![\"S\u00f3nia](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/calem-0356-300x389.jpg\")
F\u00f6r att avg\u00f6ra sanningshalten i detta gamla uttalande s\u00e5g jag med stort intresse fram emot provningen med Calems viner. Jag skulle tr\u00e4ffa S\u00f3nia Figueira, exportchef p\u00e5 C\u00e0lem.<\/p>\n
C\u00e0lem ing\u00e5r sedan ett antal \u00e5r i Sogevinus-gruppen som ocks\u00e5 inkluderar de k\u00e4nda varum\u00e4rkena Kopke, Burmester och Barros. Gruppen \u00e4ger \u00e4ven ett par ving\u00e5rdar, Quinta S.Luiz om 125 ha i mellersta Douro och Quinta da Arnozelo om 200 ha i det mer prestigefyllda och otillg\u00e4ngligare omr\u00e5det Douro Superior. H\u00e4r odlas \u00e4ven oliver och annat p\u00e5 de branta sluttningarna mot floden. C\u00e0lem tar sina druvor fr\u00e5n Arnozelo.<\/p>\n
F\u00f6retagets logotyp symboliserar att man under 1800-talet exporterade sina viner till fr\u00e4mst Brasilien i egna skepp.<\/p>\n
Intressant historiskt \u00e4r att notera att vinomr\u00e5det Douro klassificerades redan p\u00e5 1750-talet av markisen av Pombal som hade f\u00e5tt uppdraget att h\u00f6ja kvaliteten p\u00e5 vinerna fr\u00e5n Douro.<\/p>\n
En annan m\u00e4rkesman f\u00f6r kvaliteten p\u00e5 Douro-viner var JJ Forrester som vid mitten av 1800-talet kartlade hela Dourodalen minuti\u00f6st f\u00f6r att bilda sig en uppfattning om de olika betingelser som vinodlingen hade p\u00e5 olika platser. Man kan s\u00e4ga att han var en \u201dterroir-m\u00e4nniska\u201d ut i fingerspetsarna och en stor f\u00f6respr\u00e5kare av \u201dnaturliga\u201d viner. Ironiskt nog f\u00f6redrog hans landsm\u00e4n i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning de fortifierade vinerna.<\/p>\n Hela Douro omfattar idag 250 000 ha av vilka bara 41 000 ha \u00e4r planterade med vinstockar. Fr\u00e4msta orsaken \u00e4r den ol\u00e4ndiga terr\u00e4ngen med mycket branta sluttningar ner mot floden som kr\u00e4ver omfattande terrasseringar och manuellt ving\u00e5rdsarbete.<\/p>\n Regionen \u00e4r uppdelad i 3 omr\u00e5den d\u00e4r Baixo Corgo (ca 14 000 ha ving\u00e5rdar) ligger l\u00e4ngst v\u00e4sterut, dvs n\u00e4rmast Porto och kusten. D\u00e4rinnanf\u00f6r, uppstr\u00f6ms, ligger Cima Corgo (ca 18 000 ha ving\u00e5rdar). N\u00e4rmast spanska gr\u00e4nsen ligger det till ytan st\u00f6rsta omr\u00e5det, Douro Superior (ca 9 000 ha ving\u00e5rdar).<\/p>\n Klimatet \u00e4r ett typiskt inlandsklimat och blir varmare och torrare ju l\u00e4ngre \u00f6sterut man kommer. Vintrarna \u00e4r kalla och somrarna \u00e4r extremt varma med stora skillnader mellan natt och dag. Det senare f\u00f6rb\u00e4ttrar i h\u00f6g grad druvornas l\u00e4mplighet f\u00f6r kvalitetsviner eftersom den viktiga syran d\u00e5 inte f\u00f6rsvinner i allt f\u00f6r mycket mogen frukt.<\/p>\n Jordm\u00e5nen best\u00e5r till stor del av skiffer och granit.<\/p>\n I portvin \u00e4r det till\u00e5tet att anv\u00e4nda en m\u00e4ngd olika druvor, de allra flesta inhemska, med vissa restriktioner. De vanligaste \u00e4r tinta barroca, tinta c\u00e3o, touriga nacional, tinta roriz (tempranillo), touriga franca, och tinta amarela.<\/p>\n V\u00e4rt att k\u00e4nna till i Dourovinernas historia \u00e4r att den spritf\u00f6rst\u00e4rkning man gjorde av vinerna p\u00e5 1600- och 1700-talen gjordes till stor del av hygieniska sk\u00e4l och att f\u00f6rst\u00e4rkningen d\u00e5 skedde av de redan utj\u00e4sta, dvs torra vinerna.<\/p>\n Det var inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1820-talet som man kom p\u00e5 metoden att avbryta j\u00e4sningen med sprittillsats f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 kvar s\u00f6tma i vinerna. Och det var inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1850-talet som den h\u00e4r metoden fick st\u00f6rre spridning och kan s\u00e4gas utg\u00f6ra embryot till de moderna portviner vi m\u00f6ter idag.<\/p>\n Idag reglerar och granskar IVDP (Portvinsinstitutet) rigor\u00f6st all portvinsframst\u00e4llning. Och Casa do Douro<\/i> kontrollerar all odling av druvor f\u00f6r portvin i Douro och klassificering och registrering av ving\u00e5rdarna i det s.k. \u201dbeneficio\u201d-systemet.<\/p>\n Dessa organisationer samarbetar dessutom med Port Wine Shippers Association<\/i> som kontrollerar all handel med portvin. Det \u00e4r inte l\u00e4tt f\u00f6r nykomlingar att sticka upp h\u00e4r inte!<\/p>\n Ett utm\u00e4rkande drag f\u00f6r portvinsframst\u00e4llningen \u00e4r att man \u201dpressar\u201d (egentligen krossar) druvorna genom fottrampning i stora \u00f6ppna kar, s k lagares. Detta anses vara den mest effektiva och skonsamma formen av pressning, eftersom man undviker att f\u00e5 k\u00e4rnorna krossade. Macerering sker under n\u00e5gra dagar med skalkontakt f\u00f6r att f\u00e5 ut s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av smak och f\u00e4rg\u00e4mnen. Efter j\u00e4sning till en viss punkt sker spritf\u00f6rst\u00e4rkning. (Reds. anm.: Idag \u00e4r det vanligt f\u00f6rekommande med b\u00e5de fottrampning och mekanisk trampning.<\/em>)<\/p>\n Oavsett senare lagringsmetod s\u00e5 sker lagringen de f\u00f6rsta tv\u00e5 \u00e5ren alltid p\u00e5 fat. D\u00e4refter avg\u00f6r typen av portvin hur lagring sker. Man kan fatlagra, eller lagra p\u00e5 flaska. En grov \u00f6versikt av vilka typer av r\u00f6da portviner som h\u00f6r till vilken grupp:<\/p>\n (H\u00e4r har inte medtagits vita och ros\u00e9portviner. De sistn\u00e4mnda \u00e4r i allm\u00e4nhet st\u00e5ltankslagrade och de vita f\u00f6ljer till stora delar framst\u00e4llningen av Tawny.)<\/p>\n V\u00e4rt att notera h\u00e4r att tawny-vinerna har mycket mer kontakt med fat och syre och d\u00e4rmed utvecklas snabbare \u00e4n de r\u00f6da i de stora faten eller \u00e5rg\u00e5ngsporten i flaskorna.<\/p>\n De flesta portviner \u00e4r blandningar av olika \u00e5rg\u00e5ngar med undantag av colheita, vintage och LBV. Late bottled vintage har f\u00f6rst utvecklats n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 stora fat f\u00f6r att d\u00e4refter tappas p\u00e5 flaska f\u00f6r att utvecklas vidare.<\/p>\n Tawny reserva<\/b> \u00e4r i allm\u00e4nhet lagrad p\u00e5 samma typ av stora ekfat som ruby reserva<\/b> och gjord p\u00e5 vin med mellan 5 och 7 \u00e5rs \u00e5lder, medan de tawny som \u00e4r \u00e5ldersbetecknade (10 \u00e5r, 20 \u00e5r osv) ofta lagras p\u00e5 sk pipes<\/i> (portvinspipor) om 550 liter i l\u00e4ngre tid. Med \u00e5ldern avses en genomsnitts\u00e5lder f\u00f6r de viner om ing\u00e5r.<\/p>\n Tawny vinernas karakteristika skiljer sig \u00e5t fr\u00e5n de andra typerna inte bara i f\u00e4rg utan ocks\u00e5 i doft och smak. De \u00e4r i allm\u00e4nhet mjukare, och har komplexa dofter med inslag av n\u00f6tter, kryddor, fikon, etc. Detta inneb\u00e4r ocks\u00e5 att de olika typerna passar till olika typer av mat.<\/p>\n De viner som inte utvecklas p\u00e5 flaska har oftast en kork med en tr\u00e4platta p\u00e5 toppen och som man kan \u00f6ppna bara genom att vrida p\u00e5 den. De h\u00e4r vinerna kan d\u00e4rf\u00f6r med f\u00f6rdel f\u00f6rvaras st\u00e5ende eftersom korken inte beh\u00f6ver skyddas mot uttorkning.<\/p>\n De viner som lagrats p\u00e5 flaska b\u00f6r dekanteras innan servering. S\u00e4rskilt \u00e5rg\u00e5ngsport med god \u00e5lder kan inneh\u00e5lla mycket f\u00e4llning.<\/p>\n Efter denna introduktion \u00e4r det dags att \u00f6verg\u00e5 till de fem viner som h\u00e4llts upp. De kombineras \u00e4ven med n\u00e5gra godbitar i form av gr\u00f6nm\u00f6gelost, pepparkaka, dadlar, valn\u00f6tter.<\/p>\n C\u00e0lem Ruby Port<\/b> (Systembolaget 8338, 129 kr): djup m\u00f6rkr\u00f6d f\u00e4rg med unga kanter, bra frukt och syra samt balanserad s\u00f6tma, lite mandel i doften och en angen\u00e4m eftersmak. Fungerade fint till stiltonosten. (30 % tinta roriz, 30 % tinta barroca, 20 % tinta c\u00e3o, 20 % touriga franca)<\/p>\n C\u00e0lem Vintage 2002<\/b>: m\u00f6rkr\u00f6d f\u00e4rg och russin i doften, bra integrerad frukt och syra och en komplex l\u00e5ng eftersmak. Fungerade bra till osten och tryffeln.<\/p>\n C\u00e0lem Vintage 2011<\/b> (Systembolaget BS 76329, 295 kr): en riktig bomb med s\u00f6tfruktig doft med toner av russin och dadlar; smak av kompakt frukt och en sidenmjuk syra som stannade l\u00e4nge i munnen. Det h\u00e4r vinet har f\u00e5tt 93-95 po\u00e4ng av Parker och kommer att utvecklas vidare under minst 40 \u00e5r.<\/p>\n Vintageviner fr\u00e5n 2011 anses vara de b\u00e4sta viner som n\u00e5gonsin gjorts i Douro och b\u00e5de Parker och Jancis Robinson \u00e4r lyriska i sina beskrivningar av de olika vinerna. C\u00e0lem\u2019s Vintage 2011 f\u00f6r 295 kr i BS (red. anm.: vinimport\u00f6rernas \u201dbest\u00e4llningssortiment\u201d som best\u00e4lls i Systembutiken eller p\u00e5 internet<\/em>) \u00e4r ett fynd och mycket bra julklapp eller present till det nyf\u00f6dda barnet eller barnbarnet att \u00f6ppnas p\u00e5 deras 40- eller 50-\u00e5rsdagar!<\/p>\n C\u00e0lem 10 years Tawny<\/b>: en helt annan typ av vin, b\u00e4rnstensf\u00e4rgat och med en doft av russin och n\u00f6tter och viss kn\u00e4ckighet i s\u00f6tman. Passade mindre bra till osten och tryffeln, men utm\u00e4rkt till pepparkakan och dadlarna. Helt perfekt till en cr\u00e8me caramel<\/i> som ocks\u00e5 r\u00e5kar vara en mycket vanlig efterr\u00e4tt i Portugal. Tawny viner r\u00e5kar ocks\u00e5 vara mer popul\u00e4ra i Portugal \u00e4n ruby \/ vintage-varianterna. Det sistn\u00e4mnda g\u00e4ller inte minst f\u00f6r de \u00e5rg\u00e5ngsbetecknade tawny vinerna, s.k. colheitas<\/b>. Och d\u00e4rmed:<\/p>\n C\u00e0lem Colheita 1961<\/b>: I glas nummer fem h\u00e4llde S\u00f2nia s\u00e5 sm\u00e5ningom upp C\u00e0lem Colheita 1961 som buteljerats 2013, dvs efter 52 \u00e5r p\u00e5 fat. Fantastiskt ljust b\u00e4rnstensf\u00e4rgat vin med mogen doft av russin och fikon. Smaken var mycket fr\u00e4sch med angen\u00e4m kn\u00e4ckighet i s\u00f6tman och mycket l\u00e5ng, komplex eftersmak. Det h\u00e4r vinet dricker man g\u00e4rna i sm\u00e5 klunkar \u00e4ven utan tilltugg. En mycket elegant colheita 1961!<\/p>\n Perfektion? Ja, n\u00e5got \u00e5t det h\u00e5llet!<\/p>\n Provningen arrangerades av Tryffelsvinet. Andreas Blomquist och Sanna Bronell fr\u00e5n Tryffelsvinet tog emot tillsammans med S\u00f3nia Figueira, exportchef p\u00e5 Sogevinus, ledde provningen av C\u00e0lems viner. <\/i><\/p>\n Redakt\u00f6rens till\u00e4gg: Av en slump r\u00e5kade vi korka upp en Calem \u00e5rg\u00e5ngsport (vintage) 1975 ig\u00e5r: en port med bra mognad utan att vara det minsta \u00e5ldersstigen. F\u00f6rv\u00e5nande torr i stilen (j\u00e4mf\u00f6rt med en tawny och en colheita som vi \u00e4ven drack k\u00e4ndes den n\u00e4stan bara halvs\u00f6t), bra frukt, lite russin, ganska diskret doft, f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt l\u00e4tt och ganska elegant. Kanske kan m\u00e5 bra av att st\u00e5 \u00f6ppnad n\u00e5gon dag eller tv\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 aromerna att blomma ut med lite ytterligare syres\u00e4ttning?<\/i><\/p>\n Carl-Erik Kanne<\/strong> \u00e4r aktiv Munsk\u00e4nk och pension\u00e4r med tid att botanisera och kommentera det allt st\u00f6rre fl\u00f6det av kvalitetsviner. Carl-Erik skriver om vinprovningar och vinarrangemang i Stockholm f\u00f6r BKWine Magazine.<\/em><\/p>\n [box type=”info” size=”large” style=”rounded” border=”full”]<\/p>\n![\"Baron](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/dm28-716-4821.jpg\")
![\"Schist](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/dm28-715-4806.jpg\")
![\"Vineyards](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/dm28-720-5117.jpg\")
![\"Vats](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/dm28-724-5559.jpg\")
\n
\n
\n
![\"A](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/dm28-713-4562.jpg\")
![\"Calem](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/dm28-713-4552.jpg\")
Vi provar Calems viner och kombinerar med mat<\/h2>\n
![\"Calem](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/calem-350-300x227.jpg\")
![\"Port](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/calem-0357-300x185.jpg\")
![\"Calem](\"https:\/\/www.bkwine.com\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/dm28-720-5118.jpg\")