{"id":337224,"date":"2017-07-07T19:03:08","date_gmt":"2017-07-07T17:03:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/?p=337224"},"modified":"2017-07-07T19:03:08","modified_gmt":"2017-07-07T17:03:08","slug":"en-tysk-vinrevolution-britt-pa-forbes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vindistrikt\/en-tysk-vinrevolution-britt-pa-forbes\/","title":{"rendered":"En tysk vinrevolution | Britt pa Forbes"},"content":{"rendered":"

\u00c4nda sedan jag b\u00f6rjade dricka vin har jag haft en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r tyska riesling. Helst torra eller m\u00f6jligen ordentligt s\u00f6ta. Jag har aldrig varit f\u00f6rtjust i de halvtorra och halvs\u00f6ta vinerna som tyskarna brukade producera s\u00e5 mycket av. Det g\u00f6r de i och f\u00f6r sig fortfarande, men de torra vinerna blir mer och mer popul\u00e4ra.<\/p>\n

1985 var endast 16 % av de viner som producerades i Tyskland ”trocken”. 2016 hade denna siffra \u00f6kat till 46,3 %. Det \u00e4r en mycket positiv utveckling. De tyska ving\u00e5rdarnas svala klimatet ger de torra vinerna en speciell, jag skulle till och med vilja s\u00e4ga unik, krispighet och livlighet, sv\u00e5r att imitera.<\/p>\n

Detta \u00e4r den svenska versionen av Britts artikel \u201dA German Wine Revolution\u201d, ursprungligen publicerad p\u00e5 Forbes.com<\/a><\/em><\/strong>.<\/em><\/strong><\/p>\n

Skiftet till torra viner \u00e4r inte det enda som har h\u00e4nt i Tyskland under de senaste 25 \u00e5ren. Steffen Schindler fr\u00e5n Deutsches Weininstitut gav mig en uppdatering i april, under VDP Weinb\u00f6rse 2017, den stora vinm\u00e4ssan i Mainz.<\/p>\n

Tyskland har haft en stabil produktion under m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 cirka 9 miljoner hektoliter vin fr\u00e5n 102 000 hektar ving\u00e5rdar. Landet \u00e4r uppdelat i 13 vinregioner. De var 11 fr\u00e5n b\u00f6rjan men tv\u00e5 tillkom i den \u00f6stra delen av landet vid tiden f\u00f6r \u00e5terf\u00f6reningen 1990.<\/p>\n

\"1998
1998 Groebe Riesling Auslese QmP, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Druvan brukade vara viktigaste som stod p\u00e5 etiketten. Nu, s\u00e4ger Steffen, \u00e4r det geografiska ursprunget och de enskilda ving\u00e5rdarna allt viktigare. ”Och det \u00e4r b\u00e4ttre”, s\u00e4ger han, ”s\u00e5dant kan man inte kopiera”. Denna f\u00f6r\u00e4ndring kan vi delvis tacka den mycket inflytelserika Verband Deutscher Pr\u00e4dikatsweinguter (VDP) f\u00f6r.<\/p>\n

Denna f\u00f6rening av 200 tyska topproducenter skapade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan en klassificering med fokus p\u00e5 terroir och ursprung.<\/p>\n

\"A
A VDP screw-top capsule, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Den officiella tyska vinlagen gjorde det sv\u00e5rt, tyckte de, att identifiera ett exceptionellt vin fr\u00e5n en exceptionell terroir. \u00c4ven om VDP-klassificeringen inte \u00e4r en officiell s\u00e5dan m\u00e4rks dess filosofi \u00f6verallt i Tyskland.<\/p>\n

Riesling \u00e4r fortfarande den viktigaste druvan i Tyskland. Den odlas p\u00e5 23 700 hektar, n\u00e4stan en fj\u00e4rdedel av den totala arealen. 50 % av v\u00e4rldens riesling-areal finns i Tyskland.<\/p>\n

\"Peter
Peter Jakob Kuhn Riesling, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r 25 \u00e5r sedan var m\u00fcller-thurgau lika utbredd som riesling. Idag har den minskat fr\u00e5n \u00f6ver 20 000 hektar till 12 600 hektar, en minskning som troligen s\u00f6rjs av f\u00e5. M\u00fcller-thurgau \u00e4r en ganska ointressant druva.<\/p>\n

Silvaner \u00e4r ocks\u00e5 en av f\u00f6rlorarna. Den har g\u00e5tt fr\u00e5n 18 000 hektar till 5 000. Denna minskning kan vi m\u00f6jligen s\u00f6rja lite mer. Silvaner kan vara riktigt bra. Men den l\u00e5ga syran g\u00f6r att den inte uppskattas av tyskarna, s\u00e4ger Steffen, \u00e4ven om de medger att den \u00e4r bra tillsammans med mat, inte minst med sparris. Men Steffen \u00e4r optimistisk. Silvaner \u00f6kar nu igen i Franken.<\/p>\n

\"Furst
Furst Silvaner, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

De stora vinnarna i druvstriden \u00e4r pinot blanc (weissburgunder) och pinot gris (grauburgunder). Dessa tv\u00e5 har \u00f6kat enormt. Precis som i Italien. Men dessa druvor ger annorlunda viner i Tyskland. Ofta mer fylliga och komplexa, j\u00e4mf\u00f6rt med de italienska. Och definitivt mycket torrare \u00e4n en pinot gris fr\u00e5n Alsace. Grauburgunder \u00e4r alltid ett torrt vin. Synonymen rul\u00e4nder anv\u00e4nds idag mest f\u00f6r en grauburgunder i s\u00f6t stil.<\/p>\n

Och de franska druvsorterna som vi ser \u00f6verallt, chardonnay, cabernet, merlot, sauvignon blanc …? F\u00f6rr fanns de inte alls i Tyskland. Men tiderna f\u00f6r\u00e4ndras och chardonnay har \u00f6kat dramatiskt, om \u00e4n fr\u00e5n en mycket l\u00e5g utg\u00e5ngspunkt. Tyskland har nu 1 884 hektar chardonnay. Sauvignon blanc \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 g\u00e5ng och klassiska tyska aromatiska druvor har gjort comeback: bacchus, scheurebe, gew\u00fcrztraminer, muscatel. H\u00e5ll utkik efter scheurebe, en intressant druva.<\/p>\n

\"Scheurebe
Scheurebe from Bruder Dr Backer, extra trocken, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns mycket lite cabernet och merlot. Det betyder dock inte att det inte finns n\u00e5got r\u00f6tt vin. F\u00f6r ett land som de flesta m\u00e4nniskor associerar med vita viner finns det faktiskt ganska mycket r\u00f6tt. Detta \u00e4r verkligen en av de stora f\u00f6r\u00e4ndringarna under de senaste 25 \u00e5ren.<\/p>\n

Bl\u00e5a druvor fanns p\u00e5 10 % av arealen 1980. Nu v\u00e4xer de p\u00e5 34 %. Rekordet n\u00e5ddes 2006 med 37 %. D\u00e5 uppmuntrades unga odlare att riva upp sina gr\u00f6na druvor och plantera r\u00f6da. R\u00f6tt vin var framtiden, trodde man d\u00e5. Det var b\u00e5de r\u00e4tt och fel. Tysklands fr\u00e4msta viner \u00e4r och kommer alltid att vara vita. Men de r\u00f6da har f\u00f6rb\u00e4ttrats s\u00e5 mycket att de nu \u00e4r ett sp\u00e4nnande till\u00e4gg.<\/p>\n

\"Wine
Wine barrels in a wine cellar in Germany, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Den viktigaste bl\u00e5 druvan \u00e4r pinot noir, h\u00e4r kallad sp\u00e4tburgunder. Tyskland \u00e4r den tredje st\u00f6rsta producenten av pinot noir i v\u00e4rlden, efter Frankrike och USA. Druvan dornfelder ger l\u00e4ttdruckna, ofta opretenti\u00f6sa viner, popul\u00e4ra i livsmedelsbutiker. Blaufr\u00e4nkisch (kekfrankos i Ungern) kan g\u00f6ra ett riktigt bra vin. Regent, en hybrid med viss resistens mot svamp sjukdomar, \u00f6kar.<\/p>\n

\"Franz
Franz Kunstler 1994 Riesling Beerenauslese, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Tyskland g\u00f6r n\u00e5gra av v\u00e4rldens mest fantastiska s\u00f6ta viner. Ibland kommer s\u00f6tman fr\u00e5n \u00e4delr\u00f6ta (Beerenauslese, Trockenbeerenauslese), ibland fr\u00e5n frusna druvor (Eiswein). Dessa viner \u00e4r gjorda med l\u00f6jligt l\u00e5ga uttag under ofta sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden. De \u00e4r inte p\u00e5 mode i Tyskland f\u00f6r tillf\u00e4llet, men lyckligtvis \u00e4r efterfr\u00e5gan stor p\u00e5 exportmarknaden. Dessa viner \u00e4r verkligen v\u00e4rda att bevara.<\/p>\n

Och vad h\u00e4nder med de halvtorra vinerna? Faktum \u00e4r att Kabinett-klassificeringen just nu upplever n\u00e5got av en ren\u00e4ssans. S\u00e5 jag kanske m\u00e5ste ge dem en ny chans.<\/p>\n

Detta \u00e4r den svenska versionen av Britts artikel \u201dA German Wine Revolution\u201d, ursprungligen publicerad p\u00e5 Forbes.com<\/a><\/em><\/strong>.<\/em><\/strong><\/p>\n

\"Allendorf
Allendorf Winkeler Riesling Trocken, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n
\"Schatzel
Schatzel Pettenthal Kabinett, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n
\"Blaufrankisch
Blaufrankisch Rothe Bach St Antony, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nda sedan jag b\u00f6rjade dricka vin har jag haft en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r tyska riesling. Helst torra eller m\u00f6jligen ordentligt s\u00f6ta. Jag har aldrig varit f\u00f6rtjust i de halvtorra och halvs\u00f6ta vinerna som tyskarna brukade producera s\u00e5 mycket av. Det g\u00f6r de i och f\u00f6r sig fortfarande, men de torra vinerna blir mer och mer popul\u00e4ra. […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":337219,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[130],"tags":[1887,528,2384,2131],"class_list":["post-337224","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vindistrikt","tag-forbes-sv","tag-riesling-sv","tag-tyskland","tag-vinskola"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/337224","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=337224"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/337224\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/337219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=337224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=337224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=337224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}