{"id":321219,"date":"2015-05-19T12:14:43","date_gmt":"2015-05-19T10:14:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=321219"},"modified":"2021-01-13T17:46:07","modified_gmt":"2021-01-13T16:46:07","slug":"bordeaux-det-klassiska-en-introduktion-till-medoc","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vindistrikt\/bordeaux-det-klassiska-en-introduktion-till-medoc\/","title":{"rendered":"Bordeaux, det klassiska, en introduktion till Medoc"},"content":{"rendered":"

Vad \u00e4r det man mest f\u00f6rknippar med Bordeaux, om inte druvan cabernet sauvignon och slotten i M\u00e9doc?<\/p>\n

Cabernet sauvignon<\/h2>\n

Bland de bl\u00e5 druvorna finns det knappast n\u00e5gon druva som \u00e4r s\u00e5 k\u00e4nd som cabernet sauvignon. Vartenda vinland med sj\u00e4lvaktning v\u00e4rlden \u00f6ver har en cabernet sauvignon-odling. Dess stil och karakt\u00e4r \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga vin\u00e4lskare sj\u00e4lva kvintessensen av ett h\u00f6gklassigt och lagringsdugligt vin. \u00c4ven om cabernet sauvignon, tillsammans med chardonnay, \u00e4r vinv\u00e4rldens globetrotter s\u00e5 har den sin hemvist i Bordeaux och framf\u00f6r allt i den v\u00e4ldr\u00e4nerade grus- och sandjorden som finns i M\u00e9doc och Graves.<\/p>\n

\"Ripe
Ripe Cabernet Sauvignon at Chateau de France, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Pratar man om att l\u00e4gga ner ett vin i k\u00e4llaren och gl\u00f6mma det under 20 \u00e5r \u00e4r det f\u00f6r det mesta en Bordeaux man pratar om. Cabernet sauvignon har goda lagringsegenskaper bl a p\u00e5 grund av sin h\u00f6ga tanninhalt. Tannin \u00e4r garvsyre\u00e4mnen som finns mer eller mindre i alla r\u00f6da viner och som fungerar som vinets eget konserveringsmedel. Men mer i Bordeaux \u00e4n i m\u00e5nga andra viner. Gott om frukt, p\u00e5minnande om svarta vinb\u00e4r, finns ocks\u00e5 i en cabernet, och en karakt\u00e4r av jordk\u00e4llare och cedertr\u00e4 (t ex nyv\u00e4ssad blyertspenna eller cigarrl\u00e5da). En viss stramhet och str\u00e4vhet k\u00e4nns de f\u00f6rsta \u00e5ren och man b\u00f6r i de flesta fall v\u00e4nta, om inte i 20 \u00e5r, s\u00e5 i alla fall ett par \u00e5r p\u00e5 de flesta Bordeaux-viner.<\/p>\n

\"The
The barrel cellar at Chateau Haut Brion, Bordeaux, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Cabernet sauvignon \u00e4r den dominerande druvan i M\u00e9doc och Graves, men inte den enda f\u00f6rekommande. Inga Bordeaux-viner, varken de r\u00f6da eller vita, best\u00e5r till 100 % av en druvsort (fast det finns f\u00f6rst\u00e5s undantag). I M\u00e9doc och Graves blandar man upp cabernet sauvignon med den mjukare och rundare merlot och sl\u00e4ktingen cabernet franc.<\/p>\n

Ytterligare tv\u00e5 bl\u00e5 druvor finns h\u00e4r, malbec och petit verdot, men i liten omfattning. Samtliga druvor tillf\u00f6r n\u00e5got till vinet men en annan f\u00f6rdel \u00e4r den s\u00e4kerhet man har att vid d\u00e5lig v\u00e4derlek \u00e5tminstone n\u00e5gon druvsort klarar sig helskinnad in till j\u00e4skaren.<\/p>\n

En typisk blandning i M\u00e9doc \u00e4r 65 % cabernet sauvignon, 20 % merlot, 10 % cabernet franc och 5 % petit verdot.<\/p>\n

\"Chateau
Chateau Pichon Longueville Comtesse de Lalande , copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

M\u00e9docs slott, med sin klassificering<\/h2>\n

En resa i M\u00e9doc \u00e4r lite som en sagoboksresa. De vackra slotten ligger n\u00e4stan v\u00e4gg i v\u00e4gg och alla har vi l\u00e4st om i vinb\u00f6ckerna. Landskapet, d\u00e4remot, \u00e4r platt och tr\u00e5kigt men det kompenseras mer \u00e4n v\u00e4l av alla ber\u00f6mda slott man ser.<\/p>\n

Mycket andas tradition och gamla anor i M\u00e9doc, inte minst den klassificering av M\u00e9doc-slotten som gjordes till v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris 1855 och som fortfarande g\u00e4ller idag, mer \u00e4n 150 \u00e5r efter. 60 slott klassificerades och delades in i fem grupper, premier grand cru class\u00e9, deuxi\u00e8me grand cru class\u00e9 osv. Endast en \u00e4ndring har gjorts. 1973 flyttades Ch\u00e2teau Mouton-Rothschild upp fr\u00e5n andra cru till f\u00f6rsta cru, n\u00e5got som gamle Baron Philippe Rothschild hade k\u00e4mpat f\u00f6r \u00e4nda sedan han tog \u00f6ver slottet p\u00e5 20-talet.<\/p>\n

\"Chateau
Chateau Margaux, Bordeaux, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rsta gruppen best\u00e5r nu av fem slott: F\u00f6rutom Mouton, \u00e4ven Ch\u00e2teau Latour, Lafite-Rothschild, Margaux och Haut-Brion. Det sistn\u00e4mnda slottet ligger i Graves och var det enda icke-M\u00e9doc-slott som fick vara med i klassificeringen.<\/p>\n

Kvaliteten p\u00e5 m\u00e5nga av de 60 \u201cgrand cru\u201d-slotten har utan tvivel \u00e5kt lite berg- och dalbana under dessa 150 \u00e5r, men idag \u00e4r den ganska stabil i de allra flesta fall.<\/p>\n

\"The
The wine cellar at Chateau Lafite, Pauillac, Bordeaux, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n familjejordbruk till f\u00f6rs\u00e4kringsj\u00e4ttar<\/h2>\n

Ekonomiska kriser har drabbat \u00e4ven M\u00e9doc under \u00e5rens lopp, vilket har f\u00e5tt till f\u00f6ljd att m\u00e5nga slott idag inte l\u00e4ngre \u00e4r familje\u00e4gda. Stora multinationella f\u00f6retag, modehus, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, banker och andra har gett sig in i leken. Dryckes- och livsmedelsj\u00e4tten Suntory fr\u00e5n Japan k\u00f6pte i b\u00f6rjan av 80-talet Ch\u00e2teau Lagrange, en 3e cru i Saint-Julien. Att utl\u00e4ndska f\u00f6retag k\u00f6per upp slott i Bordeaux \u00e4r en nationell angel\u00e4genhet och franska regeringen gav sitt tillst\u00e5nd till aff\u00e4ren enbart p\u00e5 villkor att Suntory investerade ytterligar 10 miljoner francs i slottet efter k\u00f6pet (mycket pengar p\u00e5 den tiden). Investeringen visade sig bli 200 miljoner francs…<\/p>\n

\"Chateau
Chateau Pichon Longueville Comtesse de Lalande , copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Ch\u00e2teau Lagrange har idag en av M\u00e9docs modernaste vinanl\u00e4ggningar och g\u00f6r samtidigt ett av de b\u00e4sta vinerna. (Men under senaste \u00e5rtiondet har det varit lite av h\u00f6gs\u00e4song i byggnadsbranschen i Bordeaux. M\u00e5nga slott har pl\u00f6jt ner osannolika summor pengar i att bygga nya, tjusiga vink\u00e4llare, ofta arkitektoniska underverk. Ifall du undrade vart alla pengar tar v\u00e4gen.)<\/p>\n

Att bli uppk\u00f6pt av stora f\u00f6retag \u00e4r allts\u00e5 inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis av ondo. Titta \u00e4ven p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget AXA som h\u00f6r till j\u00e4ttarna i Bordeaux idag. De \u00e4ger ett 10-tal slott i Bordeaux, bl a det prestigefyllda andra cru-slottet Ch\u00e2teau Pichon-Longueville-Baron (nyligen omd\u00f6pt till bara Pichon-Baron) i Pauillac. En annan nybliven vinslotts\u00e4gare \u00e4r modehuset Chanel som k\u00f6pte Ch\u00e2teau Rausan-Segla, en andra cru i Margaux.<\/p>\n

L\u00e4s mer om 1855-\u00e5rs klassificering h\u00e4r:<\/p>\n