{"id":325640,"date":"2015-12-14T18:21:09","date_gmt":"2015-12-14T17:21:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/?p=325640"},"modified":"2016-01-08T14:03:40","modified_gmt":"2016-01-08T13:03:40","slug":"vin-fran-kooperativ-pa-gang-per-pa-forbes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/mer\/vin-fran-kooperativ-pa-gang-per-pa-forbes\/","title":{"rendered":"Vin fr\u00e5n kooperativ p\u00e5 g\u00e5ng | Per p\u00e5 Forbes"},"content":{"rendered":"

Vinkooperativ kanske man inte ser s\u00e5 mycket av p\u00e5 marknaden men de spelar en mycket viktig roll i vinbranschen. Men kooperativen gjorde, p\u00e5 s\u00e4tt och vis, en st\u00f6rtdykning under andra halvan av 1900-talet, men idag \u00e4r m\u00e5nga p\u00e5 v\u00e4g upp igen och f\u00f6rtj\u00e4nar nytt erk\u00e4nnande. Det illustrerades tydligt av ett m\u00f6te jag hade nyligen med de verkst\u00e4llande direkt\u00f6rerna f\u00f6r n\u00e5gra av de progressiva kooperativen, d\u00e4r jag hade tillf\u00e4lle att prova deras viner.<\/p>\n

De \u00e4r verkligen tungviktare i vinbranschen. I Frankrike tillh\u00f6r 65 % av alla oberoende vinodlare (druvodlare \/ vinproducenter) ett vinkooperativ. Det betyder inte riktigt att 65% av allt vin produceras av kooperativ eftersom m\u00e5nga odlare g\u00f6r lite av b\u00e5da: buteljerar sitt eget vin och samtidigt \u00e4r med i ett kooperativ.<\/p>\n

Detta \u00e4r den svenska versionen av Pers artikel, \u201dCooperative Wine, Catching On and Catching Up\u201d, ursprungligen publicerad p\u00e5 Forbes.com<\/a><\/strong><\/em>.<\/strong><\/em><\/p>\n

\"In
In the winery, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Situationen \u00e4r likartad i de \u00f6vriga stora europeiska vinproducerande l\u00e4nderna, t.ex. Italien och Spanien. Men \u00e4ven i delar av Nya V\u00e4rlden spelar kooperativen ibland en mycket stor roll. I Sydafrika styrde ett enda kooperativ, KWV (som s\u00e4llan n\u00e4mns med sitt fullst\u00e4ndiga namn Ko\u00f6peratieve Wijnbouwers Vereniging van Zuid-Afrika) n\u00e4stan alla vinproduktionen i landet fram till slutet av apartheid. De \u00e4r fortfarande en av de st\u00f6rsta producenterna i landet. I Argentina \u00e4r landets st\u00f6rsta vinproducent Fecovita<\/a>, en gruppering av kooperativ som representerar 22% av landets vinproduktion.<\/p>\n

Den kooperativa r\u00f6relsen bidrog kraftigt till att f\u00f6r\u00e4ndra vinindustrin – i b\u00f6rjan av 1900-talet. De gav sm\u00e5b\u00f6nder en m\u00f6jlighet att arbeta tillsammans och g\u00f6ra vin oberoende av n\u00e9gocianter (grosshandlare) och att sj\u00e4lva marknadsf\u00f6ra sina viner. Men mot slutet av seklet hade m\u00e5nga kooperativ och f\u00f6reteelsen i sig f\u00f6rlorat en hel del kraft. Kooperationen drabbades strukturella problem. Odlarna f\u00e5r betalt f\u00f6r sina druvor per vikt och hade d\u00e4rmed f\u00f6ga incitament att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 frukten. Att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten inneb\u00e4r ofta (men inte alltid) att minska avkastningen, och d\u00e4rmed minskar vad b\u00f6nderna f\u00e5r betalt, eftersom det var per kilo. Kooperativen blev fokuserade p\u00e5 volymproduktion utan n\u00e5gon st\u00f6rre eftertanke om vad marknaderna ville ha.<\/p>\n

Men idag har mycket f\u00f6r\u00e4ndras i m\u00e5nga kooperativ. De har dramatiskt f\u00f6rb\u00e4ttrat kvaliteten och de b\u00f6rjar anpassa sig till en vinmarknad som har blivit internationell och inte lokal.<\/p>\n

\"Cave
Cave cooperative Embres et Castelmaure co-operative, Les Corbieres, Languedoc, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Nyligen hade jag tillf\u00e4lle att tr\u00e4ffa med n\u00e5gra av VD:arna och vinmakarna i flera ledande kooperativ. De var h\u00e4r i Paris f\u00f6r att presentera ”Marques & Coop” ett initiativ f\u00f6r att f\u00f6ra fram tolv kvalitetsinriktade kooperativ. De talade om sitt kvalitetsinriktade arbete som de har arbetat med under de senaste decennierna: investeringar i vinanl\u00e4ggningar och modern teknik, att engagera och utbilda odlarna i att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsmetoderna i ving\u00e5rdarna, och ett n\u00e4rmare samarbete med marknaden.<\/p>\n

Blotta storleken av m\u00e5nga av kooperativen kan ge dem en viss f\u00f6rdel. Det kan till g\u00f6ra det m\u00f6jligt att experimentera och att utveckla viner och varum\u00e4rken som mindre producenter kan ha en sv\u00e5rt ta fram och att f\u00f6ra ut p\u00e5 marknaden.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 originella och intressanta viner som jag hade m\u00f6jlighet att prova.<\/p>\n

Chassenay d\u2019Arce, Champagne<\/strong><\/p>\n

Allra l\u00e4ngst ner i s\u00f6dra Champagne i en region som kallas C\u00f4te des Bar, som \u00e4r alldeles f\u00f6r lite k\u00e4nd.<\/p>\n

Pinot Blanc extra brut 2006<\/strong>, en champagne gjord av den ovanliga druvan Pinot Blanc. Ganska fyllig med en bra mineralitet. (40 \u20ac. Priserna \u00e4r ungef\u00f6rliga priser i detaljhandeln i Frankrike.<\/em>)<\/p>\n

Cuv\u00e9e MOF (Meilleur Ouvrier de France)<\/strong>, en ros\u00e9 champagne f\u00f6r att hedra ”Meilleur Ouvrier de France”, en mycket prestigefylld utn\u00e4mning som kan ges till Frankrikes b\u00e4sta livsmedelsproducenter och kockar. Gjord speciellt f\u00f6r att matcha de desserter som utvecklats av Pascal Caffet MOF. (25 \u20ac)<\/p>\n

Estandon Vignerons, Provence<\/strong><\/p>\n

Cuv\u00e9e Estandon L\u00e9gende 2012<\/strong> (och \u00e4ven 2014), en fyllig, n\u00e4stan tuggig ros\u00e9 v\u00e4rd att spara ett par extra \u00e5r om man vill (s\u00e4rskilt 2014), som g\u00e5r utm\u00e4rkt till mat. (18 \u20ac)<\/p>\n

Loire Propri\u00e9t\u00e9s<\/strong><\/p>\n

En avgjort oromantiskt namn p\u00e5 ett kooperativ med 250 druvodlare i Loiredalen.<\/p>\n

Jubelation Le Pallet 2010, Muscadet S\u00e8vre & Maine<\/strong>, en ”cru”-Muscadet gjord i en av underappellationerna. Har f\u00e5tt tre \u00e5r p\u00e5 f\u00e4llningen (lite liknande kvalitetschampagner, \u00e4ven om denna Muscadet givetvis inte \u00e4r mousserande), vilket har gett vinet ansenlig fyllighet och en citruskarakt\u00e4r. L\u00e5ngt ifr\u00e5n de vanliga Muscadet-vinerna.<\/p>\n

\"Muscadet
Muscadet Jubilation le Pallet, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Ortas Cave de Rasteau<\/strong><\/p>\n

”F\u00f6r v\u00e5ra b\u00e4sta cuv\u00e9er ber vi v\u00e5ra druvodlare att minska avkastningen genom att sk\u00e4ra bort vissa druvor och sl\u00e4ppa dem p\u00e5 marken, gr\u00f6n sk\u00f6rd, inte alltid l\u00e4tt. Men de kompenseras av h\u00f6gre druvpriser”, sa Antoine M\u00fcller, general manager.<\/p>\n

Rasteau Ico(o)n 2010<\/strong>, ett mycket t\u00e4tt, koncentrerat och kraftfullt vin med mycket ny ek. F\u00f6r de som gillar vin med eklagring. (46 \u20ac)<\/p>\n

Les Vignerons de Tutiac<\/strong><\/p>\n

Ett mycket ovanligt Bordeaux-vin fr\u00e5n detta kooperativ p\u00e5 H\u00f6gra Stranden.<\/p>\n

Lieu-Dit Verdot 2011<\/strong>, gjord av 100 % petit verdot, som mer och mer anv\u00e4nds som en ”krydda” i Bordeaux-blandningar, men det \u00e4r mycket ovanligt att hitta druvan p\u00e5 egen hand. Mycket kryddigt med intensiv syra och bra kropp. Intressant illustration av vad detta kan bidra med i en blandning. (14 \u20ac)<\/p>\n

De g\u00f6r ocks\u00e5 en n\u00e4stan lika s\u00e4llsynt 100 % malbec: Lieu-Dit La Pointe Malbec 2012<\/strong> (f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen de g\u00f6r den, vid denna unga \u00e5lder lite allt f\u00f6r pr\u00e4glad av ek).<\/p>\n

\"Petit
Petit Verdot and Malbec from Tutiac, Bordeaux, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Vinovalie les Vignerons d’Ovalie<\/strong><\/p>\n

Ett ungt kooperativ, som skapades 2006 genom en sammanslagning av fyra mindre i Sydv\u00e4stra Frankrike i n\u00e5gra intressanta men f\u00f6ga k\u00e4nda appellationer: Gaillac, Fronton, Cahors.<\/p>\n

Astrolabe Gaillac Vendanges Tardives 2012<\/strong>, et l\u00e4ckert sent sk\u00f6rdat (s\u00f6tt) vin, mycket aromatiskt och med en snarast sm\u00f6rig-kr\u00e4mig munk\u00e4nsla. (19 \u20ac)<\/p>\n

Andra kooperativ som \u00e4r med i organisationen Marques & Coop:<\/p>\n