{"id":12221,"date":"2012-10-02T19:27:01","date_gmt":"2012-10-02T17:27:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=12221"},"modified":"2021-01-27T20:09:13","modified_gmt":"2021-01-27T19:09:13","slug":"mosel-vinprovning-dr-loosen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vinproducenter\/mosel-vinprovning-dr-loosen\/","title":{"rendered":"Sjung moselvinets lovs\u00e5ng – en provning med Ernie Loosen"},"content":{"rendered":"

Jag ska villigt erk\u00e4nna att jag \u00e4r barnsligt f\u00f6rtjust i Moselvin. De flesta av mina vinpreferenser kommer och g\u00e5r lite, har jag m\u00e4rkt, men Mosel \u00e4r en sann fixstj\u00e4rna. Om superlativen haglar i den h\u00e4r artikeln \u00e4r det allts\u00e5 kanske inte enbart Dr. Loosens f\u00f6rtj\u00e4nst, \u00e4ven om det faktiskt var en flaska av deras Wehlener Sonnenuhr sp\u00e4tlese som slungade mig r\u00e4tt in i Moselhimlen f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan.<\/strong><\/p>\n

Men vad \u00e4r det d\u00e5 som \u00e4r s\u00e5 fantastiskt med Mosel? Jag kan s\u00e4rskilja inte mindre \u00e4n sex orsaker, d\u00e4rmed inte sagt att min lista \u00e4r komplett.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det druvsorten, riesling, vars syra och elegans ju g\u00f6r att det g\u00e5r att skapa bra vin n\u00e4stan oavsett var druvorna odlas. Moseldalens mikroklimat och skifferjord r\u00e5kar dessutom vara idealiska f\u00f6r att odla riesling.<\/p>\n

F\u00f6r det andra \u00e4r det mineraliteten i vinet, som Mosel i och f\u00f6r sig delar med flera andra tyska vindistrikt, exempelvis Rheingau och delar av Nahe och Rheinhessen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
The city of Bernkastel on the banks of the river Mosel, Germany. Copyright Vinunic, used with permission<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r det tredje \u00e4r det de sp\u00e4nnande, p\u00e5 samma g\u00e5ng f\u00f6ruts\u00e4gbara men \u00e4nd\u00e5 of\u00f6ruts\u00e4gbara aromerna som framtr\u00e4der tydligare och tydligare allt eftersom vinets \u00e5lder \u00f6kar. Kommer vinet att smaka gummi och diesel eller inte, och i s\u00e5 fall hur mycket? Kommer s\u00f6tman att ha \u201d\u00e4tits upp\u201d av lagringen? Hur mycket honung och torkade aprikoser kommer det att dofta och smaka? Kommer rent av f\u00f6r riesling udda men underbara smaker som svarta vinb\u00e4r (karakt\u00e4ristisk f\u00f6r Piesports b\u00e4sta l\u00e4gen) att sk\u00f6njas?<\/p>\n

F\u00f6r det fj\u00e4rde \u00e4r det att smakerna \u00e4r s\u00e5 goda, b\u00e5de i ungt och moget vin. Till och med den omdebatterade petroleumtonen, som m\u00e5nga kvalitetsodlare f\u00f6rs\u00f6ker undvika eller \u00e5tminstone begr\u00e4nsa, \u00e4r i mitt tycke h\u00f6gst angen\u00e4m.<\/p>\n

F\u00f6r det femte v\u00e5gar man i Mosel \u201doffra\u201d alkoholstyrka till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r s\u00f6tma och elegans. Det gillas naturligtvis inte av alla, men jag \u00e4r \u00f6vertygad om att \u00e4ven m\u00e5nga av de stackare vars bild av halvtorrt tyskt vin f\u00f6rst\u00f6rdes av Liebfraumilch i ungdomen skulle uppskatta h\u00f6gkvalitativt pr\u00e4dikatsvin om de bara gav det en chans.<\/p>\n

F\u00f6r det sj\u00e4tte \u00e4r det den perfekta balansen mellan syra och s\u00f6tma som \u00e4r s\u00e5 specifik f\u00f6r Mosel (\u00e4ven om den under stundom ocks\u00e5 f\u00f6rekommer i varierande omfattning riesling fr\u00e5n andra distrikt). Jag har till och med skapat ett eget ord f\u00f6r den: Moselgl\u00e4dje (Moselfreude<\/em>). Det \u00e4r ett fenomen som \u00e4r sv\u00e5rt att beskriva \u2013 balans mellan syra och s\u00f6tma duger liksom inte. Jag upplever det som om en viss sorts syra (rimligen har det med vinsyra och n\u00e5gon mer substans att g\u00f6ra, men anledningen till fenomenet skulle mycket v\u00e4l ocks\u00e5 kunna vara sensorisk snarare \u00e4n kemisk) p\u00e5 n\u00e5got underligt vis skapar, som Ernst Loosen uttrycker det, en sp\u00e4nning (\u201dtension<\/em>\u201d) mellan syran, aromen, mineraliteten och s\u00f6tman som g\u00f6r vinet alldeles exceptionellt gott.<\/p>\n

Moselgl\u00e4dje<\/h2>\n

Jag blev glad n\u00e4r Ernst Loosen, den v\u00e4rldsber\u00f6mde vinmakaren som driver Dr. Loosen, tycktes h\u00e5lla med mig om att det finns en alldeles speciell Moselgl\u00e4dje. Han tror f\u00f6r \u00f6vrigt att orsaken \u00e4r skifferjorden i Mosel, vilket \u00e4r en hypotes jag inte kan uttala mig n\u00e4rmare om utan att ge mig ut p\u00e5 alltf\u00f6r sank mark, geologisk-metaforiskt sett. Att skifferjorden p\u00e5 Moseldalens sluttningar bidrar med det kalium som \u00e4r orsaken till den tydliga mineraliteten i Moselvin \u00e4r \u00e5tminstone oomtvistat, s\u00e5 vi har i alla h\u00e4ndelser all anledning att gl\u00e4djas \u00e5t den speciella jordm\u00e5nen.<\/p>\n

Ernst Loosen ledde provningen som \u00e4r anledningen till den h\u00e4r artikeln: en lunchprovning p\u00e5 restaurang Pubologi i Stockholm. Provningen var organiserad p\u00e5 ett genomt\u00e4nkt s\u00e4tt, d\u00e4r det aktuella sortimentet parades ihop med \u00e4ldre motsvarigheter fr\u00e5n klimatm\u00e4ssigt likartade \u00e5r. S\u00e5ledes provades\u00a0 Wehlener Sonnenuhr sp\u00e4tlese 2010 j\u00e4mte samma Pr\u00e4dikat och Einzellage \u00e5rg\u00e5ng 1985 och Erdener Treppchen kabinett provades b\u00e5de i \u00e5rg\u00e5ng 1996 och 2010. Av dessertvinet Wehlener Sonnenuhr beerenauslese som nyligen sl\u00e4pptes p\u00e5 Systembolaget i \u00e5rg\u00e5ng 2006 bj\u00f6ds ocks\u00e5 \u00e5rg\u00e5ng 1976.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Bottles of Dr. Loosen Erdener Treppchen kabinett ’08 and Dr. Loosen Riesling. Copyright Vinunic, used with permission<\/figcaption><\/figure>\n

Ut\u00f6ver dessa provades ocks\u00e5 ett par pinot noir-viner fr\u00e5n Dr. Loosens med Jay Somers sam\u00e4gda ving\u00e5rd J. Christopher i Oregon och ett par rieslingviner som inte var ving\u00e5rdsbetecknade. Det f\u00f6rsta av dessa, Dr L 2011 <\/strong>(nr 7218, 79 kr), \u00e4r varken ett pr\u00e4dikatvin eller ving\u00e5rdsbetecknat, men den aktuella \u00e5rg\u00e5ngen \u00e4r av s\u00e5 h\u00f6g kvalitet att man l\u00e4tt skulle kunna missta den f\u00f6r ett h\u00f6gre klassat vin. Till Dr L k\u00f6ps h\u00f6gklassiga skifferjordsodlade druvor in fr\u00e5n olika producenter i Mosel; vinet \u00e4r st\u00e5ltanksj\u00e4st och t\u00e4nkt att vara en typisk Moselriesling i karakt\u00e4ren. S\u00fcssreserve, allts\u00e5 en extra dos s\u00f6t druvmust, tills\u00e4tts aldrig.<\/p>\n

Doften var druvtypisk och mineralig, med p\u00e4ron och citron som dominerande aromer. Smaken var som sig b\u00f6r frisk, aptitretande syrlig, mineraltypisk och tilltalande med smak av fr\u00e4mst p\u00e4ron. Som Ernie Loosen uttryckte det \u00e4r vinet \u201dslightly fruity\u201d, allts\u00e5 aningen rests\u00f6tt. Tekniskt sett skulle man kunna definiera vinet som feinherb<\/em>, men lyckligtvis v\u00e4ljer import\u00f6ren och producenten att inte skriva ut den beteckningen p\u00e5 flaskan \u2013 ett av problemen med tyskt vin i allm\u00e4nhet \u00e4r den f\u00f6r oinsatta konsumenter obegripliga floran av kvalitetsbeteckningar. I Systembolagets beskrivning av vinet, som ju finns l\u00e4ttillg\u00e4nglig f\u00f6r konsumenterna, framg\u00e5r det med \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet att vinet inte \u00e4r helt torrt. Dr L \u00e4r idealiskt som f\u00f6rdrink eller till asiatisk eller annan mat d\u00e4r s\u00f6tman i vinet pareras av s\u00f6tma i maten och kanske dessutom chilihetta.<\/p>\n

D\u00e4rn\u00e4st provade vi Dr. Loosen Erdener Treppchen kabinett<\/strong>, \u00e5rg\u00e5ng 1996<\/strong> respektive 2010<\/strong>. Den senare \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 Systembolaget, nr 74103, 139 kr. Det \u00e4ldre vinet var ganska m\u00f6rkt i f\u00e4rgen och doftade typiskt rieslingmoget: torkad aprikos och hummer. Smaken var ov\u00e4ntat torr (doften indikerade ett s\u00f6tare vin) och helt utan petroleum. 1996 och 2010 var mycket likartade \u00e5r hos Dr. Loosen \u2013 halterna av syra och socker var i stort sett identiska i musten, med mycket h\u00f6g syra (10,5 g respektive 10 g) och lagom s\u00f6tma (ca 50 g per liter).<\/p>\n

\"\"<\/a>
Bottles of Dr. Loosen Wehlener Sonnenuhr and Dr. Loosen riesling beerenauslese. Copyright Vinunic, used with permission<\/figcaption><\/figure>\n

I det \u00e4ldre vinet hade s\u00f6tman dock till stor del f\u00f6rsvunnit vid det h\u00e4r laget, och \u00e5rg\u00e5ng 2010 upplevdes som v\u00e4sentligt mycket s\u00f6tare. Erdener Treppchen kabinett 2010 doftade svalt mineraligt, med mycket citron och friskhet i doften, men ingen p\u00e4ronarom. Moselgl\u00e4djen var total i det h\u00e4r vinet, med perfekt balans mellan syra och s\u00f6tma, helt ren smak och lite spritz. Kabinett \u00e4r ofta det Pr\u00e4dikat d\u00e4r Moselgl\u00e4djen framtr\u00e4der allra tydligast.<\/p>\n

Dr. Loosen Wehlener Sonnenuhr sp\u00e4tlese<\/strong> provades ocks\u00e5 i tv\u00e5 \u00e5rg\u00e5ngar, 1985<\/strong> respektive 2010<\/strong>. H\u00e4r var det \u00e4ldre av vinerna emellertid inte alls s\u00e5 moget som i fallet med Erdener Treppchen kabinett, utan f\u00e4rgen var fortfarande ljus och \u00e4ven om en antydan till aprikosmognad fanns i doften s\u00e5 var vinet fortfarande mycket friskt. I Dr. Loosens Wehlener Sonnenuhr sp\u00e4tlese 1985 \u00a0fanns ocks\u00e5 en mycket elegant och tilltalande mineralig r\u00f6kighet. Smaken var s\u00f6t men inte pl\u00e5gsamt s\u00f6t, och syran n\u00e5got l\u00e4gre. Vinet var dock balanserat och gott.<\/p>\n

Offra stabilitet f\u00f6r naturlighetspo\u00e4ng? Inte Ernie.<\/h2>\n

Den aktuella \u00e5rg\u00e5ngen av samma vin, Wehlener Sonnenuhr sp\u00e4tlese 2010, som finns tillg\u00e4ngligt p\u00e5 Systembolaget f\u00f6r 199 kr (nr 95117) hade en extremt mineralfrisk doft. Smaken var lite druvigare och hade \u00f6vrigtvis alla de egenskaper som man b\u00f6r kunna f\u00f6rv\u00e4nta sig av en sp\u00e4tlese fr\u00e5n ett b\u00e4ttre Einzellage, inklusive massor av Moselgl\u00e4dje. Men hur kommer det sig d\u00e5 att sp\u00e4tlesen fr\u00e5n 1985 inte \u00e4r i n\u00e4rheten av lika mogen som kabinetten fr\u00e5n 1996? Ernie Loosen ber\u00e4ttade att man under 1990-talet p\u00e5 grund av influenser fr\u00e5n fr\u00e4mst USA minskade m\u00e4ngden svavel som tillsattes i vinet. Trenden att svavla mindre har idag spritt sig runt om i v\u00e4rlden och blivit \u00e4nnu extremare hos producenter som tillverkar s\u00e5 kallade naturviner som helst inte ska inneh\u00e5lla n\u00e5gra tillsatser alls enligt m\u00e5nga f\u00f6respr\u00e5kare av naturlig vinproduktion.<\/p>\n

Hos Dr. Loosen har man dock inte alls anammat den filosofin, utan n\u00e4r man ins\u00e5g vad resultatet blev av att minska svavelm\u00e4ngden valde man att ist\u00e4llet \u00e5terg\u00e5 till de tidigare h\u00f6gre niv\u00e5erna. Ernie Loosen v\u00e4grar att offra vinets stabilitet och lagringsduglighet f\u00f6r att vinna naturlighetspo\u00e4ng.<\/p>\n

I samma sp\u00e4tlese-flight provade vi ocks\u00e5 Dr L Bernkasteler Kurf\u00fcrstlay sp\u00e4tlese 2010<\/strong>. Dr. Loosens princip \u00e4r att endast anv\u00e4nda namnet Dr. Loosen f\u00f6r viner fr\u00e5n Einzellagen, allts\u00e5 ving\u00e5rdsbetecknade viner. Bernkasteler Kurf\u00fcrstlay \u00e4r ett Grosslage, en typ av indelning som innefattar ett st\u00f6rre omr\u00e5de \u00e4n en enda ving\u00e5rd. Vinet \u00e4r f\u00f6ljaktligen billigare, 99 kr p\u00e5 Systembolaget (nr 7203), och inte av fullt s\u00e5 h\u00f6g kvalitet. D\u00e4rmed inte sagt att vinet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r d\u00e5ligt; tv\u00e4rtom erbjuder det m\u00f6jligheten att k\u00f6pa en fullt korrekt Mosel-sp\u00e4tlese utan att spendera fullt s\u00e5 mycket pengar.<\/p>\n

Doften var ganska Moseltypisk men mer subtil och mindre mineralig \u00e4n de exklusivare vinerna. Smaken var rej\u00e4lt s\u00f6t men balanserad av syra och Moselgl\u00e4dje fanns ocks\u00e5 i riklig m\u00e4ngd. Skillnaden mellan den dubbelt s\u00e5 dyra Wehlener Sonnenuhr och Bernkasteler Kurf\u00fcrstlay \u00e4r fr\u00e4mst att det dyrare vinet \u00e4r n\u00e5got elegantare tack vare sin mer komplexa och mineralrika doft och smak. B\u00e5da vinerna \u00e4r klart prisv\u00e4rda \u2013 personligen spenderar jag gladeligen den extra hundringen f\u00f6r att f\u00e5 det b\u00e4ttre vinet.<\/p>\n

Pinot Noir? Ja, varf\u00f6r inte.<\/h2>\n

Sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka \u00e4ger Ernie Loosen en ving\u00e5rd i Willamette Valley i Oregon tillsammans med Jay Somers och till varmr\u00e4tten gavs tillf\u00e4lle att pr\u00f6va ett par pinot noir-viner d\u00e4rifr\u00e5n. Visserligen gillar en del tyskar att dricka mogen riesling till traditionella k\u00f6ttr\u00e4tter, s\u00e4rskilt vilt, men Pubologi serverade gourmetmat av modernaste snitt och det hade kanske varit v\u00e4l magstarkt till och med f\u00f6r en Moselgalning som jag att ge sig p\u00e5 en med svenska m\u00e5tt s\u00e5 v\u00e5gad kombination. Kombinationen som bj\u00f6ds var d\u00e4remot ypperlig.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ernst Loosen and Jay Somers, Mosel wine producers. Copyright Vinunic, used with permission<\/figcaption><\/figure>\n

Inget av vinerna finns olyckligtvis tillg\u00e4ngligt f\u00f6r svenska konsumenter \u2013 import\u00f6ren har \u00f6verv\u00e4gt att introducera dem i best\u00e4llningssortimentet, men Systembolagets noggranna efterlevnad av EU:s krav p\u00e5 vilken information som m\u00e5ste finnas var p\u00e5 vinetiketter har hittills gjort att det inte bed\u00f6mts vara v\u00e4rt att g\u00f6ra f\u00f6r s\u00e5 dyra, smala viner som dessa. J. Christopher Pinot Noir 2008<\/strong> hade intensiv och komplex doft av s\u00e5v\u00e4l b\u00e4r som r\u00f6d och m\u00f6rk frukt. Det doftade lite druvtypiskt k\u00e4llare, gummi, kryddor och kokta gr\u00f6nsaker p\u00e5 ett tilltalande s\u00e4tt som p\u00e5minde om Sp\u00e4tburgunder. I smaken fanns viss str\u00e4vhet, frukt, b\u00e4r, lite blommor och bra l\u00e4ngd.<\/p>\n

J. Christopher Dundee Hills Pinot Noir 2007 <\/strong>var mer moget och elegantare i doften, med tobak, komplex frukt, mogna b\u00e4r, cigarr och \u201d\u00e4kta\u201d (f\u00e4rska) svarta vinb\u00e4r i doften. Det h\u00e4r vinet var stramare, tuffare i tanninstrukturen och n\u00e5got mer alkoholdominerat, men b\u00e4rigt och med fin frukt i smaken. 2007 hade druvorna n\u00e5got l\u00e4gre mognad \u00e4n 2008, som var ett bra \u00e5r d\u00e5 druvorna fick mogna ordentligt. Inget av vinerna \u00e4r filtrerat; det beh\u00f6vs inte eftersom de stabiliserats genom att ha beh\u00e5llits l\u00e4nge i faten.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Bottles of 2007 J. Christopher Dundee Hills Pinot Noir and 2008 J. Christopher Pinot Noir. Copyright Vinunic,<\/figcaption><\/figure>\n

Det yngre vinet beskrev Ernie Loosen som \u201dover-barreled\u201d eftersom det lagrats p\u00e5 ekfat s\u00e5 l\u00e4nge som 18 m\u00e5nader, men jag uppfattade inte n\u00e5got av vinerna som \u00f6verekat. Sp\u00e4nnande, v\u00e4lgjorda viner fr\u00e5n ett intressant omr\u00e5de. Oregon ser jag fram emot att pr\u00f6va mer vin ifr\u00e5n \u2013 tyv\u00e4rr \u00e4r bara ett trettiotal viner tillg\u00e4ngliga p\u00e5 Systembolaget idag, och dessa endast i best\u00e4llningssortimentet. Flera \u00e4r dessutom i skrivande stund sluts\u00e5lda.<\/p>\n

Slutligen provade vi tv\u00e5 \u00e5rg\u00e5ngar av Wehlener Sonnenuhr beerenauslese<\/strong>, allts\u00e5 dessertvin gjort p\u00e5 druvor som angripits av \u00e4delr\u00f6ta. I b\u00e5da \u00e5rg\u00e5ngarna var 100 % av druvorna botrytisangripna. Den \u00e4ldre referens\u00e5rg\u00e5ngen var 1976<\/strong>; vinet var vackert och djupt gult i f\u00e4rgen och hade gummi, r\u00f6k och mineral i den annars som v\u00e4ntat aprikos- och honungsdominerade men \u00e4nd\u00e5 friska doften. De f\u00f6r botrytisangripna viner typiska aromerna fanns f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 i smaken, som var fr\u00e4sch och dessutom ov\u00e4ntat l\u00e4tt i fr\u00e5ga om s\u00f6tma \u2013 det \u00e4r knappt s\u00e5 det g\u00e5r att kalla det f\u00f6r ett renodlat dessertvin. Ett tydligt exempel p\u00e5 hur den upplevda s\u00f6tman minskar allteftersom s\u00f6tt vin \u00e5ldras. Om jag inte hade vetat att vinet var s\u00e5 gammalt hade jag trott att det var en minst tio \u00e5r yngre auslese eftersom vinet fortfarande var s\u00e5 fr\u00e4scht och s\u00f6tman inte dominerade.<\/p>\n

Den nu aktuella \u00e5rg\u00e5ngen av samma vin \u00e4r 2006<\/strong>, som lanserades i det minimala storleksformatet 187 ml p\u00e5 Systembolaget i april (99 kr, nr 5364). F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r s\u00f6tman betydligt mer framtr\u00e4dande i det h\u00e4r vinet, men det \u00e4r inte f\u00f6r den skull pl\u00e5gsamt s\u00f6tt, utan frisk syra balanserar. Det h\u00e4r vinet \u00e4r \u00e4nnu ungt, med citrus och knappt torkade aprikoser i dominans i b\u00e5de smak och doft. Ernie Loosen beskrev 2006 som den b\u00e4sta dessertvins\u00e5rg\u00e5ngen hittills under 2000-talet och tycker att det beerenauslesen \u00e4r f\u00f6r ung att dricka nu, men det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en smaksak.<\/p>\n

Slutsats: F\u00f6rstklassig Moselgl\u00e4dje kommer \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis att vara min fr\u00e4msta association n\u00e4r jag ser Dr. Loosens karakt\u00e4ristiska etikett.<\/p>\n

Peter Modin skriver p\u00e5 BKWine Magazine om provningar hos vinhandlare och vinimport\u00f6rer i Sverige. L\u00e4s mer artiklar av Peter genom att klicka p\u00e5 hans namn i b\u00f6rjan p\u00e5 artikeln.<\/em><\/p>\n

[box type=”info”]G\u00f6r allt detta dig sugen att sj\u00e4lv p\u00e5 plats utforska vinproducenter och vindistrikt? D\u00e5 kanske du ska komma med oss p\u00e5 en av BKWines vinresor och matresor till n\u00e5got av v\u00e4rldens vindistrikt<\/a>![\/box]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag ska villigt erk\u00e4nna att jag \u00e4r barnsligt f\u00f6rtjust i Moselvin. De flesta av mina vinpreferenser kommer och g\u00e5r lite, har jag m\u00e4rkt, men Mosel \u00e4r en sann fixstj\u00e4rna. Om superlativen haglar i den h\u00e4r artikeln \u00e4r det allts\u00e5 kanske inte enbart Dr. Loosens f\u00f6rtj\u00e4nst, \u00e4ven om det faktiskt var en flaska av deras Wehlener […]<\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":373202,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[129],"tags":[1609,529,292,528,2384,1308],"class_list":["post-12221","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vinproducenter","tag-mosel-sv","tag-pinot-noir-sv","tag-producenter","tag-riesling-sv","tag-tyskland","tag-vinprovningar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12221","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12221"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12221\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/373202"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12221"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12221"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12221"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}