En gr\u00e5kulen oktoberdag fylldes entreplanet p\u00e5 G\u00e5rdsv\u00e4gen 18 av de ljuvligaste dofter av sherry i olika tappningar. Det var inte mindre \u00e4n 13 olika varianter av sherry ur Gonz\u00e1lez Byass portf\u00f6lj som jag skulle prova tillsammans med Antonio Flores, deras chefsvinmakare. Med var \u00e4ven Carlos Gonz\u00e1lez-Gordon, f\u00f6rs\u00e4ljningschef och medlem av \u00e4garfamiljen.<\/p>\n
F\u00f6rutom dofterna var f\u00e4rgspektrumet fr\u00e5n de 13 vinerna mycket varierande, fr\u00e5n ljust gul med viss opacitet i det f\u00f6rsta vinet till brungr\u00f6n tj\u00e4rf\u00e4rg i det sista!<\/p>\n
I sin inledning visade Antonio Flores hur man hos Gonz\u00e1lez Byass g\u00e5r till v\u00e4ga f\u00f6r att producera sitt vin i linje med de traditionella metoder som omr\u00e5det Jerez anbefaller, till exempel solerasystemet.<\/p>\n Antonio Flores betonade att Gonz\u00e1lez Byass vinkvalitet och j\u00e4mnhet \u2013 som g\u00f6r att en flaska Tio Pepe smakar likadant \u00f6verallt d\u00e4r den dricks – bygger p\u00e5 fem grundpelare:<\/p>\n De h\u00e4r fem grundpelarna \u00e4r ju samtidigt de faktorer som generellt g\u00f6r Sherryn till den unika dryck den \u00e4r, och det kan d\u00e4rf\u00f6r vara p\u00e5 sin plats att kortfattat f\u00f6rklara vad de st\u00e5r f\u00f6r.<\/p>\n Albariza \u00e4r en mycket por\u00f6s n\u00e4stan vit jordm\u00e5n med huvudsakligen krita och kalk som best\u00e5ndsdelar. Porositeten g\u00f6r att den f\u00f6rm\u00e5r absorbera den nederb\u00f6rd som huvudsakligen faller koncentrerat p\u00e5 vintern, f\u00f6r att sedan avge fukt till vinrankornas r\u00f6tter under den torra och heta sommarperioden. Den vita f\u00e4rgen och bildandet av en torr skorpa under sommaren hj\u00e4lper till att bevara fuktigheten i marken.<\/p>\n Till bilden h\u00f6r ocks\u00e5 att DO (denominaci\u00f3n de origen) omr\u00e5det Jerez har havsvindar fr\u00e5n sydv\u00e4st, ponienten<\/em>, som under n\u00e4tterna f\u00f6r in svalkande luft. Det ger en neddunstning som absorberas av marken. En sorts naturlig konstbevattning!<\/p>\n Palomino<\/strong> \u00e4r en ganska neutral druva med l\u00e5g syra som har f\u00f6rm\u00e5gan att dels ge god avkastning i sk\u00f6rdevolym och dels t\u00e5la v\u00e4rme och vattenbrist mycket bra. I Jerez \u00e4r det inte terroiren och koncentrationen av frukten genom l\u00e5gt sk\u00f6rdeuttag som ger karakt\u00e4r \u00e5t de torra vinerna. I st\u00e4llet \u00e4r det s\u00e4ttet de lagras p\u00e5. Palominos egenskaper \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r idealiska.<\/p>\n Redan vid sk\u00f6rden avg\u00f6r vinmakaren om druvorna skall klassas som fino eller oloroso material. I det senare fallet f\u00e5r vinet efter j\u00e4sningen endast underg\u00e5 oxidativ lagring (se nedan).<\/p>\n Pedro ximenez<\/strong> (PX) \u00e4r naturligt s\u00f6t och torkas efter sk\u00f6rd p\u00e5 halmmattor f\u00f6r att ge h\u00f6gre sockerkoncentration. Musten kan ha upp till 300 g\/l. Druvan anv\u00e4nds f\u00f6r produktion av s\u00f6t sherry. Det \u00e4r mycket vanligt, och till\u00e5tet, att ta hj\u00e4lp av druvor fr\u00e5n Montilla Moriles, ett distrikt l\u00e4ngre in i landet, d\u00e4r druvorna l\u00e4ttare torkar eftersom man h\u00e4r slipper fukten fr\u00e5n havet.<\/p>\n Moscatel<\/strong> anv\u00e4nds f\u00f6r produktion av s\u00f6ta viner, dock i mycket liten omfattning.<\/p>\n Flor<\/em> skapas av naturliga j\u00e4stsvampar som l\u00e4gger sig som ett lock ovanp\u00e5 vinet och f\u00f6rhindrar oxidering.<\/p>\n Efter pressning och alkoholj\u00e4sning, vanligtvis numera i rostfria st\u00e5ltankar, g\u00f6r vinmakaren en f\u00f6rsta bed\u00f6mning av vinets karakt\u00e4r. Om det ska lagras vidare till fino s\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rks alkoholhalten till strax under 16 %, eftersom j\u00e4sten d\u00f6r vid h\u00f6gre.<\/p>\n Vinet tappas \u00f6ver p\u00e5 fat. F\u00f6r att flor ska utvecklas kr\u00e4vs ett visst utrymme med luft ovanf\u00f6r vinet. D\u00e4rf\u00f6r fyller man fatet till endast ca fem sj\u00e4ttedelar. Det syre som finns konsumeras gradvis av j\u00e4stsvamparna som ocks\u00e5 konsumerar eventuellt restsocker, flyktiga syror, glycerin, och alkohol. N\u00e4r dessa n\u00e4rings\u00e4mnen f\u00f6r j\u00e4sten \u00e4r \u201dupp\u00e4tna\u201d d\u00f6r flort\u00e4cket av sig sj\u00e4lvt. Processen h\u00e5lls vid liv genom att nytt vin fylls p\u00e5 i solerasystemet (se nedan). Den h\u00e4r biologiska processen skapar vinets smak tillsammans med det som sakta kan extraheras ur de gamla faten som anv\u00e4nds f\u00f6r lagringen.<\/p>\n N\u00e4r floret inte utvecklas l\u00e4ngre f\u00e5r vinmakaren slutgiltigt avg\u00f6ra om man ska l\u00e5ta vinet oxidera n\u00e5got f\u00f6r att bli en amontillado. I s\u00e5 fall tills\u00e4tter man alkohol upp till ca 20 %.<\/p>\n All fino och amontillado-sherry framst\u00e4lls i princip p\u00e5 detta s\u00e4tt.<\/p>\n Vinerna blir l\u00e4tta genom att floret reducerar glycerinet. Amontilladon f\u00e5r en m\u00f6rkare f\u00e4rg genom kontakten med syret.<\/p>\n Druvor som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan klassats som oloroso underg\u00e5r aldrig n\u00e5gon flor-process. De f\u00f6rst\u00e4rks efter j\u00e4sning till 17-22 % alkohol och f\u00f6rs \u00f6ver till gamla fat som fylls till fem sj\u00e4ttedelar f\u00f6r att lagras. Luften \u00f6verst ger en oxidation redan fr\u00e5n start.<\/p>\n Vinerna blir kraftigare tack vare att smaker extraheras ur faten och den h\u00f6gre graden av glycerin. F\u00e4rgen blir m\u00f6rkt brunr\u00f6d.<\/p>\n Vin med beteckningen palo cortado \u00e4r ett specialfall (f\u00f6rst\u00e4rkta till 17-22 %) och olika producenter har olika s\u00e4tt att producera det. I princip kan man s\u00e4ga att det \u00e4r ett mellanting mellan en amontillado och en oloroso. Det har f\u00e4rgen och kraften i smaken som en oloroso, men doften som en amontillado. Vanligt \u00e4r att syretillg\u00e5ngen i lagringsfaten \u00e4r minimal f\u00f6r en f\u00f6rsiktig l\u00e5ngsam oxidering.<\/p>\n Samtliga viner av palominodruvan j\u00e4ses ut till torra viner och har olika alkoholf\u00f6rst\u00e4rkning. Den g\u00f6r man allts\u00e5 efter j\u00e4sningen.<\/p>\n De viner som framst\u00e4lls av PX och moscatel f\u00f6r att vara s\u00f6ta f\u00e5r normalt bara j\u00e4sa till en alkoholhalt av ca 5 % innan de f\u00f6rst\u00e4rks till mellan 15 och 22 %. PX-viner \u00e4r ofta m\u00f6rkbruna och efter lagring tjockflytande, n\u00e4stan svarta med ett restsocker p\u00e5 upp till 400 g\/l.<\/p>\n Man g\u00f6r olika blandningar mellan torra och s\u00f6ta viner f\u00f6r att framst\u00e4lla de olika sherrystilar som funnits p\u00e5 marknaden sedan l\u00e4nge, till exempel cream sherry som vanligen \u00e4r en blandning mellan en oloroso och en PX.<\/p>\n Man kan inte tala om fatlagring i Jerez utan att f\u00f6rklara den 5e pelaren f\u00f6r att h\u00e5lla en j\u00e4mn vinkvalitet.<\/p>\n I grunden h\u00e4nder f\u00f6ljande:<\/p>\n Jag beskrev ovan att vinerna klassificerades vid olika tillf\u00e4llen av vinmakaren och det unga vinet klassas efter j\u00e4sning och f\u00e5r tillbringa en tid i en \u201dv\u00e4nthall\u201d, s k sobretabla<\/em>, d\u00e4r sedan en ny klassificering sker, beroende p\u00e5 vinets karakt\u00e4r. Faten det lagras i \u00e4r gamla och ska inte ha n\u00e5gon ekkarakt\u00e4r kvar.<\/p>\n Solera systemet \u00e4r en dynamisk process d\u00e4r man i en kedja av omtappningar ers\u00e4tter en del av det \u00e4ldsta vinet med nytt vin. Eftersom reglerna i Jerez s\u00e4ger att man aldrig f\u00e5r ers\u00e4tta mer \u00e4n 1\/3 av vinet varje \u00e5r i en solera, s\u00e5 inneb\u00e4r det att all sherry m\u00e5ste lagras minst tre \u00e5r f\u00f6r att f\u00e5 kallas sherry.<\/p>\n Systemet illustreras vanligen med fat som ligger staplade ovanp\u00e5 varandra d\u00e4r \u00e4ven de understa faten kallas solera<\/em>. Fr\u00e5n dessa tappar man vinet p\u00e5 flaska. Faten i de h\u00f6gre skikten kallas criaderas<\/em> (barnkammare). Den nedersta raden (ovanf\u00f6r solera<\/em>) \u00e4r 1a criaderan, andra raden 2a criaderan, osv. Solerasystemet kan inneh\u00e5lla 8 criaderas eller ibland t o m fler.<\/p>\n S\u00e5 till sj\u00e4lva provningen. Den inleddes med att vi i de fem f\u00f6rsta vinerna fick prova oss fram genom \u201dde olika faserna av en Tio Pepe\u201d, som Antonio Flores uttryckte det.<\/p>\n F\u00f6rsta glaset inneh\u00f6ll ett ungt vin fr\u00e5n \u00e5rets sk\u00f6rd i augusti och var resultatet av en snabb f\u00f6rsta j\u00e4sning och en l\u00e5ngsam andra j\u00e4sning. Gul f\u00e4rg med viss opacitet, m\u00e5ttlig syra, bra frukt. Ovanligt v\u00e4lsmakande f\u00f6r en s\u00e5 ung produkt! Framtiden f\u00f6r vinet var \u00e4nnu inte best\u00e4md, men det kan bli en fino.<\/p>\n Det andra glaset inneh\u00f6ll en Sobretabla Fino som h\u00f6ll en alkoholhalt p\u00e5 11,9 %. Det var torrt, men med viss syra, ren frukt, inslag av citrus och en bra eftersmak. Vinet hade ren gul f\u00e4rg och \u00e4r basvinet f\u00f6r fino i Gonz\u00e1lez Byass solerasystem. I det h\u00e4r fallet var det p\u00e5t\u00e4nkt som en tredje criadera. Ett vin man med viss njutning kunde dricka som det var.<\/p>\n I n\u00e4sta glas har vi kommit l\u00e4ngre i soleraprocessen och vinet har efter drygt 4 \u00e5r i fat blivit en f\u00e4rdig Fino Tio Pepe<\/strong> (Systembolaget 8225-02, 54 kr, halvflaska). H\u00e4r h\u00e5ller vinet 15 % alkohol, \u00e4r ljust guldgult, klart. Djup doft av j\u00e4st, mandel, \u00e4pplen och mycket torr smak med inslag av torkad frukt och salt. L\u00e5ng eftersmak. Uts\u00f6kt till de serverade saltade mandlarna! Antonio Flores kallade det h\u00e4r vinet Andaluciens sol i flaska!<\/p>\n I det 4e glaset har floret f\u00f6rbrukat sig sj\u00e4lv och vinet har d\u00e4rmed blivit utsatt f\u00f6r viss oxidation.<\/p>\n Detta \u00e4r en solera kallad Vina AB Amontillado<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76536-02, 89 kr, halvflaska) som totalt lagrats ca 10 \u00e5r p\u00e5 fat. Den gula f\u00e4rgen har f\u00e5tt en brun anstrykning, doften har en viss oxiderad ton med inslag av j\u00e4sttoner, mandel, n\u00f6tter och vanilj. Torr smak med aromer fr\u00e5n fatlagringen.<\/p>\n H\u00e4rn\u00e4st fick vi hoppa djupt in bland glasen f\u00f6r att hitta ett som var m\u00f6rkt b\u00e4rnstensf\u00e4rgat och inneh\u00f6ll det sista vinet i en biologisk process. Antonio Flores kallade det en Tio Pepe som \u00e4r gammal och vis, men det var en Amontillado VORS Del Duque<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76537-02, 229kr, halvflaska) som har mer \u00e4n 30 \u00e5r p\u00e5 nacken. M\u00f6rkt guldgul, Visst inslag av j\u00e4st i den kraftiga doften som domineras av torkad frukt och aromer fr\u00e5n den l\u00e5nga fatlagringen. Torr kraftig smak med br\u00e4nda toner och l\u00e5ng eftersmak.<\/p>\n Den andra halvleken av provningen, den oxiderade, b\u00f6rjade med att vi i det femte glaset fick prova det basvin som \u00e4r grunden f\u00f6r Gonz\u00e1lez Byass Oloroso, Sobretabla Oloroso. Prim\u00e4raromerna fr\u00e5n frukten finns kvar, men vinet har en m\u00f6rkare, gyllengul f\u00e4rg och redan nu mer oxidativ karakt\u00e4r. H\u00e4r k\u00e4nns bl a torkad frukt och eldighet fr\u00e5n alkoholf\u00f6rst\u00e4rkningen till ca 18 %. Smaken \u00e4r fylligare \u00e4n den hos Fino motsvarigheten och med inslag av torkad frukt.<\/p>\n Man b\u00f6rjar h\u00e4r ana vilken karakt\u00e4r vinet kan f\u00e5 efter m\u00e5nga \u00e5r i Solerasystemet. Klart intressant att j\u00e4mf\u00f6ra med inneh\u00e5llet i det andra glaset.<\/p>\n Glas nummer sex inneh\u00f6ll Alfonso Oloroso<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76566-02, 89 kr, halvflaska) som tillbringat 8 \u00e5r i Solerasystemet och hunnit f\u00e5 en klart m\u00f6rkare f\u00e4rg. Doften \u00e4r full av torkad frukt och \u00e4ven inslag av \u00e4mnen fr\u00e5n faten. Smaken var fyllig och smakrik med inslag av torkad frukt, n\u00f6tter. L\u00e5ng eftersmak med sp\u00e5r av s\u00f6tma trots att restsockret l\u00e5g p\u00e5 3,5 g\/l. F\u00f6rklaringen enligt Antonio Flores var den relativt h\u00f6ga glycerinhalten (ca 10-12 g\/l).<\/p>\n Sedan kom den intressanta varianten Palo Cortado i det sjunde glaset: Leonor Palo Cortado<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76565-02, 89 kr, halvflaska). Det finns olika f\u00f6rklaringar till hur palo cortado uppstod ursprungligen, men idag hos Gonz\u00e1lez Byass tar man ett vin som \u00e4r t\u00e4nkt som fino och f\u00f6rst\u00e4rker det till 18 % alkohol och l\u00e5ter det \u00e5ldras i solerasystemet i 12 \u00e5r (i genomsnitt).<\/p>\n F\u00e4rgen \u00e4r guldbrun och vinets doft p\u00e5minner om en amontillados, med mandel och n\u00f6tter, men smaken \u00e4r klart kraftigare med l\u00e5ng eftersmak av torkad frukt<\/p>\n Alkoholhalten var h\u00e4r 18 % och fortfarande \u00e4r det 100 % palomino i flaskan.<\/p>\n Som specialvariant inneh\u00f6ll glas nummer \u00e5tta en Palo Cortado med \u00e5rg\u00e5ng, A\u00f1ada Palo Cortado 1982<\/strong>. Vinet var buteljerat i november 2011, hade en m\u00f6rkt guldgul f\u00e4rg och doft av tobak, russin, b\u00e5tlack. Smaken var mjukt russin- och n\u00f6tfruktig och mindre pregnant \u00e4n en oloroso. L\u00e5ng, torr eftersmak \u00e5terigen fr\u00e5n 100 % palomino. Det h\u00e4r vinet har inte passerat genom solerasystemet utan framst\u00e4llts p\u00e5 ett s\u00e4tt som liknar det som colheita-portvin framst\u00e4lls p\u00e5. H\u00e4r anv\u00e4nds dock mindre fat, men vinet f\u00e5r ligga ifred p\u00e5 detta under hela lagringstiden. Man tillverka mycket sm\u00e5 kvantiteter av detta vin, och prislappen \u00e4r d\u00e4refter.<\/p>\n N\u00e4r vi nu var inne p\u00e5 gamla viner passade det bra att forts\u00e4tta med glas nummer 10 som inneh\u00f6ll Apostoles Palo Cortado VORS<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76538-02, 229 kr, halvflaska). Det h\u00e4r vinet \u00e4r en cuv\u00e9e best\u00e5ende av 87 % palomino och 13 % PX. Vinerna har efter f\u00f6rst\u00e4rkning f\u00e5tt \u00e5ldras 12 \u00e5r i separata soleras med fat av amerikansk ek. D\u00e4refter har de blandats och lagrats vidare i en egen solera d\u00e4r vinet f\u00e5tt vara kvar i ytterligare 18 \u00e5r.<\/p>\n Resultatet \u00e4r ett fantastiskt vin b\u00e5de i n\u00e4sa och gom. Vinet kallas av Gonz\u00e1lez Byass \u201dVino Amoroso!<\/strong>\u201d och \u00e4r inte ok\u00e4nt i Sverige eftersom det bl a vann Munsk\u00e4nkarnas pris f\u00f6r b\u00e4sta starkvin f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan.<\/p>\n I glas nummer 11, Matusalem Oloroso VORS<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76543-02, 229 kr, halvflaska), hade PX-halten \u00f6kat till 25 %. Man g\u00f6r vinet p\u00e5 ungef\u00e4r samma s\u00e4tt som Apostoles, men palominodelen har en olorosokarakt\u00e4r och blandningen har skett efter 15 \u00e5rs separat lagring i olika solera, innan slutlagring i en egen solera. Restsockret \u00e4r h\u00e4r 120 g\/l. Vinet har en mjuk fin s\u00f6tma. F\u00e4rgen \u00e4r m\u00f6rkbrun och doften \u00e4r full av torkade frukter, russin och n\u00f6tter, samt fat. En liten beska finns i smaken och den kommer fr\u00e5n den amerikanska eken. Detta \u00e4r ett h\u00e4rligt olorosovin av typen cream-sherry<\/em> som passar utm\u00e4rkt till bl a Stilton-ost.<\/p>\n De sista tv\u00e5 vinerna var gjorda bara p\u00e5 PX. Till skillnad fr\u00e5n de torra sherrytyperna h\u00f6ll dessa tv\u00e5 viner en alkoholhalt p\u00e5 drygt 15 %.<\/p>\n Glas nummer 12 inneh\u00f6ll Noe Pedro Ximenez VORS<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76545-02, 244 kr, halvflaska). Det hade en restsockerhalt p\u00e5 400 g\/l (!), en brun f\u00e4rg med gr\u00f6na kanter. Doften var mjuk med inslag av kaffe, fikon, vanilj. Smaken var fantastisk, och vinet en dessert i sig sj\u00e4lv. Antonio Flores kallade det \u201djordens frukt\u201d. Vinet har lagrats i genomsnitt 30 \u00e5r i egen solera.<\/p>\n I sista glaset \u00e5terfanns den mer vardagliga PX:en Nectar Pedro Ximenez<\/strong> (Best\u00e4llningssortimentet (*) 76540-2, 89 kr, halvflaska) som funnits en tid p\u00e5 Bolaget. Det \u00e4r en bra representant f\u00f6r hur en PX-sherry ser ut och smakar. M\u00f6rkbrun i f\u00e4rgen, n\u00e4stan sirapsliknande i konsistensen, med en intensivt s\u00f6t smak med inslag av fikon, kaffe, mm. Fungerar perfekt att h\u00e4lla p\u00e5 glass som s\u00e5s! Det h\u00e4r vinet har f\u00e5tt 9 \u00e5r i egen Solera.<\/p>\n Denna grundliga genomg\u00e5ng med Antonio Flores var en mycket bred och bra provkarta \u00f6ver var sherry-tillverkningen st\u00e5r idag. Det \u00e4r bara att ta f\u00f6r sig. Det b\u00f6rjar finnas en hel del att v\u00e4lja p\u00e5 b\u00e5de fr\u00e5n Gonzalez Byass och andra producenter (i best\u00e4llningssortimentet (*)).<\/p>\n Provningen arrangerades av Nigab, Gonzalez Byass import\u00f6r i Sverige.<\/em><\/p>\n Carl-Erik Kanne<\/strong> \u00e4r aktiv Munsk\u00e4nk och pension\u00e4r med tid att botanisera och kommentera det allt st\u00f6rre fl\u00f6det av kvalitetsviner. Carl-Erik skriver om vinprovningar och vinarrangemang i Stockholm f\u00f6r BKWine Magazine.<\/em><\/p>\n (*) \u201dBest\u00e4llningssortimentet\u201d , BS = Import\u00f6rernas sortiment. <\/i><\/b><\/p>\n Det \u00e4r import\u00f6rerna som v\u00e4ljer ut vinerna i best\u00e4llningssortimentet (BS). Det \u00e4r import\u00f6rerna som lagerf\u00f6r varan och som st\u00e5r f\u00f6r transportkostnaden. Transportkostnaden \u00e4r med andra ord inbakad i priset. Systembolaget utf\u00f6r ingen \u201dkvalitetskontroll\u201d eller urval i BS. D\u00e4rmed inte sagt att vinerna i best\u00e4llningssortimentet \u00e4r s\u00e4mre, eller mindre intressanta. Oftast tv\u00e4rt om! I \u201cbest\u00e4llningssortimentet\u201d hittar man ofta mycket intressantare viner \u00e4n i Systembolagets \u201cstandardsortiment\u201d.<\/i><\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det fel att r\u00e4kna in BS i \u201dSystembolagets sortiment\u201d som vissa monopol-debatt\u00f6rer g\u00f6r f\u00f6r att vilseleda. Tack vare p\u00e5tryckningar fr\u00e5n EU tvingades Systembolaget att acceptera \u201dbest\u00e4llningssortimentet\u201d f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Detta har lett till att det idag finns m\u00e5nga fler viner att tillg\u00e5 i Sverige \u00e4n i det smala och begr\u00e4nsade sortiment som Systembolaget sj\u00e4lvt har.<\/i><\/p>\n BS \u00e4r import\u00f6rernas sortiment; Systembolaget \u00e4r bara utl\u00e4mningsst\u00e4lle. Det \u00e4r viner som du skulle hitta i vanliga vinbutiker om vi inte hade monopol. Plus m\u00e5nga andra som ocks\u00e5 skulle hitta till Sverige om monopolet slopades, nya sp\u00e4nnande viner som inte alls finns i Sverige idag.<\/i><\/p>\n Det \u00e4r l\u00e4tt att best\u00e4lla viner ur best\u00e4llningssortimentet: Man g\u00f6r det direkt p\u00e5 Systembolagets sajt eller via vinimport\u00f6ren. (Red.)<\/em><\/p>\n [box type=”info” style=”rounded” border=”full”]<\/p>\n![\"Antoni](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/AFlores-400x500.jpg\")
\n
Albariza<\/h2>\n
Druvorna<\/h2>\n
![\"Flor](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Flor-aclarada.jpg\")
Flor<\/h2>\n
Crianza-oxidering<\/h2>\n
Solerasystemet<\/h2>\n
Hur smakar vinerna?<\/h2>\n
![\"Sherry](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/DSC_9523.jpg\")
Mer syre i vinet<\/h2>\n
![\"Tasting](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/IMG_0656.jpg\")