De tre metoderna \u00e4r olika och har olika effekt p\u00e5 resultatet. L\u00e5t oss ta dem en och en.<\/p>\n
Men innan dess lite grundl\u00e4ggande fakta. All ros\u00e9 g\u00f6rs p\u00e5 r\u00f6da druvor. Ibland, men mycket s\u00e4llan, g\u00f6rs det p\u00e5 en blandning av r\u00f6da och vita druvor. Jag \u00e5terkommer till detta.<\/p>\n
Vinets f\u00e4rg kommer fr\u00e5n skalet. All f\u00e4rg sitter i skalet medan saften som kommer fr\u00e5n fruktk\u00f6ttet \u00e4r f\u00e4rgl\u00f6s. Det finns n\u00e5gra f\u00e5 undantag; druvor som har f\u00e4rgat fruktk\u00f6tt (kallade ”teinturiers”), men de anv\u00e4nds inte till ros\u00e9. S\u00e5 f\u00f6r att ge vinet en \u201dros\u00e9-f\u00e4rg\u201d, dvs n\u00e5got mellan vitt och r\u00f6tt vin, m\u00e5ste skalen vara med under en tid av vinifikationen f\u00f6r att lite f\u00e4rg ska lakas ur. Men skalen f\u00e5r inte vara med f\u00f6r l\u00e4nge, f\u00f6r d\u00e5 blir vinet helt enkelt r\u00f6tt.<\/p>\n Metoden som kallas direktpressning \u00e4r i stort sett samma process som n\u00e4r man g\u00f6r vitt vin. De nysk\u00f6rdade druvorna, bl\u00e5 druvor (dvs r\u00f6dvinsdruvor), l\u00e4ggs i pressen och druvorna pressas. Under sj\u00e4lva pressningen lakas en del av f\u00e4rgen ur skalen och ger f\u00e4rg till musten.<\/p>\n Det h\u00e4r blir oftast ett ganska ljust ros\u00e9vin. Skalen \u00e4r med under kort tid vid sj\u00e4lva pressningen. Skalen \u00e4r inte alls med under j\u00e4sningen. (Har man skalen med under j\u00e4sningen blir f\u00e4rgen kraftigare. N\u00e4r vinet j\u00e4ser bildas det alkohol. Alkohol g\u00f6r urlakningen effektivare. Detta undviker man med direktpressning. Mer om detta i n\u00e4sta avsnitt.)<\/p>\n Hur mycket f\u00e4rg det blir n\u00e4r man g\u00f6r direktpressning beror bland annat p\u00e5 hur l\u00e5ngsamt man pressar, hur h\u00f6gt tryck man anv\u00e4nder, och givetvis och kanske viktigast, vilken sorts druvor det \u00e4r.<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 en metod som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e5 mycket friskhet och fruktaromer i vinet.<\/p>\n \u201dRos\u00e9 de mac\u00e9ration\u201d g\u00f6r man genom att f\u00f6rst l\u00e4tt krossa (de bl\u00e5) druvorna efter sk\u00f6rden innan man pumpar \u00f6ver dem i j\u00e4stanken. Det \u00e4r precis samma metod som man g\u00f6r n\u00e4r man g\u00f6r r\u00f6tt vin. Men till skillnad fr\u00e5n vid r\u00f6dvinstillverkning s\u00e5 l\u00e5ter man inte skalen vara med under hela j\u00e4sningen. D\u00e4rf\u00f6r blir vinet inte r\u00f6tt utan ros\u00e9.<\/p>\n De krossade druvorna b\u00f6rja j\u00e4sa i tanken. Urlakningen, som ger f\u00e4rgen, kan vara mycket effektiv, s\u00e5 tiden skalen \u00e4r med \u00e4r ofta inte l\u00e5ng. Det kan vara bara n\u00e5gra timmar, upp till h\u00f6gst n\u00e5gra dagar.<\/p>\n \u00c4ven h\u00e4r beror f\u00e4rgen givetvis p\u00e5 vilken druvsort det \u00e4r fr\u00e5gan om och \u00e4ven p\u00e5 andra saker. T.ex. vad man har f\u00f6r j\u00e4sningstemperatur (h\u00f6gre temperatur ger snabbare urlakning) och hur snabbt j\u00e4sningen g\u00e5r (en snabb j\u00e4sning, med snabbt \u00f6kad alkohol, ger kraftigare urlakning).<\/p>\n N\u00e4r man tycker att man f\u00e5tt tillr\u00e4ckligt med urlakning, dvs lagom f\u00e4rg, t\u00f6mmer man tanken och musten f\u00e5r sedan j\u00e4sa f\u00e4rdigt utan skalen.<\/p>\n En variant av macerationsmetoden \u00e4r det man kallar \u201dsaign\u00e9e\u201d p\u00e5 franska (eller \u201dbleeding\u201d p\u00e5 engelska, varf\u00f6r man nu skulle vilja anv\u00e4nda den engelska termen?), dvs bl\u00f6dning eller \u00e5derl\u00e5tning. Det \u00e4r nog den varianten man h\u00f6r talas mest om, kanske d\u00e4rf\u00f6r att namnet l\u00e5ter s\u00e5 m\u00e4rkligt. Fantasieggande?<\/p>\n En ros\u00e9 de saign\u00e9e \u00e4r egentligen en biprodukt vid r\u00f6dvinstillverkning. De bl\u00e5 druvorna, som ska bli till r\u00f6tt vin, krossas och l\u00e4ggs i tanken. J\u00e4sningen b\u00f6rjar. Efter en viss tid (n\u00e5gra timmar till n\u00e5gra dagar) tappar man av en del av musten. Den har d\u00e5 bara f\u00e5tt lite f\u00e4rg.<\/p>\n Resten av musten \u00e4r kvar i tanken, tillsammans med skalen, och f\u00e5r j\u00e4sa ut till \u201dvanligt\u201d r\u00f6tt vin (till skillnad fr\u00e5n vid \u201dvanlig\u201d ros\u00e9-maceration n\u00e4r man tappar av all must). Det r\u00f6da vinet blir kraftigare, mustigare och f\u00e4rgrikare p\u00e5 det viset eftersom det blir mer skal i f\u00f6rh\u00e5llande till must. Detta \u00e4r egentligen denna koncentrering av det r\u00f6da vinet som \u00e4r huvudsyftet med denna metod. Med andra ord, ros\u00e9 de saign\u00e9e \u00e4r egentligen en biprodukt vid r\u00f6dvinstillverkning.<\/p>\n Eftersom druvorna f\u00f6r saign\u00e9e sk\u00f6rdas n\u00e4r de \u00e4r lagom mogna f\u00f6r det r\u00f6da vinet, som ju \u00e4r huvudprodukten, \u00e4r de ofta lite \u00f6vermogna j\u00e4mf\u00f6rt med vad som vore idealiskt f\u00f6r ros\u00e9vin. Ett s\u00e5dant ros\u00e9vin kan d\u00e5 bli lite \u00f6verdrivet kraftig, och kan eventuellt sakna lite friskhet.<\/p>\n \u00c4r ros\u00e9 huvudprodukten, som vid direktpressning och vid \u201dvanlig\u201d ros\u00e9 de maceration, s\u00e5 v\u00e4ljer man ofta att sk\u00f6rda druvorna lite tidigare f\u00f6r att beh\u00e5lla mer syra. I det fallet \u00e4r det heller inte lika viktigt att tanninerna hinner bli riktigt mogna eftersom mycket lite tanniner lakas ur f\u00f6r en ros\u00e9. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6r det inte s\u00e5 mycket att man sk\u00f6rdar innan den fenoliska mognaden. F\u00f6r ett r\u00f6tt vin \u00e4r det d\u00e4remot mycket viktigt att tanninerna \u00e4r tillr\u00e4ckligt mogna, annars kan vinet bli k\u00e4rvt och kartigt (\u201dgr\u00f6na tanniner\u201d).<\/p>\n Clairet har blivit mer och mer popul\u00e4rt, v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt d\u00e4rf\u00f6r det \u00e4r ett av de mest karakt\u00e4rsfulla ros\u00e9vinerna. Det \u00e4r inte egentligen en vinifikationsmetod utan en vinstil.<\/p>\n Clairet g\u00f6rs bara i Bordeaux. Det \u00e4r en typ a ros\u00e9vin med mycket kraftig f\u00e4rg. Det g\u00f6rs med j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5ng macerering och med saign\u00e9metoden. F\u00e4rgen blir s\u00e5 kraftig att vinet har ungef\u00e4r samma f\u00e4rg som en del r\u00f6da viner gjorda i nordliga distrikt, t.ex. r\u00f6d Alsace eller Sancerre, ibland till och med m\u00f6rkare \u00e4n dessa.<\/p>\n (L\u00e4gg m\u00e4rke till att stavningen \u00e4r annorlunda \u00e4n \u201dclaret\u201d, det engelska ordet f\u00f6r r\u00f6d bordeaux.)<\/p>\n Man kan ocks\u00e5 g\u00f6ra ros\u00e9vin genom att blanda r\u00f6tt och vitt vin. Man utg\u00e5r fr\u00e5n ett vitt vin och tills\u00e4tter kanske runt 10 % r\u00f6tt vin, beroende p\u00e5 hur mycket f\u00e4rg man vill ha.<\/p>\n Blandningsmetoden \u00e4r f\u00f6rbjuden inom EU, utom f\u00f6r champagne.<\/p>\n F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan var det p\u00e5 g\u00e5ng att reglerna skulle \u00e4ndras s\u00e5 att det skulle bli till\u00e5tet att g\u00f6ra ros\u00e9 med blandning inom EU. Det blev dock s\u00e5 mycket protester fr\u00e5n vissa vinodlare, framf\u00f6r allt existerande ros\u00e9-vinodlare (som man kan anta var oroliga f\u00f6r \u00f6kad konkurrens) s\u00e5 att f\u00f6rslaget skrinlades. Tyv\u00e4rr. Som ofta \u00e4r vinproducenterna (inte bara i Frankrike!) pigga p\u00e5 att begr\u00e4nsa konkurrensen. Blandningsros\u00e9 \u00e4r allts\u00e5 fortfarande f\u00f6rbjudet inom EU men till\u00e5tet i vissa andra l\u00e4nder.<\/p>\n F\u00f6r champagne \u00e4r det allts\u00e5 till\u00e5tet att g\u00f6ra ros\u00e9 genom att blanda i lite r\u00f6tt vin i ett vitt vin. Det \u00e4r den traditionella metoden att g\u00f6ra ros\u00e9champagne. Mellan 7 % och 15 % r\u00f6tt brukar man blanda i.<\/p>\n Men det \u00e4r ocks\u00e5 till\u00e5tet att g\u00f6ra champagnen ros\u00e9 genom maceration. Det har blivit lite av en begynnande trend idag i champagne, att g\u00f6ra macerationsros\u00e9. Det ger champagner av lite kraftigare modell, ros\u00e9-champagne med mer f\u00e4rg, mer frukt, mer kropp.<\/p>\n H\u00e4r kanske det kan vara p\u00e5 sin plats att f\u00f6rtydliga eller klarg\u00f6ra vissa saker.<\/p>\n Det finns inget som i champagne kallas \u201dm\u00e9thode tach\u00e9\u201d som vi sett omn\u00e4mnt som en tillverkningsmetod. Vi har tr\u00e4ffat hundratals champagneproducenter och ingen s\u00e4ger s\u00e5. Ingen. D\u00e4remot \u00e4r \u201dtach\u00e9\u201d (fl\u00e4ckat) p\u00e5 franska ett ord som kan anv\u00e4ndas om ett vitt vin som r\u00e5kat f\u00e5 lite f\u00f6r mycket f\u00e4rg. Men det \u00e4r inget specifikt f\u00f6r champagne. Det finns dock en vinproducent i Australien som anv\u00e4nder \u201dTach\u00e9\u201d som namnet p\u00e5 sitt mousserande vin, dvs som ett varum\u00e4rke.<\/p>\n Nej, man kan inte heller g\u00f6ra ros\u00e9 av vita druvor genom att pressa dem extra h\u00e5rt. En m\u00e4rklig tanke.<\/p>\n Att f\u00e4rgen \u00e4r sv\u00e5r att kontrollera, men oerh\u00f6rt viktig, och \u00e4ven andra saker som m\u00e5ste noga kontrolleras, t.ex. sk\u00f6rdetidpunkten, g\u00f6r att m\u00e5nga vinmakare anser att ros\u00e9vin \u00e4r det vin som \u00e4r sv\u00e5rast att g\u00f6ra.<\/p>\n Det \u00e4r allts\u00e5 inte s\u00e5, som kanske en del tror, att det \u00e4r l\u00e4tt att g\u00f6ra ros\u00e9, \u201ddet \u00e4r bara att l\u00e5ta det bli n\u00e5got mitt emellan vitt och r\u00f6tt\u201d. Nej knappast. Tv\u00e4rtom, ros\u00e9 \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra. Fr\u00e5ga en vinmakare!<\/p>\n Champagne ros\u00e9e<\/em> har i alla tider gjorts genom att blanda r\u00f6tt och vitt. Det \u00e4r inte n\u00e5got som blev till\u00e5tet 2009. Det var d\u00e4remot 2009 som det blev en stor debatt mellan EUs jordbrukskommission, som ville till\u00e5ta blandning, och traditionella ros\u00e9producenter, som ville att det skulle forts\u00e4tta vara f\u00f6rbjudet. De protektionistiska ros\u00e9producenterna vann och det \u00e4r fortfarande f\u00f6rbjudet att g\u00f6ra ros\u00e9 genom att blanda r\u00f6tt och vitt.<\/p>\n Man anv\u00e4nder heller inte saign\u00e9e<\/em> i champagne f\u00f6r ros\u00e9. Saign\u00e9e anv\u00e4nder man n\u00e4r r\u00f6tt vin \u00e4r huvudprodukten. Det \u00e4r det inte i champagne. Uppdatering och korrigering<\/strong>: Jag borde s\u00e4ga att <\/em>saign\u00e9e s\u00e4llan<\/span> anv\u00e4nds i Champagne. Vissa producenter som g\u00f6r r\u00f6tt vin g\u00f6r en saign\u00e9e. Men det finns \u00e4ven andra producenter som kallar sin ros\u00e9 saign\u00e9e men verkar anv\u00e4nda termen som en synonym f\u00f6r <\/em>ros\u00e9 de maceration, allts\u00e5 inte en ”riktig” saign\u00e9e.<\/em><\/p>\n M\u00e5nga champagneproducenter anser att de f\u00e5r den b\u00e4sta ros\u00e9-champagne med just blandningsmetoden. (D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r det skulle vara s\u00e5 vederv\u00e4rdigt f\u00f6r stilla viner.)<\/p>\n M\u00e5nga ros\u00e9viner \u00e4r (tyv\u00e4rr?) mer eller mindre s\u00f6ta. Ofta g\u00f6rs de popul\u00e4ra vinerna i en stil som kanske kan kallas halvs\u00f6t eller halvtorr. S\u00f6tman kommer vanligen fr\u00e5n att man avbryter j\u00e4sningen innan allt sockret \u00e4tits upp av j\u00e4sten. Det g\u00f6r man med sterilfiltrering och med l\u00e4mpliga doser svavel.<\/p>\n Eftersom det inte \u00e4r till\u00e5tet att g\u00f6ra ros\u00e9 genom att blanda r\u00f6tt och vitt s\u00e5 \u00e4r n\u00e4stan all ros\u00e9 gjort uteslutande p\u00e5 r\u00f6da druvor, d\u00e4r f\u00e4rgen allts\u00e5 bara delvis urlakats ur skalen. (Med undantag f\u00f6r champagne.)<\/p>\n Men det f\u00f6rekommer att man \u00e4ven anv\u00e4nder vita druvor n\u00e4r man g\u00f6r ros\u00e9. D\u00e5 blandar man de r\u00f6da och vita druvorna redan i b\u00f6rjan av vinifikationen, eftersom det \u00e4r f\u00f6rbjudet att g\u00f6ra det i slutet, f\u00f6rbjudet att blanda vinerna.<\/p>\n Ett ros\u00e9vins kanske viktigaste karakt\u00e4rsparameter \u00e4r f\u00e4rgen (det \u00e4r ju s\u00e4llan de har s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande eller sofistikerad doft och smak).<\/p>\n Att v\u00e4lja vilken f\u00e4rgnyans vinet ska ha \u00e4r ett av vinmakarens viktigaste beslut n\u00e4r han g\u00f6r ros\u00e9. Men det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt att f\u00e5 det resultat man vill ha. Det kan skilja bara n\u00e5gra timmar mellan en f\u00f6r ljus f\u00e4rg och ett vin som hunnit bli f\u00f6r m\u00f6rkt j\u00e4mf\u00f6rt med det man vill ha. Det som ytterligare f\u00f6rsv\u00e5rar det hela \u00e4r att f\u00e4rgen f\u00f6r\u00e4ndras med tiden, bl.a. p\u00e5 grund av utf\u00e4llningen av bottensatsen vid j\u00e4sningen och beroende p\u00e5 olika processhj\u00e4lpmedel, som t.ex. svaveltillsatsen vid buteljering f\u00f6r att beh\u00e5lla vinets friskhet.<\/p>\n Ros\u00e9vinets f\u00e4rgnyans kan g\u00e5 fr\u00e5n en knappt sk\u00f6njbar nyans, som t.ex. p\u00e5 \u201dv\u00e4rldens dyraste ros\u00e9\u201d (inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis v\u00e4rldens b\u00e4sta), Garrus, till n\u00e5got som snarast \u00e4r ett r\u00f6tt vin i ljus nyans. Nyansen \u00e4r oerh\u00f6rt viktig. Olika marknader f\u00f6redrar olika nyanser. I Frankrike vill konsumenterna oftast ha mycket ljusa ros\u00e9er. Men \u00e4ven h\u00e4r g\u00f6r man kraftigt f\u00e4rgade ros\u00e9er, t.ex. i ros\u00e9vinsdistriktet Tavel. I Spanien ska det vara m\u00f6rka rosados<\/em>.<\/p>\n F\u00e4rgen \u00e4r ocks\u00e5 en viktig signal till k\u00f6paren om vilken stil ros\u00e9vinet har, ljusare f\u00e4rg, l\u00e4ttare vin; m\u00f6rkare f\u00e4rg f\u00f6r ett kraftigare vin. Ofta har faktiskt ett m\u00f6rkare ros\u00e9vin b\u00e5de mer doft och smak, s\u00e5 trenden med mycket ljusa ros\u00e9viner (ibland n\u00e4stan b\u00e5de f\u00e4rg- och smakl\u00f6sa) \u00e4r kanske n\u00e5got man kan beklaga.<\/p>\n Ros\u00e9 har under senare \u00e5r blivit oerh\u00f6rt popul\u00e4rt. B\u00e5de stilla ros\u00e9viner och mousserande (champagne och annat) s\u00e4ljer som aldrig f\u00f6rr. N\u00e4stan hela Provence, det st\u00f6rsta ros\u00e9vinsomr\u00e5det, har lagt om till ros\u00e9produktion, i Bordeaux g\u00f6r man idag mer ros\u00e9 \u00e4n vitt. Det \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt ganska tr\u00e5kigt. I Provence g\u00f6r man fantastiska r\u00f6da viner, men ros\u00e9 s\u00e4ljer b\u00e4ttre. Vit bordeaux kan vara ett av v\u00e4rldens stora vita viner, men \u00e4r n\u00e4stan p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsvinna. H\u00f6gklassiga vita och r\u00f6da viner tr\u00e4ngs ut av ganska oskyldiga och neutrala ros\u00e9viner.<\/p>\n Vad denna boom kommer sig av \u00e4r sv\u00e5rt att veta. Visst, trender och kanske \u00e4ndrade konsumtionsm\u00f6nster. Det bidrar s\u00e4kert ocks\u00e5 att det har blivit n\u00e4stan obligatoriskt i vinspalter att vinskribenterna skriver s\u00e5dant som att \u201dvisst \u00e4r ros\u00e9 toppen\u201d och \u201dtiden n\u00e4r ros\u00e9 bara var ett trist andrahandsalternativ \u00e4r svunnen, nu \u00e4r ros\u00e9 kvalitetsvin\u201d. Varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga vinskribenter, som vanligen prisar kvalitetsviner, helt pl\u00f6tsligt \u00f6ser lovord \u00f6ver (ofta ganska mediokra) ros\u00e9viner \u00e4r ocks\u00e5 ett mysterium.<\/p>\n Visst kan ros\u00e9 vara gott att dricka. Ofta l\u00e4skande och trevligt. St\u00e4ller inga stora krav p\u00e5 konsumenten. (Kanske \u00e4r det svaret?) Det kan vara ett bra alternativ i vissa situationer. Men det \u00e4r s\u00e4llan minnesv\u00e4rt. Det \u00e4r inte ofta man t\u00e4nker \u201dtill den h\u00e4r r\u00e4tten vore det perfekt med ett ros\u00e9vin\u201d, eller hur? Utom kanske till sallad en varm sommardag\u2026 Kommer du ih\u00e5g senaste g\u00e5ngen ett ros\u00e9vin gav dig en stor vinupplevelse? Kommer du ih\u00e5g vad det vinet hette? Det g\u00f6r inte jag. Skriv en kommentar om du kommer ih\u00e5g.<\/p>\n BKWine Magazines nyhetsreporter Jack kommer snart med en specialrapport om ros\u00e9vin p\u00e5 BKWine Magazine. H\u00e5ll \u00f6gonen \u00f6ppna! D\u00e4r f\u00e5r du tips om de b\u00e4sta ros\u00e9vinerna p\u00e5 Systembolaget. Men jag h\u00e5ller med om vad Jack skriver i ros\u00e9rapporten: \u201ddet finns alltid ett b\u00e4ttre vitt eller r\u00f6tt alternativ\u201d!<\/p>\n![\"A](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/030806-3-k081-0008.jpg\")
1. Direktpressning<\/h2>\n
![\"Freshly](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/bkwine-bk16-467-6793-398x600.jpg\")
2. Macerering \/ urlakning<\/h2>\n
![\"White,](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/bkwine-cm19-647-4763.jpg\")
![\"Fermenting](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/bkwine-fm04-0372.jpg\")
Saign\u00e9e, en specialvariant<\/h3>\n
![\"Some](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2015\/03\/be03-381-8105-398x600.jpg\")
![\"The](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/bkwine-fk28-9155-400x600.jpg\")
Clairet, ytterligare en specialvariant<\/h3>\n
![\"Clairet](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2015\/03\/050528-206-0692-600x399.jpg\")
3. Blandningsmetoden<\/h2>\n
Ros\u00e9champagne<\/h2>\n
![\"La](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2015\/06\/z-ne19-8166-600x450.jpg\")
Myter och missar om ros\u00e9<\/h2>\n
Tach\u00e9<\/h3>\n
Vit ros\u00e9?<\/h3>\n
\u201dRos\u00e9 \u00e4r l\u00e4tt att g\u00f6ra\u201d?<\/h3>\n
Mer om champagne, 2009 och EU<\/h3>\n
![\"Aperitif](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/bkwine-dm28-715-4755.jpg\")
Socker och ros\u00e9<\/h2>\n
Ros\u00e9 med vita druvor?<\/h2>\n
F\u00e4rgen<\/h2>\n
![\"Chateau](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2015\/03\/hb24-9454-600x400.jpg\")
Ett popul\u00e4rt vin<\/h2>\n
![\"A](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/bkwine-ec22-769-6959.jpg\")