Nilsson h\u00e5nar ocks\u00e5 de som han anser vara vinsnobbar, inte minst vinjournalisterna. De som drivit fram dagens missriktade konsumentsmak och f\u00e5tt vindrickarna att tycka om viner som de egentligen inte borde tycka om. Jovisst\u2026<\/p>\n Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r det han sj\u00e4lv som \u00e4r den v\u00e4rsta vinsnobben. Han har en extremt snobbig och elitistisk attityd till vin. Det enda (n\u00e4stan) som \u00e4r bra \u00e4r \u201dnaturvin\u201d, ofta s\u00e5dant som smakar konstigt, men det \u00e4r OK eftersom det \u00e4r \u201d\u00e4rligt\u201d. Det ska vara gjort av sm\u00e5 familjeproducenter som p\u00e5tar i sin ving\u00e5rd k\u00e4rleksfullt.<\/p>\n Vin som \u00e4r gjort f\u00f6r att appellera till en viss smak, en smak som m\u00e5nga konsumenter uppskattar, \u00e4r f\u00f6rkastligt. Vin gjort i st\u00f6rre volymer, och d\u00e4rmed till l\u00e4gre priser och tillg\u00e4ngligt f\u00f6r en bredare publik, det \u00e4r manipulerat och antagligen p\u00e5 gr\u00e4nsen till giftigt.<\/p>\n Nilsson \u00e4r nog faktiskt en av de mest extremt snobbiga och elitistiska vintyckare som vi st\u00f6tt p\u00e5. Att vin \u00e4ven ska kunna vara enkelt, okomplicerat och billigt f\u00f6refaller helt enkelt inte acceptabelt.<\/p>\n T\u00e4nk om alla kunde \u00e4ta kyckling som pickat p\u00e5 ens egen, eller grannens bakg\u00e5rd. T\u00e4nk om allt br\u00f6d kunde vara surdegsbr\u00f6d gjort i en stenugn runt h\u00f6rnet i kvarteret. T\u00e4nk om man kunde f\u00e5 vinterns viltk\u00f6tt fr\u00e5n sin egen skog. T\u00e4nk om alla kunde g\u00e5 i extra bekv\u00e4ma handsydda skor gjorda av en riktig skomakare. Det \u00e4r den typen av elitism Nilsson representerar. En hantverkselitism som tycks vilja f\u00f6rneka det som appellerar till flera och som kanske ocks\u00e5 \u00e4r mer ekonomiskt \u00f6verkomligt. (Nej, \u201dnaturviner\u201d \u00e4r s\u00e4llan s\u00e4rskilt vardagligt prissatta.)<\/p>\n Nilsson avslutar sin bok med att rekommendera l\u00e4saren att h\u00e5lla sig till \u201dnaturviner\u201d. Visserligen kan det finnas n\u00e5gra andra viner som ocks\u00e5 kan vara OK, men vill man vara s\u00e4ker s\u00e5 ska man dricka \u201dnaturviner\u201d. Det passar ju bra eftersom f\u00f6rfattaren \u00e4ven driver en internetverksamhet om naturviner och \u00e4r f\u00f6redragsh\u00e5llare p\u00e5 \u00e4mnet.<\/p>\n Denna entusiasm f\u00f6r \u201dnaturviner\u201d blir ju ganska ironisk. Det finns ingen allm\u00e4nt accepterad definition av vad naturviner \u00e4r, inga regler, inga kontroller, ingen certifiering. I stort sett kan vem som helst p\u00e5st\u00e5 sig g\u00f6ra \u201dnaturviner\u201d, och kan anv\u00e4nda vilka processer eller tillsatser som helst, och fortfarande kalla vinet \u201dnaturvin\u201d. Ingen vet.<\/p>\n Detta i motsats till ekologiska viner och biodynamiska viner, f\u00f6r vilka det finns klara regler, kontroller och certifieringar, men som inte duger f\u00f6r f\u00f6rfattaren. Till och med f\u00f6r \u201dvanligt vin\u201d finns det klara och tydliga och strikta regler. Det \u00e4r de regler som alla l\u00e4nder inom EU kommit \u00f6verens om, som i grund och botten \u00e4r ett konsumentskydd. Men det \u00e4r regler som f\u00f6rfattaren h\u00e5nar rakt igenom hela boken. Till skillnad fr\u00e5n \u201dnaturvinerna\u201d som han prisar, trots att det inte finns n\u00e5gra regler eller kontroller f\u00f6r dem. (F\u00f6rutom de gemensamma EU-reglerna f\u00f6r vin i allm\u00e4nhet.)<\/p>\n Naturvinerna smakar ibland \u201dkonstigt\u201d eller ovanligt tillst\u00e5r Nilsson. Men d\u00e5 r\u00e5der han l\u00e4saren att pr\u00f6va igen, och framf\u00f6r allt att avst\u00e5 fr\u00e5n att tro p\u00e5 auktoriteter, vinskribenter (men vad \u00e4r Nilsson sj\u00e4lv, om inte en \u201dauktoritet\u201d). Ist\u00e4llet uppmuntras konsumenten att tro p\u00e5 sig sj\u00e4lv, tro p\u00e5 sin egen smak. Det \u00e4r absolut ett gott r\u00e5d som vi h\u00e5ller med om till 100 %. Men fungerar inte det \u00e5t b\u00e5da h\u00e5llen. Den som tror p\u00e5 sig sj\u00e4lv och faktiskt gillar de l\u00e4tt s\u00f6ta boxvinerna med varm frukt och kanske en aning vaniljton fr\u00e5n eksp\u00e5n, han har uppenbarligen fel i sin smak, trots att det \u00e4r m\u00e5nga som har den smaken, eftersom det \u00e4r \u201dindustriviner\u201d, och inte acceptabelt.<\/p>\n Ytterligare en ironi vad g\u00e4ller \u201dnaturviner\u201d \u00e4r att sj\u00e4lva begreppet naturvin \u00e4r mer falsk marknadsf\u00f6ring \u00e4n n\u00e5got av det andra som tas upp som exempel bedr\u00e4glig marknadsf\u00f6ring. Det \u00e4r inget \u201dnaturligt\u201d med naturviner; begreppet i sig antyder ocks\u00e5 att andra viner \u00e4r \u201donaturliga\u201d vilket \u00e4r lika fel det. Allt vin \u00e4r en produkt av m\u00e4nskligt skapande och inget av det \u00e4r \u201dnaturligt\u201d.<\/p>\n Vad ska man d\u00e5 tycka om Mats-Eric Nilssons Chateau Vad\u00e5, det ok\u00e4nda fusket med ditt vin?<\/p>\n Det \u00e4r en bok som m\u00e5lar en dyster bild av vinbranschen, med journalistiska finter och trick.<\/p>\n Den \u00e4r v\u00e4rd att l\u00e4sa som en fallstudie i hur man kan beskriva saker tendensi\u00f6st; hur man kan f\u00e5 oskyldiga f\u00f6reteelser att l\u00e5ta uppr\u00f6rande och f\u00f6rskr\u00e4ckliga med hj\u00e4lp av tricks, antydningar och halvsanningar; och hur man utan bra grund kan misst\u00e4nkligg\u00f6ra en hel bransch, bland annat genom att vila p\u00e5 noga utvalda, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis auktoritativa \u201dfakta\u201d k\u00e4llor.<\/p>\n Boken utger sig f\u00f6r att vara ett journalistiskt verk som beskriver \u201dfusket i vinbranschen\u201d. I sj\u00e4lva verket s\u00e5 f\u00e5r den oss mycket mer att se \u201dfusket i journalistiken\u201d. Det \u00e4r ensidigt. Inga seri\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k till riktig, djuplodande k\u00e4llforskning verkar ha gjorts. Allt bygger p\u00e5 en grundtes som f\u00f6rfattaren har slagit fast redan innan det journalistiska arbetet startat, och om n\u00e5got skulle mots\u00e4ga den tesen s\u00e5 kommer det inte med i boken. Urvalet av k\u00e4llor och referenser \u00e4r utstuderat ensidigt; fr\u00e4lsta \u201dnaturvinsentusiaster\u201d f\u00e5r stort utrymme och blir inte ifr\u00e5gasatta, men mycket lite s\u00e4gs om andra s\u00e4tt att se p\u00e5 vinet.<\/p>\n Den \u00e4r inte v\u00e4rd att l\u00e4sa om man vill f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 vinbranschen b\u00e4ttre eller om man vill veta mer om vin, om hur man g\u00f6r vin och om vad som \u00e4r bra och d\u00e5ligt i vintillverkningen.<\/p>\n Man skulle kunna forts\u00e4tta att ber\u00e4tta om boken punkt efter punkt med saker som \u00e4r missvisande och vilseledande, och ibland rent felaktiga. Tyv\u00e4rr. Vi s\u00e4ger tyv\u00e4rr, eftersom en del av \u00e4mnena som tas upp faktisk skulle kunna vara v\u00e4rda en seri\u00f6s diskussion. Men den hittar man inte h\u00e4r.<\/p>\n \u2014Britt och Per Karlsson<\/strong><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Om fusket med vin, men mer om fusket med journalistik Det \u00e4r lika bra att g\u00e5 rakt p\u00e5 sak: \u201dCh\u00e2teau Vad\u00e5, det ok\u00e4nda fusket med ditt vin\u201d \u00e4r en enda l\u00e5ng klagos\u00e5ng riktad mot vinbranschen. De enda vinerna v\u00e4rda att dricka, enligt f\u00f6rfattaren Mats-Eric Nilsson, \u00e4r \u201dnaturviner\u201d. I stort sett allt annat vin \u00e4r mer […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":343684,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,122],"tags":[891,1668,405,203,315,154,165,367,741],"class_list":["post-343681","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bokrecensioner-vinbocker","category-debatt","tag-alkoholpolitik","tag-europa","tag-knappt","tag-marknadsforing","tag-monopol","tag-naturviner","tag-regler","tag-svavel","tag-sverige"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/343681","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=343681"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/343681\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/343684"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=343681"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=343681"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=343681"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Chateau](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/chateau-vada-det-okanda-fusket-med-ditt-vin.jpg\")
Tillsatser och processhj\u00e4lpmedel<\/h2>\n
![\"Potassium](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2015\/12\/hk16-4516.jpg\")
Odlad j\u00e4st och filtrering<\/h2>\n
![\"A](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/em04-816-1633.jpg\")
Filtrering<\/h2>\n
![\"Terres](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/20180106-2217.29.jpg\")
Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning f\u00f6r vin<\/h2>\n
![\"Back](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/bkwine-gk26-2478.jpg\")
Beh\u00f6vs tillsatser \u00f6verhuvudtaget?<\/h2>\n
Skr\u00e4ddarsydda viner och \u201dtekniska\u201d viner<\/h2>\n
![\"The](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/030109-1-535374-img019.jpg\")
S\u00e5 hur \u00e4r det med \u201dfusket\u201d med vin?<\/h2>\n
Marknadsf\u00f6ring och vad kunden tycker om<\/h2>\n
![\"Hembakat!](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/lilis-home-made-brownie.jpg\")
![\"\u201dHemma\u201d](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Lilis-Brownies.jpg\")
Vin f\u00f6r alla pl\u00e5nb\u00f6cker, eller inte?<\/h2>\n
![\"Bag-in-box](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/z-mg11-1659.jpg\")
![\"De](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/De-buris.jpg\")
Citaten<\/h2>\n
Champagne<\/h2>\n
![\"Bottles](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/nn18-2814.jpg\")
![\"An](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/gd08-5653.jpg\")
\u00c4r det fusk bara f\u00f6r att man inte vet? Caveat emptor!<\/h2>\n
Svensk vinjournalistik<\/h2>\n
Alla dessa vinsnobbar som f\u00f6rd\u00e4rvat det \u00e4kta vinet<\/h2>\n
![\"Britt](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/britt-tastin-in-china.jpg\")
Naturviner \u00e4r den enda fr\u00e4lsningen<\/h2>\n
![\"Wine](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/bkwine-ga27-3713.jpg\")
Slutsatser<\/h2>\n