{"id":11053,"date":"2012-05-18T16:04:39","date_gmt":"2012-05-18T14:04:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bkwine.com\/?p=11053"},"modified":"2012-07-13T12:52:15","modified_gmt":"2012-07-13T10:52:15","slug":"finca-flichman-portugiser-i-mendoza","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bkwine.com\/sv\/reportage\/vinproducenter\/finca-flichman-portugiser-i-mendoza\/","title":{"rendered":"Finca Flichman – portugiser i Mendoza"},"content":{"rendered":"

Finca Flichman \u00e4r en av de mest k\u00e4nda bodegorna i Mendoza. Sedan de k\u00f6ptes av Sogrape 1997 har man gjort stora investeringar och arbetat p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 vinerna. Britt ber\u00e4ttar historien och pratar med chefsvinmakaren Luis Cabral de Almeida.<\/strong><\/p>\n

Det finns gott om europeiska vinproducenter som lockats av klimatet och den (relativt) billiga marken i Mendoza. En av dem \u00e4r portugisiska Sogrape som 1997 k\u00f6pte Finca Flichman i Maipu. Luis Cabral de Almeida \u00e4r chefsvinmakare och ocks\u00e5 han kommer fr\u00e5n Portugal. \u201dJag har varit h\u00e4r sedan 2004 och det \u00e4r inte sv\u00e5rt att trivas,\u201d, s\u00e4ger han. \u201dArgentina k\u00e4nns lite som gamla v\u00e4rlden, h\u00e4r \u00e4r m\u00e5nga italienare och spanjorer. Och s\u00e5 \u00e4r det st\u00e4ndigt grillfester!\u201d<\/p>\n

\"Luis
Luis Cabral de Almeida, head winemaker at Finca Flichman, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Inte minst viktigt, tycker han, \u00e4r att h\u00e4r finns en \u00f6ppenhet som inte finns i Europa. \u201dMan diskuterar sinsemellan och l\u00e4r sig av varandra.\u201d<\/p>\n

\u201dKvaliteten p\u00e5 de argentinska viner \u00f6kar f\u00f6r varje \u00e5r\u201d, forts\u00e4tter han, \u201dvi blir b\u00e4ttre b\u00e5de ute p\u00e5 f\u00e4ltet och inne i k\u00e4llaren. Man bryr sig mer och mer om naturen och milj\u00f6n. Vi anstr\u00e4nger oss f\u00f6r att hitta r\u00e4tt jordm\u00e5n och r\u00e4tt l\u00e4ge f\u00f6r druvorna. V\u00e5rt klimat har den f\u00f6rdelen att vi har kalla n\u00e4tter under sommaren s\u00e5 att plantan f\u00e5r vila. Vi har mycket lera i jorden vilket ger bra energi till rankorna. S\u00e5 sammantaget har vi mycket bra f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vinodling. Solen \u00e4r faktiskt lite starkare h\u00e4r i Mendoza \u00e4n p\u00e5 andra h\u00e5ll och f\u00e5glarna sjunger lite h\u00f6gre…\u201d<\/p>\n

Sedan Sogrape k\u00f6pte Finca Flichman 1997 har man investerat mycket i ving\u00e5rden och i vink\u00e4llaren. Tidigare s\u00e5ldes 80 % av produktionen inom landet, nu exporteras mer och mer och produktionen har vuxit fr\u00e5n 500 000 l\u00e5dor 2004 till 1,2 miljoner l\u00e5dor. Flichman \u00e4ger 900 hektar land varav 350 hektar \u00e4r planterat. Ytterligare 40 hektar planteras vare \u00e5r.<\/p>\n

Anl\u00e4ggningen har en kapacitet p\u00e5 hisnande 22 miljoner liter och producerar f\u00f6r n\u00e4rvarande 5 miljoner liter. \u201dVi \u00e4r st\u00f6rre nu men vad som \u00e4r mer intressant \u00e4r att v\u00e5ra viner \u00e4r mycket b\u00e4ttre,\u201d s\u00e4ger Luis. \u201dEtt av mina f\u00f6rsta \u00e5r vann vi en Trophy Decanter men vinet var hemskt!\u201d<\/p>\n

\"Finca
Finca Flichman vineyards and the Andes in Mendoza, Argentina, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Bra kvalitet b\u00f6rjar i ving\u00e5rden, s\u00e4ger Luis, man m\u00e5ste k\u00e4nna sina vinrankor. \u201dVi \u00e4r dock inte lika beroende av naturens nycker som i Europa. Vi har ett stabilare klimat och 9 av 10 \u00e5rg\u00e5ngar f\u00e5r vi s\u00e5dana druvor som vi vill ha.\u201d Men det hindrar inte att vissa \u00e5r \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n andra. 2010 \u00e4r hans b\u00e4sta \u00e5r sedan han kom hit tack vare en lite svalare v\u00e5r och inte s\u00e5 het sommar.<\/p>\n

\u201dV\u00e5r filosofi \u00e4r att vi vill respektera druvan och frukten och jag har m\u00e4rkt att man inte beh\u00f6ver vara en liten ving\u00e5rd f\u00f6r att vara n\u00e4ra naturen\u201d, menar Luis. \u201dSjukdomar i ving\u00e5rden \u00e4r s\u00e4llsynta och man blir naturligt milj\u00f6v\u00e4nlig. Om man i Europa sprejar 9-10 g\u00e5nger p\u00e5 ett \u00e5r s\u00e5 beh\u00f6ver vi maximalt g\u00f6ra det fyra g\u00e5nger och d\u00e5 har det varit ett d\u00e5ligt \u00e5r.\u201d Gr\u00e4s och ogr\u00e4s v\u00e4xer fritt i ving\u00e5rden inte minst f\u00f6r att hindra jorderosion.<\/p>\n

Det viktiga vattnet<\/h2>\n
\"A
A bottle of Finca Flichman, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

\u201dVattnet, det \u00e4r det viktigaste vi har\u201d, s\u00e4ger Luis. \u201dI Europa styr man v\u00e4xtkraften och kvaliteten genom att v\u00e4lja en viss jordm\u00e5n till en viss druva. H\u00e4r styr vi den i st\u00e4llet genom bevattning. Har man kontroll \u00f6ver vattnet, d\u00e5 har man kontroll \u00f6ver druvkvaliteten.\u201d<\/p>\n

Helst ska inte plantan v\u00e4xa efter veraison (n\u00e4r druvorna byter f\u00e4rg), bara druvan ska mogna vidare, menar han. Allts\u00e5 ska man d\u00e5 vara sparsam med bevattningen. Man m\u00e5ste veta exakt hur stort bladverk man beh\u00f6ver ha.<\/p>\n

Droppbevattning \u00e4r vanligast men f\u00f6r de gamla stockarna anv\u00e4nds fortfarande \u00f6versv\u00e4mningsmetoden (flood irrigation) \u00e4ven om den inte \u00e4r idealisk, tycker Luis. Det \u00e4r inte en milj\u00f6v\u00e4nlig metod eftersom man f\u00f6rlorar s\u00e5 mycket vatten.<\/p>\n

Hur man bevattnar och hur det \u00f6vriga arbetet i ving\u00e5rden sk\u00f6ts varierar naturligtvis beroende p\u00e5 vilken prisniv\u00e5 vinet ska tillh\u00f6ra. \u201dMen det \u00e4r viktigt att \u00e4ven de billiga vinerna \u00e4r bra. Vi vill g\u00e4rna locka konsumenter att g\u00e5 vidare upp\u00e5t i sortimentet.\u201d<\/p>\n

Liksom Chile \u00e4r Mendoza mer eller mindre f\u00f6rskonad fr\u00e5n vinlusen. Men hos Finca Flichman \u00e4r 90 % av vinrankorna i alla fall ympade p\u00e5 amerikanska stockar, resistenta mot vinlusen. Men vet ju aldrig… \u201dM\u00e5nga i Mendoza bryr sig inte om att ympa, men stora f\u00f6retag har en tendens att ta det s\u00e4kra f\u00f6re det os\u00e4kra.\u201d<\/p>\n

H\u00f6jden \u00f6ver havet<\/h2>\n

Mer och mer letar sig vinodlarna n\u00e4rmare bergen. Att blanda druvor fr\u00e5n olika altituder har blivit popul\u00e4rt. Finca Flichmans viner \u00e4r alla en blandning av druvor som v\u00e4xt fr\u00e5n 700 meter \u00f6ver havet (den h\u00f6jd som staden Mendoza ligger p\u00e5) upp till \u00f6ver 1200 meter.<\/p>\n

\u201dH\u00e4r \u00e4r n\u00e4tterna svalare vilket \u00e4r en stor f\u00f6rdel eftersom v\u00e5rt st\u00f6rsta problem \u00e4r att vi normalt sett f\u00e5r bra fenolisk mognad bara vid h\u00f6ga sockerhalter. P\u00e5 h\u00f6gre h\u00f6jd kan vi f\u00e5 fenolisk mognad tidigare och allts\u00e5 sk\u00f6rda mogna druvor innan sockerhalten blir s\u00e5 h\u00f6g.\u201d<\/p>\n

\"Finca
Finca Flichman in Mendoza, Argentina, copyright BKWine Photography<\/figcaption><\/figure>\n

Malbec, men inte bara<\/h2>\n

Den stora druvan i Mendoza \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s malbec. \u201dVi \u00e4r helt beroende av malbec!\u201d, utbrister Luis. \u201dDet \u00e4r en l\u00e4tt druva att jobba med, den \u00e4r tillm\u00f6tesg\u00e5ende och den ger fina tanniner. Med kylmacerering innan j\u00e4sningen f\u00e5r vi mjuka tanniner. Folk h\u00e5ller fortfarande p\u00e5 att uppt\u00e4cka malbec men jag tror att den har alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli en riktig mode-druva.\u201d<\/p>\n

De st\u00f6rsta framstegen de senaste \u00e5ren \u00e4r de som har skett i ving\u00e5rden, tycker Luis. Men det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att n\u00e4mna, tycker han att vinodlarna i Mendoza i dag \u00e4r mycket v\u00e4lutbildade, inte minst tack vare vinuniversitetet i Mendoza.<\/p>\n

N\u00e5gra av mina favoriter fr\u00e5n Finca Flichman \u00e4r franskinspirerad Dedicado med 80-85 % cabernet sauvignon fr\u00e5n Uko Valley som blandas med malbec, syrah och lite merlot , eleganta Paisaje de Tupungato gjord av malbec fr\u00e5n 1100 meters h\u00f6jd och Finca Flichman Expresiones med sina strama frukt och intensiva lite peppriga aromer.<\/p>\n

P\u00e5 Systembolaget finns<\/h2>\n