Detta \u00e4r den andra av fem i en serie artiklar om Shafer Vineyards. L\u00e4s dem alla:<\/em><\/p>\n En sak som \u00e4r s\u00e4kert h\u00e4r i livet \u00e4r att om du \u00e4r en kalifornisk vinmakare med en ganska stor del av merlot i din portf\u00f6lj s\u00e5 finns det praktiskt taget inget effektivt s\u00e4tt att undvika en ing\u00e5ende diskussion av filmen Sideways och dess konsekvenser. \u00c4mnet verkar vara ganska ol\u00f6sbart, som likt en stenh\u00e5rd filmgangster. Men eftersom merlotf\u00f6rs\u00e4ljningen rasade bara f\u00f6r att en rollfigur i en film sa att det inte var vad man skulle dricka, s\u00e5 vi \u00e4lskar den historien! Jag kan se Doug vara p\u00e5 v\u00e4g dit, och jag kan se resten av oss, tjugo personer eller s\u00e5, spetsa v\u00e5ra \u00f6ron …<\/p>\n Shafer Vineyards har tillverkat merlot sedan 1983. I Kalifornien brukade merlot vara en blandningsdruva. Ingen t\u00e4nkte p\u00e5 att g\u00f6ra ett vin enbart av merlot; till stor del det anv\u00e4ndes f\u00f6r att mjuka upp de h\u00e5rda tanninerna i cabernet sauvignon. Men i b\u00f6rjan av 1980, i och med att intresset f\u00f6r kaliforniska viner och cabernet sauvignon i synnerhet b\u00f6rjade mogna, s\u00f6kte m\u00e5nga kaliforniska vinmakare ett s\u00e4tt att skilja ut sig gentemot \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare och distribut\u00f6rer. Speciellt p\u00e5 \u00f6stkusten och p\u00e5 New York-scenen. Sikta p\u00e5 att vara den som sticker ut, den som kommer med n\u00e5got nytt; Doug och John Shafer beslutar sig f\u00f6r att g\u00f6ra ett vin med ren merlot. Detta fungerade mycket bra och andra f\u00f6ljde.<\/p>\n Men sedan dess har kaliforniska merlot utvecklats till n\u00e5got ganska volyminriktat och billigt. Doug minns att i mitten p\u00e5 1990-talet kunde man g\u00e5 till en restaurang och merloturvalet var tjugo viner. Pinot noir, d\u00e4remot, fanns kanske bara fyra.<\/p>\n ”Jag kunde dessa merloter. Jag kunde s\u00e4ga till restauranger, du har den eller den; dessa \u00e4r inte s\u00e5 bra. Och de sa, \u2019men vi m\u00e5ste ha dem f\u00f6r folk vill ha merlot. Ge kunden vad den vill ha.\u2019 Och nu om du g\u00e5r till restauranger finns det 25 pinots och fyra merlots! Sideways, vet du, n\u00e4r man \u00e4r fr\u00e5n Kalifornien, amerikansk och allt \u00e4r rosenr\u00f6tt, vad \u00e4r bra med den? Det som \u00e4r bra \u00e4r… kortsiktigt var det hemskt. Den d\u00f6dade merlotf\u00f6rs\u00e4ljningen. Inte internationellt.”<\/p>\n ”Men det som var bra var, merlot var s\u00e5 popul\u00e4r, dessa negociant-vinproducenter, de k\u00f6pte usel merlotfrukt, och uselt merlotbulkvin, buteljerade det och gjorde kosing. Och n\u00e4r merlot inte \u00e4r bra, tro mig, d\u00e5 \u00e4r det illa. \u00d6rtiga och gr\u00f6na och tunna viner. S\u00e5 alla negocianter slutade g\u00f6ra merlot, och de b\u00f6rjade g\u00f6ra… usel pinot. Hahaha! Men nu, p\u00e5 l\u00e5ng sikt, om n\u00e5gon fr\u00e5n Kalifornien g\u00f6r merlot \u00e4r chansen stor att det kommer att bli ett gott vin. D\u00e4rf\u00f6r att om inte s\u00e5 g\u00e5r de i konkurs. Det \u00e4r min merlotber\u00e4ttelse och h\u00e5ller jag fast vid.”<\/p>\n Framf\u00f6r mig har jag Merlot 2011. Den \u00e4r fantastiskt. En riktig sk\u00f6nhet, massor av mogen frukt, rik, p\u00e5kostade, h\u00f6ga po\u00e4ng p\u00e5 drickbarhet. Jag \u00e4lskar det h\u00e4r vinet. Vinerna fram\u00f6ver, speciellt Hillside Select, \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5fallande bra – och ypperligt drickbara! – men det \u00e4r n\u00e5got speciellt i merloten som tilltalar mig.<\/em><\/p>\n Doug forts\u00e4tter om 2011 \u00e5rs \u00e5rg\u00e5ng, ett tufft \u00e5r. ”Det sv\u00e5raste jag har sett p\u00e5 trettio \u00e5r. Kallt, h\u00e5rt, liten sk\u00f6rd, kall s\u00e4song, regnig sk\u00f6rd, m\u00f6gel och svamp. Jag s\u00e5g f\u00e4rger av m\u00f6gel jag aldrig sett f\u00f6rut. Jag sa: \u2019Elias! Du m\u00e5ste komma och se detta, det \u00e4r… orange\u2019 Det var som i Europa! Jag har stor respekt f\u00f6r europeiska vinmakare. Kan inte tro att de fortfarande har sitt h\u00e5r kvar.”<\/p>\n ”Jag skickade iv\u00e4g Elias i b\u00f6rjan av juni f\u00f6r att vi s\u00e5g redan att det var en liten sk\u00f6rd: \u2019Hitta alla druvor du kan och k\u00f6pa dem!\u2019 Jag s\u00e5g honom inte p\u00e5 tv\u00e5 veckor. Allt jag fick var SMS:er: \u2019Jag har hittat tv\u00e5 ton cab franc h\u00e4r.\u2019 \u2019Jag har hittat tv\u00e5 ton merlot h\u00e4r…\u2019 En dag han ringer upp och s\u00e4ger \u2019Jag har hittat 20 ton sauvignon blanc, vad tycker du?\u2019 Det h\u00e4r \u00e4r min vinmakare. Jag s\u00e4ger till honom, \u2019H\u00f6rdu, vi g\u00f6r inte sauvignon blanc!\u2019 Han s\u00e4ger, \u2019Doug, du sa till mig att hitta alla druvor jag kunde!\u2019 Trettio \u00e5r, det \u00e4r som om vi vore gifta… Men merlotblandningen \u00e4r lite lustig. 75 % merlot, 15 % cab, 8 % malbec, 2 % petit verdot… och lite sauvignon blanc! Nej, allvarligt talat…”<\/p>\n Men det \u00e4r inte en l\u00e4tt uppgift att blanda vin. Robert Parker, grundare av The Wine Advocate, sades ha f\u00f6reslagit att de borde l\u00e4gga lite viognier i sin syrah. ”N\u00e4r Parker smakade v\u00e5r syrah f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, han var s\u00e5 lustig, han s\u00e4ger, \u2019Oj, det h\u00e4r \u00e4r riktigt bra, men vad s\u00e4gs om lite viognier i h\u00e4r?\u2019 Vid den h\u00e4r tiden k\u00e4nde vi honom ganska v\u00e4l. S\u00e5 vi kunde inte hj\u00e4lpa att s\u00e4ga \u2019Du Bob, du ber ett par kaliforniska killar att blanda lite vitt vin i ett r\u00f6tt vin? Tja, det inte kommer att h\u00e4nda!\u2019 S\u00e5 det \u00e4r v\u00e5r merlot. Vi har anv\u00e4nt malbec i merlot varje \u00e5r.”<\/p>\n N\u00e4sta vin \u00e4r Shafer Vineyards cabernet sauvignon, som heter One Point Five vilket syftar p\u00e5 en och en halv generation av vinproduktion som Shafer-familjen har upplevt. Doug f\u00f6rklarar, ”Pappa startade verksamheten sent, en andra karri\u00e4r, jag b\u00f6rjade med honom tidigt, s\u00e5 i st\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5 generationer har vi en och en halv. D\u00e4rav namnet. Det \u00e4r lite gulligt. N\u00e4r vi f\u00f6rst sl\u00e4ppte det vi hade vissa problem med lager, folk trodde att de best\u00e4ller magnum… Namnet anspelar p\u00e5 familjef\u00f6retaget; Jag s\u00e4ljer vin genom att ber\u00e4tta historier. Om jag b\u00f6rjar prata om pH och s\u00e5dana saker somnar folk\u2026” One Point Five \u00e4r huvudsakligen cabernet sauvignon, blandad med sm\u00e5 m\u00e4ngder av petit verdot och malbec.<\/p>\n Stags Leap District \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r m\u00e5nga saker, bland annat kriget om apostrofen. P\u00e5 ena sidan Stag\u2019s Leap Wine Cellars, som grundades av Warren Winiarski, p\u00e5 andra Stags” Leap Winery, startat av Carl Doumani. I sin bok, en ving\u00e5rd i Napa, noterar Doug Shafer att hans far, John Shafer, inte kan med r\u00e4ttsliga tvister och inte valde sida. Jag t\u00e4nker inte uppeh\u00e5lla mig l\u00e4ngre p\u00e5 sammandrabbningen, annat \u00e4n att den avgjordes med fred 1986 och vinodlarna till slut gjorde ett vin tillsammans. Men John Shafer hade en central roll i skapandet av Stags Leap District, en underappellation (AVA) i Napa Valley. D\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r d\u00e4r magin finns.<\/p>\n John Shafer f\u00f6ddes 1924. Han hade haft en framg\u00e5ngsrik karri\u00e4r inom f\u00f6rlagsbranschen, blivit chef p\u00e5 Scott Foresman i Chicago. Men det var n\u00e5got som saknades. Hur mycket han \u00e4n arbetade p\u00e5 Scott Foresman, kunde han aldrig bli sin egen chef. Det var f\u00f6r mycket f\u00f6retagsbyr\u00e5krati, f\u00f6r mycket skrivbordsarbete. Han l\u00e4ngtade efter ett jobb utomhus, att f\u00e5 h\u00e4nderna smutsiga.<\/p>\n 1970 l\u00e4ste han en artikel med rubriken ”Utsikter f\u00f6r California Wine Industry,” utgiven av Bank of America. I den h\u00e4vdades det att vinkonsumtionen dramatiskt skulle \u00f6ka de kommande tio \u00e5ren. Prognoser pekade p\u00e5 att USA:s konsumtion skulle n\u00e5 400 miljoner liter 1980 (faktiska siffrorna visade sig vara 480 miljoner). Fler siffror pekade p\u00e5 detta. I Napa, mellan 1964 och 1969 hade v\u00e4rdet av den \u00e5rliga vinsk\u00f6rden skjutit i h\u00f6jden fr\u00e5n 2,9 miljoner dollar till 8 miljoner dollar. Med andra ord, vinkonsumtion var klart p\u00e5 v\u00e4g upp.<\/p>\n Sedan var det l\u00e4ngtan att arbeta utomhus, \u00e4ven om hans jordbrukserfarenhet vid denna tid uppgick till att kasta h\u00f6balar och odla blommor i familjens tr\u00e4dg\u00e5rd. Han ville bli sin egen chef, g\u00f6ra n\u00e5got som skulle vara hans egen skapelse.<\/p>\n I b\u00f6rjan av 1970-talet, b\u00f6rjade John Shafer att l\u00e4sa allt om vin och vinodling. \u00c5r 1972 fl\u00f6g han till Kalifornien och letade efter ving\u00e5rdar. Han tittade p\u00e5 platser i Edna Valley, i Monterey, och i Santa Maria. Vid ett tillf\u00e4lle talade han med en gamling som var f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att han letade efter vinmark i den s\u00f6dra delen av Kalifornien. ”Vad g\u00f6r du h\u00e4r nere?”, sa han. ”Det \u00e4r inget som h\u00e4nder h\u00e4r, du borde \u00e5ka till Napa!”<\/p>\n John Shafer gav sig d\u00e5 av till Napa. Det fanns massor av tillg\u00e4ngliga platser i mitten av dalen, men jorden p\u00e5 dalbotten var alltf\u00f6r b\u00f6rdig. Uppdraget var att hitta en torr, vild sluttning. Detta eftersom Bacchus Amat Colles<\/em>. Vinguden \u00e4lskar bergen.<\/p>\n Efter att ha diskuterat olika platser med fastighetsm\u00e4klare, hittade \u00e4ntligen John Shafer en 209 acres markomr\u00e5de (ca 100 ha) i Stags Leap District. Det hade varit till salu i tre \u00e5r, och man kan l\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5 att det var ingen juvel. Det var mycket brant, mestadels vulkanisk jord. S\u00e5 mycket som tre fj\u00e4rdedelar av den totala arealen ans\u00e5gs inte m\u00f6jligt att plantera. Men f\u00f6r John Shafer, var det perfekt.<\/p>\n Det ans\u00e5gs allm\u00e4nt p\u00e5 den tiden att Stags Leap District var f\u00f6r svalt f\u00f6r cabernet sauvignon. De flesta menade att man beh\u00f6vde plantera cabernet i varmare omr\u00e5den i Napa, som Rutherford och Oakville. Marken som John Shafer k\u00f6pte var planterad fr\u00e4mst med zinfandel och carignan, alldeles f\u00f6r gamla.<\/p>\n Det visade sig, kanske p\u00e5 grund av att Stags Leap District \u00e4r en sluten dalg\u00e5ng, och d\u00e4rmed en svalare del av Napa Valley, att tanninstrukturen viner fr\u00e5n Stags Leap tenderar att vara mjukare. Mjukheten i vinerna har varit ett \u00e4mne f\u00f6r m\u00e5nga diskussioner, som alltid f\u00f6rr eller senare leder till fr\u00e5gan ”Hur mycket merlot har du i den h\u00e4r?” Som i en direkt fr\u00e5ga ”B\u00e4ste herr Shafer, hur mycket merlot har ni i detta?” eller diskret, som ”Jag sv\u00e4r vid Gud att jag inte t\u00e4nker ber\u00e4tta f\u00f6r n\u00e5gon, men SN\u00c4LLA, hur mycket merlot har du i?”<\/p>\n S\u00e5 om du st\u00f6ter p\u00e5 en rik, fyllig kalifornisk cabernet med mjuka tanniner, s\u00e4tt pengarna p\u00e5 att det \u00e4r Stags Leap. Det k\u00e4nnetecknande f\u00f6r Stags Leap District \u00e4r i huvudsak rik frukt, mjuka tanniner, till skillnad fr\u00e5n andra omr\u00e5den som kan ge mer str\u00e4va, mer maskulina typer av vin. \u00c5ttiofem procent av druvorna m\u00e5ste komma fr\u00e5n delomr\u00e5det f\u00f6r att det skall etiketteras som Stags Leap.<\/p>\n Detta \u00e4r den andra av fem i en serie artiklar om Shafer Vineyards. L\u00e4s dem alla:<\/em><\/p>\n Ulf Bengtsson<\/em><\/strong> skriver om vin under pseudonymen Red Scream p\u00e5\u00a0 sin blogg <\/em>Red scream and riesling<\/a><\/em>, en blogg som blandar vin, mat, fotografi och andra livsviktiga\u00a0 \u00e4mnen som deckare, Stockholmspromenader och sporadisk sport. <\/em>Han finns \u00e4ven p\u00e5 Facebook<\/a>.<\/em><\/p>\n\n
2011 Merlot – och Sideways, den hemska filmen<\/h2>\n
![\"Shafer](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/shafer-merlot.jpg\")
2011 One Point Five – och det mystiska Stags Leap District<\/h2>\n
![\"Shafer](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/shafer-one-point-five.jpg\")
\n
\n<\/em><\/li>\n